fbpx
Jag är en person som oroar mig för allt - vad kan jag göra?
#

Fråga:
Hej

Jag är en person som oroar mig för allt. Jag studerar och kommer ta examen om ett halvår, men redan nu tänker jag mycket på att jag inte har boende, jobb eller relation. Det är hög nivå på studierna vilket är stressigt, men där oroar jag mig ständigt för att kunna hantera nästa uppgift, fast jag alltid klarat allt. Kan man få oro och ångest och hög stress? Jag upplever att osäkerheten att inte veta föder mina katastroftankar, kan det vara så? Jag blir också orolig över att jag ständigt är i stress/oro, är det skadlig för min kropp att vara i det en längre tid? Jag vet inte hur jag ska tackla detta och är väldigt tacksam för hjälp.

SVAR:
Tack för en intressant frågeställning.

Jag tror att många känner igen sig i din beskrivning av oro och hur det påverkar livet. Alla människor oroar sig, mer eller mindre, som en del av livet. Oron gör att vi blickar framåt, försöker identifiera eventuella hinder eller problem. Vi kan föreställa oss saker som kanske kan hända oss och på så sätt förhindra faror/katastrofer. Oro har på så sätt hjälp oss att överleva som individer.

Problemet uppstår när oron tar över – och blir ickefunktionell. När vi ägnar större del av vår vakna tid till oro. Många oroar sig under natten, eller när vi försöker varva ner. Då dyker plötsligt alla möjliga problem upp som vi genast börjar grubbla över. Det är som att hjärnan har mer tid och utrymme att fundera på saker som oroa oss när vi inte har något annat för oss, vilket så klar skapar mer stress och sömnlösa nätter.

Problemet med orostankar är att hjärnan inte kan skilja på det vi tänker och det som faktiskt händer. Oavsett om det är en tanke eller på riktigt så blir det samma reaktion i kroppen. Om du tänker ”jag kommer aldrig att klara kommande tenta” reagerar  kroppen med stress, oro och andra kroppsliga reaktioner, fast du egentligen inte vet hur det kommer att gå. Du skriver dessutom att du aldrig har missat en tenta.

Förmågan att grubbla, användas för många som ett sätt att lösa problem, både verkliga problem och sådant som vi föreställa oss (Exempelvis ”tänk om jag inte klarar tentat” , ”tänk om jag aldrig träffar någon att leva med”). Grubbeltankar brukar ta både tid och kraft, och ofta hittar vi inte ens en lösning. Trots detta fortsätter oroa oss i hopp om att kanske hitta en lösning och att få må bättre. Man kan likna det med att man fastnat i en evig pingpong-match med sig själv.

Att fastna  i ältande eller grubbel, som aldrig tycks ta slut, skapar både oro, stress och många gånger även fysiska reaktioner som huvudvärk, muskelspänning, yrsel, hjärtklappning. Det kan också göra oss mer sårbara för annan psykisk ohälsa.

Hur kan man då bryta ältande, grubblande? Ett första steg kan vara att du funderar kring vilken funktion oro har för dig i livet. Har oron en positiv funktion, ett sätt att hantera problem, förbereda dig för det värsta, undvika eller förutse problem? Eller har den en mer  negativ funktion och du tänker att oron är skadlig eller okontrollerbar? Man kan också bli orolig för sin oro ”om jag fortsätter att oro mig, kommer jag att bli sjuk, tokig, knäpp”. Du kan också träna dig på att bli bättre på att uppmärksamma när och vad som triggar dessa ändlösa ”pingpong matcher” och därigenom lära dig att bryta ältande i tid istället för att hamna i en ond spiral.

Du nämner några ofta återkommande teman på dina orostankar, bl.a. ”tänk om jag inte klarar provet” och ”jag kommer inte att göra tillräckligt bra ifrån mig”. Testa och skriv ner en lista över saker du oroar dig för och anteckna vad du tror kommer att hända. Låt det sedan gå en eller två veckor. Gå sedan tillbaka till din lista och undersök hur det blev, inträffade det du förutsatt? Om inte vad hände istället? Överraskande många upptäcker man att det värsta sällan inträffar, och det enda som har hänt är att man oroat sig i onödan och lagt energi på fel saker.  Det som möjligen hände istället är dessutom hanterbart vanligtvis. I det stora hela går det ut på att lära sig att acceptera och vänja sig vid osäkerhet och ovisshet, att inte veta helt säker hur saker och ting kommer att gå – då det många gånger inte stämmer och dessutom ligger utanför vår kontroll.

Du frågar om det kan vara skadligt för din kropp att var i stress och oro under en längre tid. Stressreaktioner i kroppen beror till största del på aktiviteter i det autonoma nervsystemet, det styr över många funktioner i kroppen som vi inte själva viljemässigt kan påverka. Man kan säga att systemet bestå av två delar, ett gassystem, det som aktiveras när kroppen behöver extra kraft. Det motsatta system är det som lugnar oss, kroppens broms. Det systemet hjälper oss att varva ner och samla kraft. Så länge du tar dig tid för återhämtning, klarar kroppen av stressiga perioder utan att ta skada. Kroppen är gjord för att klara kortare  perioder av stress. Skadligt blir det först när man under en längre tid upplever omfattande stress, både verkliga situationer och tänkta.

Hoppas svaret kan hjälpa dig att testa nya sätt att möta och hantera din oro. Om du känner att du behöver mer stöd är du välkommen att boka en tid till någon av oss behandlare på Pratamera.

Lycka till!

Related Posts