fbpx

Stress

TheGem is a perfect toolbox for building business  websites of any size and scope. 

En panikattack kan beskrivas som en plötslig (och många gånger oväntad) våg av intensiv rädsla eller obehag i kombination med olika kroppsliga symptom. Attacken pågår vanligtvis i några minuter och klingar sedan av. Kroppssymptomen kan skilja sig från person till person, men det kan exempelvis vara andningssvårigheter, yrsel, hjärtklappning, domningar eller stickningar, svettningar, overklighetskänslor, kvävningskänslor och smärta eller obehag i bröstet.

Panikattacker kan man få av väldigt olika orsaker, det kan exempelvis vara stressutlöst, bero på andra ångesttillstånd (t.ex. social fobi eller hälsoångest), vara kopplat till depression men även medicinska tillstånd såsom t.ex. hjärtproblem, låg blodsockerhalt eller giftstruma. Användning av vissa preparat och substanser och missbruk, kan även det utlösa en panikattack.

Att drabbas av en panikattack är helt ofarligt och attacken går över av sig själv. Däremot är det ofta en väldigt skrämmande och obehaglig upplevelse. En panikattack kan man ha vid ett enstaka tillfälle eller ihop med andra psykiska besvär utan att det handlar om ett paniksyndrom.

Paniksyndrom (panikångest) innebär att man har återkommande oväntade panikattacker med flertalet olika av kroppsreaktionerna ovan. Det utmärker sig också genom att man får en ihållande rädsla eller oro för att få ytterligare panikattacker eller konsekvenserna av attackerna, vanligtvis handlar det om att man ska tappa kontrollen, bli galen eller dö. Vid paniksyndrom leder ibland attackerna till att man göra förändringar i sitt liv som normalt sett inte skulle göra. Det kan t.ex. handla om att man börjar undvika att gå ut själv, undvika att sätta sig på vissa platser på bussen eller på biosalongen för att man snabbt kan springa iväg, låter bli att träna, ej ge sig in i nya situationer mm. Detta undvikande kallas för agorafobi.

När det gäller ångest är undvikande (flykt) ett vanligt och korrekt sätt att hantera farliga och livshotande situationer på (t.ex. att springa iväg när vi ser ett farligt djur), men vid paniksyndrom blir kroppen rädd fast det egentligen inte finns någon livshotande fara. Tyvärr så förvärrar oftast undvikandet besvären och håller problemet levande. Klarar man utmana sig i dessa situationer och stå emot den obehagliga känslan som uppstår, kan det hjälpa och till och med göra att besvären försvinner.

Paniksyndrom kan bli extremt handikappande och många gånger leda till att man blir isolerad från omvärlden eftersom rädslan av att få en attack leder till att man stannar hemma. Detta påverkar livskvaliteten och kan i sin tur leda både till depression och missbruk av olika slag. Lever man i en partnerrelation eller har familj är det inte ovanligt att det påverkar hela familjen.

  • Kroppsliga reaktioner som hjärtklappning, andningssvårigheter, yrsel mm.
  • Oro eller rädsla för att få nya panikattacker
  • Rädsla för följderna av attackerna, t.ex. att tappa kontrollen, bli ”galen” eller få en hjärtattack
  • Förändringar av beteenden pga. attackerna, exempelvis kan man få svårt att vistas bland andra människor, träna, nya situationer mm.
  • Svårigheter att fungera som vanligt i det vardagliga livet

Innan du beslutar dig om du ska jobba med dina besvär helt på egen hand med självhjälpsråden, genom en videoterapi eller ett terapiprogram är det alltid viktigt att utesluta en medicinsk orsak till besvären. Detta gäller oavsett om du ska gå i en KBT-behandling eller inte och därför rekommenderar vi att du tar kontakt med en läkare i första hand.

Konkreta råd som utgår från KBT-terapi och som kan hjälpa dig övervinna dina besvär:

  • Träna i verkliga livet
    Paniksyndromet leder ofta till undvikanden, t.ex. att inte våga gå på bio, till affären eller att åka buss, på grund av rädsla för att få en panikattack. Det kan också vara att dessa saker görs men att man upplever starkt ångest varje gång. Genom att avsätta träningstid och öva flera gånger i veckan finns goda chanser att minska dina besvär. Exempelvis om du har besvär att gå till affären och handla så kan du börja göra detta tillsammans med någon och då vara en kortare stund i affären. Sen ökar du för varje gång/vecka på tiden i affären. Du kan också stegra svårigheten genom att vännen väntar utanför och sen att du går helt ensamt hemifrån.Vi rekommenderar att dessa övningar planeras i början för att vara ordentligt förberedd.
  • Träna magandning
    När man får en panikattack är det vanligt att hyperventilera (andas för snabbt och för mycket) vilket brukar förvärra de upplevda symtomen då kroppen får för mycket syre. Att träna på sin andning är inget bot mot paniksyndrom utan en hanteringsstrategi som kan vara till hjälp när en panikattack är på väg.
  • Kunskap om panikattacker och paniksyndrom
    Kunskap (och då mer djupgående kunskap om vad som faktiskt sker i kroppen) är en viktig del som många gånger kan lugna och ibland göra att besvären inte förvärras då man får förståelse för vad som händer samt att de kroppsliga symptomen är ofarliga. Vissa kan till och med bli av med sina besvär genom denna insikt. Ska du jobba på egen hand med dina besvär bör du börja med detta.Mer ingående kunskap om paniksyndrom kan hittas på nätet, men tyvärr av väldigt varierande kvalitet. Vi rekommenderar att man läser på om ångestens funktion samt fördjupad kunskap om paniksyndrom. Ett annat alternativ är att låna eller köpa boken “Ingen Panik”.
  • Förhåll dig till dina tankar
    Vid paniksyndrom uppstår vanligen negativa tankar som “jag kommer få en hjärtattack” eller “Jag kommer svimma”. Det är svårt att förändra sina tankar men det går att förhålla sig till dem på olika sätt. Ett sätt är att undersöka och ifrågasätta dem. Om du är rädd för att svimma när du är på mataffären är det bra att träna på att undersöka den tanken. Hur stor är risken att du kommer svimma? Har du svimmat tidigare? Vad krävs rent fysiologisk för att du ska svimma? Är det vanligt att svimma vid panikattacker? Hur stor är chansen att du inte svimmar? Om du mot förmodan skulle svimma, vad är det värsta som kan hända?Du kan träna på att se tankar som tankar och inte som fakta. Förenklat kan sägas när man tror på tankarna så påverkar dem oss, och kan du då lära dig att distansera dig så kan du också påverka din upplevelse.
  • Utsätt dig för dina symptom
    Paniksyndrom handlar mycket om rädsla för kroppens egna reaktioner och genom att välja ut de symptom man får under en panikattack och träna på dem kan man minska rädslan och därmed panikattackerna. Om du under en panikattack får yrsel eller upplever svårigheter att andas, kan du träna på detta genom att exempelvis snurra på en stol en minut och hålla andan i 30 sekunder. Poängen är att göra dessa övningar upprepat, flera gånger i veckan under flera veckors tid, för att känna de obehagliga symptomen och erfara att inte farligt händer.Förslagsvis görs dessa övningar på en plats där du upplever att det är tryggt och kanske kan du ha med en stödperson till att börja med.
  • Acceptera din ångest
    Ångest är och kommer alltid vara en del av våra liv, vilket innebär att du aldrig kommer bli av med den helt. Om man har haft besvär med paniksyndrom, och gått i terapi för detta, är det inte ovanligt att ändå få en panikattack någon gång ibland. Du kommer vara hjälpt av att träna på att acceptera det och se på attackerna som exempelvis huvudvärk, något som vi får ibland och ger en kortare period av obehag, utan att det innebär en katastrof.

Det finns effektiv hjälp att få vid paniksyndrom och främst handlar det om psykologisk behandling i form av KBT (Kognitiv beteendeterapi). KBT-behandling är socialstyrelsens  främsta rekommendation vid detta besvär. Vanligt är då att gå i samtal mellan 4 – 15 gånger. Socialstyrelsen rekommenderar i andra hand (om KBT-behandlingen ej fungerar fullt ut) medicinering med antidepressiv medicin (fungerar både på depression och ångestbesvär). Medicinbehandlingen medför dock risk för biverkningar. Ibland förekommer också kombinationsbehandling av båda beroende på situation eller hur svåra besvären är.

Pratamera.nu erbjuder både självhjälpsprogram (länk) och psykoterapi online (länk) för paniksyndrom.

Ingen Panik – Fri från panik och ångestattacker i 10 steg kognitiv beteendeterapi
Detta är en bra självhjälpsbok om du både vill lära dig mer men också jobba aktiv med dina besvär utifrån KBT

Fri från oro, ångest och fobier
Allmän bok om olika ångestsyndrom inklusive paniksyndrom

Författat av:   Patrik Hast, Leg. Kurator, KBT-Terpaeut

Granskat av:  Blablabla Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

2017-02-19

Videoterapi passar om du vill ha direktkontakt med en behandlare men om du inte vill eller kan mötas på plats. Det kan röra sig om att du bor avsides eller inte har tid att träffas under dagtid. Ett bra alternativ till traditionell terapi. Ges även som parterapi.

Läs mer

Forskningsbaserat självhjälpsprogram med KBT (Kognitiv beteendeterapi) via Internet. Går att kombinera med bedömning och behandlarstöd för ett bättre resultat. Billigaste alternativet för terapi.

Läs mer

Ett bra sätt att arbeta med dina besvär i lugn och ro när det passar dig. Du behöver inte träffa någon och har gott med tid till reflektion innan du svarar. Passar främst vid lättare besvär eller då du önskar personlig utveckling. Går även att genomföra som chatterapi.

Läs mer

Här får du hjälp att bedöma din psykiska hälsa. Detta kan göras som en del i en terapi eller fristående. Vanligtvis genomförs en bedömning av psykiska besvär på ett till tre samtal.

Läs mer

Mental träning erbjuds främst till dig som är idrottsutövare, men kan även ges till andra i form av ett coachande psykologiskt samtal. Du kan här få idrottspsykologisk rådgivning och träning för att förbättra dina resultat.

Läs mer

Rådgivning är till för dig som inte önskar gå i terapi men ändå vill kunna rådgöra med en professionell eller få vägledning. Det kan handla om funderingar och frågor, eller om du bara vill ha feedback på om du är på rätt väg med din självhjälp. Vi erbjuder också sexologisk rådgivning.

Läs mer