Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
”Hej! Min sambo ljuger ofta om helt onödiga saker och struntar i att betala räkningar och ljuger sedan om det vilket får mig att känna mig så stressad att jag gråter hela nätterna och får hjärtklappningar. Han vet att jag förlorat mitt hem tidigare på grund av liknande händelser och hur det traumatiserat mig men väljer ändå att göra så här gång på gång vilket kan sätta mig och barnen på gatan. Han ger mig dåligt samvete genom att säga saker som ”ska du lämna mig i en 3a?”. Jag mår jättedåligt och det känns som han slår sönder mig psykiskt. Är detta psykisk misshandel?”
Hej och tack för din fråga.
Du skriver att din sambo ljuger om helt onödiga saker, bland annat handlar det om räkningar. Du berättar att det känns som att han slår sönder dig psykiskt och att du mår jättedåligt, att du är stressad och gråter hela nätterna när din sambo ljuger för dig.
Du frågar om hans beteenden är psykisk misshandel. Psykisk misshandel handlar om makt och kontroll. Att försöka förminska och kontrollera den andra, ofta genom att förlöjliga, beskylla den andra på obefogade grunder, kontrollera, hota, skrämma och manipulera den andra så att den förminskas och begränsas i sitt sociala sammanhang, självkänsla och grundläggande behov. Detta kan även handla om ekonomiska områden, att begränsa den andra ekonomiskt som kan orsaka ekonomisk stress. Det är tydligt att du mår dåligt i allt detta och har rätt att få stöd och hjälp. Det låter nödvändigt för dig att undersöka om denna relation är hälsosam för dig på sikt. Eller om ni tillsammans kan jobba med kommunikation och ärlighet i relationen som gör att du kan känna dig trygg och lugn och lita på din partner. För att du ska kunna göra det, är det en förutsättning att han slutar ljuga för dig.
Du skriver att han ljuger om räkningar. Kan det finnas en ekonomisk stress i er familj, som gör att din sambo ljuger om detta för att inte oroa dig? Om det finns ekonomiska problem, kan man behöva hjälp och stöd med detta genom en ekonomisk rådgivare.
Självtest - Testa din psykiska hälsa
När det handlar om att ljuga kan detta bero på många olika anledningar. Eventuellt kan det handla om skam för att berätta att man inte har ekonomi för att betala räkningarna, oro för att inte ”hålla måttet” utifrån egna eller andras föreställningar, rädsla för att bli bestraffad eller inte ses som den person man strävar efter att vara. Vi tänker att det vi gör ska ge oss något positivt eller slippa något negativt. Att inte berätta för dig om han betalat räkningarna gör dig mer orolig i slutändan, så det är ingen effektiv metod på sikt. Det är ju endast en kortsiktig lösning, som kan lindra för stunden, att inte betalar räkningar eller avhålla oss från att säga som det är. På längre sikt får det ofta negativa konsekvenser.
Om vi vet varför någon gör som den gör är det lättare att förstå varandra och acceptansen kan öka. Det betyder inte att det är OK att ljuga eller att man ska fortsätta med något som är destruktivt eller riskabelt på sikt. Men det kan vara en bra start att börja ifrån. Ofta kan man behöva hjälp med denna process.
En rekommendation är att ni tillsammans pratar med en psykolog eller terapeut där ni bor via er kommuns familjerådgivning, via vår privatmottagning eller en annan vårdgivare. Detta för att närma er varandra och kunna förstå mer av egna behov i relationen och vad du/ni behöver för att må bra och öka tillit och öppna upp mer för samtal. Om din partner inte vill samtala ihop, kan du söka enskild kontakt för att förstå mer av dig själv och dina gränser och vad du behöver för att må bra och kunna känna dig lugn, trygg och sova gott på nätterna.
Ta hand om dig!
Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
Läsarfråga: Jag tillåter mig aldrig att unna mig något extra, köper alltid det billigaste fast jag har pengar. Till andra köper jag gärna presenter. Jag kör en gammal bil, gör billigaste renoveringarna i huset, inget extra med mera. Om jag någon gång köpt något extra så ber jag ofta om ursäkt för det. Efter många års högskolestudier (på äldre dar) har jag ett bra jobb men jag kan inte ta in att det är så, ”inte kan jag ha det jobbet”! Så fort utbildningen var klar fick jag problem med ryggen och nu utmattningssyndrom och sjukskrivning. Jag undrar om det hör ihop med att jag inte kan tillåta mig att faktiskt vara nöjd över min utbildning, att kroppen ser till att jag inte kan jobba? Likaså nu under lång sjukskrivning så kan jag inte acceptera det och göra det bästa av det utan jag tänker ständiga katastroftankar. Vad kan detta bero på? Finns det något att göra?
Läsarfråga: Hej. Jag trycker ofta ner mig och tycker att jag är kass, värdelös och misslyckad. Hur kommer jag ifrån sådana negativa tankar?
