Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
"Hej! Jag undrar vad är egentligen prestationsångest? Det är något som många pratar om men jag vet inte riktigt vad det faktiskt innebär? Om det är det som jag tänker det är vad kan man göra åt det?"
Hej och tack för din fråga!
Din fråga är viktig tycker jag utifrån alla samhälleliga krav som ställs på oss människor idag, inte minst på ungdomar. Jag tänkte börja med att förklara vad ångest är. Ångest innebär att uppleva känslor av en stark oro, rädsla eller obehag som i sin tur medför kroppsliga sensationer av olika slag. Vi kan exempelvis få ett tryck över bröstet, drabbas av yrsel, bli torra i munnen eller få en klump i magen. Hjärtat kan slå snabbt eller hårt. Ibland kan ångest också medföra att vi får diarré eller att vi måste kissa oftare än vanligt.
Att känna ångest är bra för oss – men inte alltid! Att få ångest när vi betett oss illa mot någon eller varit elaka är bra, det talar om för oss att vi gjort orätt och behöver be om ursäkt. Det är också bra om vi får ångest om vi exempelvis köpt en dyr vara som vi egentligen inte har råd med för det säger oss att vi behöver lämna tillbaka varan till butiken igen för att ha råd att betala hyran. Men ibland slår ångesten till när den inte ska vara hos oss och medför negativa konsekvenser. Så kan det exempelvis bli om vi har högt ställda krav på oss att lyckas, krav som vi kanske inte mäktar med och som får oss att må dåligt.
Betydelsen av att prestera är något vi människor ser olika på. En del personer tycker att det räcker att prestera tillräckligt bra, att göra så gott man kan och att det inte är så farligt att råka göra misstag. Dessa personer skakar av sig sina misstag snabbt och återgår till vardagen utan att låta misstaget få inkräkta på deras livskvalitet. Att drivas av att prestera inför specifika situationer kan då vara något bra, om vi blir lite nervösa laddar vi bra inför en uppgift och kan då lyckas bättre.
För vissa personer är dock betydelsen att prestera oerhört viktigt och misstag kan då bli till ett personligt misslyckande. För dessa personer har vikten av att prestera sammanblandats med synen på hur de i grunden ser på sig själva, på det egna värdet, dvs. ”om jag inte presterar bra så är jag som person värdelös, misslyckad och allt igenom urusel”.
Läs också: Hur självkritik fungerar och hur den kan bemötas
Här kan vi finna flera orsaker, ibland handlar det om hur vi blivit bemötta under uppväxten. Om vi endast blivit sedda och fått positiv uppmärksamhet av våra föräldrar och andra viktiga vuxna utifrån hur vi lyckats i skolan, på prov och i tävlingar så kan vi få en prestationsbaserad självkänsla, dvs. vi får ett antagande om att vi behöver prestera för att vara bra och det blir därför oerhört viktigt att fortsätta prestera på bästa sätt. Om vi istället fått uppmärksamhet som kretsat kring att vi duger som vi är oavsett hur bra eller dåligt vi lyckats i olika sammanhang så blir det mindre viktigt att vara bäst, framför allt så kan vi tillåta oss att prestera mindre bra utan att det får oss att må dåligt.
En annan faktor som kan orsaka prestationsångest är hur vi är som människor. En del personer är perfektionistiskt lagda och måste göra allt på bästa sätt. De ställer högt ställda krav på sig själva oavsett om det gäller städningen hemma, på provet i skolan, på arbetet eller på idrottstävlingar. För andra personer är detta mindre viktigt, de drivs inte av att göra allt rätt, att få det bästa resultat eller att ha allt perfekt kring sig och de drabbas därför inte heller av någon prestationsångest.
Att ha prestationsångest innebär alltså att vi får ångest och mår dåligt över att inte prestera tillräckligt bra, vi är rädda för att inte leva upp till andras förväntningar eller på de förväntningar vi har på oss själva. Vi kan bli rädda för att bli negativt bedömda, att inte duga. Vi kan börja tänka negativt om oss själva och det blir svårt att uppleva sig stolt över det man gjort. Det blir då viktigt att fortsätta prestera för att slippa komma i kontakt med dessa tankar och känslor. Det kan också bli så att vi undviker aktiviteter som vi egentligen vill delta i för att inte riskera dåliga resultat.
Självtester - Testa din psykiska hälsa
Vi kan tackla prestationsångest på flera sätt. För det första behöver vi förstå vad som driver oss att prestera, vilka bakomliggande faktorer som triggar oss till att göra det, vilken funktion beteendet fyller. Vi behöver därefter arbeta med att förstå att vårt värde inte sitter i prestationen och att beteendet att överprestera endast leder till att vi för stunden känner oss bra – stunden efter kan vi känna oss dåliga igen.
Vi behöver sedan utmana oss i att lägga vår prestation på en sund nivå som är bra för oss, att vi får en balans i tillvaron som vi mår bra av. Vi kan då behöva börja göra förändringar i beteendet, att trotsa tankarna om att behöva prestera – även om dessa tankar är närvarande under tiden vi ägnar oss åt aktiviteter. Har vi slutat med aktiviteter av rädsla för att misslyckas behöver vi börja med dessa igen. Om vi sedan ”misslyckas” behöver vi påminna oss om vad prestationsångesten medför i form av dåligt mående, självdömanden och till en försämrad livskvalitet. Uppstår negativa dömandetankar blir det viktigt att försöka ersätta dessa tankar med mer positiva, att vi blir bättre på att visa medkänsla med oss själva.
Hoppas att svaret klargjort din fråga. Om du önskar hjälp med din egen prestationsångest eller mår dåligt över något annat är du välkommen att kontakta oss på PrataMera.
Ta hand om dig.
Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
Läsarfråga: Jag tillåter mig aldrig att unna mig något extra, köper alltid det billigaste fast jag har pengar. Till andra köper jag gärna presenter. Jag kör en gammal bil, gör billigaste renoveringarna i huset, inget extra med mera. Om jag någon gång köpt något extra så ber jag ofta om ursäkt för det. Efter många års högskolestudier (på äldre dar) har jag ett bra jobb men jag kan inte ta in att det är så, ”inte kan jag ha det jobbet”! Så fort utbildningen var klar fick jag problem med ryggen och nu utmattningssyndrom och sjukskrivning. Jag undrar om det hör ihop med att jag inte kan tillåta mig att faktiskt vara nöjd över min utbildning, att kroppen ser till att jag inte kan jobba? Likaså nu under lång sjukskrivning så kan jag inte acceptera det och göra det bästa av det utan jag tänker ständiga katastroftankar. Vad kan detta bero på? Finns det något att göra?
Läsarfråga: "Min sambo ljuger ofta om helt onödiga saker och struntar i att betala räkningar och ljuger sedan om det vilket får mig att känna mig så stressad att jag gråter hela nätterna och får hjärtklappningar. Han vet att jag förlorat mitt hem tidigare pga liknande händelser och hur det traumatiserat mig men väljer ändå att göra så här gång på gång vilket kan sätta mig och barnen på gatan. Han ger mig dåligt samvete genom att säga saker som ”ska du lämna mig i en 3a?”. Jag mår jättedåligt och det känns som han slår sönder mig psykiskt. Är detta psykisk misshandel?”