Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Att uppleva oro och ångest ibland är fullt normalt och hjälper oss vid fara eller när vi måste lösa olika svårigheter. Om du däremot känner oro och ångest över det mesta i vardagen till den grad att det begränsar dig i livet, kan det röra sig om generaliserat ångestsyndrom, GAD (Generalised Anxiety Disorder). Oron kan handla om allt möjligt, från månadens räkningar och läget i världen till den egna hälsan. Skillnaden mellan vanlig oro och generaliserat ångestsyndrom är hur stark oron är, hur ofta du upplever den, hur länge den pågår och vilket mått av kontroll du har över den.

Symptom

Några vanliga symptom på generaliserat ångestsyndrom är att:
  • du har en överdriven oro för relativt vardagliga saker som till exempel din ekonomi, din egen och dina barns hälsa eller din arbetssituation
  • du har svårigheter att kontrollera, och stå ut med oro och osäkerhet
  • du använder dig av olika typer av beteenden för att hantera oro, till exempel att undvika situationer som kan leda till oro, kontrollera att inget hemskt har hänt, distrahera dig eller söka försäkring från omgivningen
  • du blir lätt irriterad och trött, har koncentrationssvårigheter och är rastlös och på helspänn
  • du upplever muskelspändhet, magont, huvudvärk, yrsel eller sömnsvårigheter

Behandling

Det finns effektiv hjälp att få både i form av antidepressiv medicinering (fungerar både på depression och ångest) och i form av psykoterapi. Socialstyrelsens främsta rekommendation är medicin men det finns en risk att det medför olika former av biverkningar. I andra hand rekommenderas psykologisk behandling genom KBT (Kognitiv Beteendeterapi).   

 Det är inte ovanligt att GAD behandlas med både medicin och KBT. Det som är avgörande för att sätta in rätt behandling är vilken svårighetsgrad av besvär du har. 

Här på pratamera.nu kan du få hjälp med oro och ångest-problematik genom att gå ett iKBT-program eller genom samtalsterapi.  

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Kärnan i GAD är en överdriven och okontrollerbar oro. Oron handlar om relativt vardagliga saker som till exempel privatekonomi, din egen och närståendes hälsa, arbete och skola, det förflutna, att en katastrof ska inträffa eller vad andra tänker om dig. Trots att du försöker hantera oron, ofta genom försök att distrahera dig, så försvinner den inte. Om du har GAD oroar du dig ofta och länge. Trots all tid du lägger på att grubbla och oroa dig så kommer du aldrig till någon slutsats. Oron är dig helt enkelt övermäktig och du kan inte sluta oroa dig hur gärna du än vill.

 

Antaganden och negativa tankar om oro och ångest

Något som också kännetecknar GAD är att man ofta har antaganden om oron, både positiva och negativa. Det är till exempel vanligt att man framhäver det positiva med sin oro för sig själv och andra. Man tänker till exempel att oroa sig för andras hälsa är ett sätt att visa omtanke, att det är bra att vara förberedd på olika situationer eller att det är bra att oroa sig för att undvika att något hemskt ska ske.  Det är också vanligt att ha negativa tankar om sin oro och ångest, till exempel att det inte finns något stopp för den och att den kommer fortsätta öka. Det är också vanligt med tankar om hur ens fysiska och psykiska hälsa påverkas av oron, att man ska få någon allvarlig sjukdom av oron eller att man kommer bli “galen”. GAD kan också innebära att man har en oförmåga att hantera och stå ut med osäkerhet. Det betyder att man har en lägre tröskel än andra för att hantera osäkerhet och när sådana situationer uppstår får man en kraftigare reaktion. Mycket av detta är kopplat till att man tänker att olika katastrofer ska inträffa. 

Undvikandebeteenden och kontrollbeteenden vid oro och ångest

Som ett led i att hantera oro och osäkerhet utvecklar man ofta olika typer av kontrollbeteenden och undvikandebeteenden. Det kan handla om att du tänker att något hemskt har hänt din dotter, vilket leder till att du ringer och kontrollerar att hon mår bra. Eller att du undviker åka bil till stan för att undvika en krock. 

Ofta gör man saker för att distrahera sina orostankar, som att städa eller titta på tv. Kanske undviker man situationer som man tror kommer leda till oro. Det kan vara möten, arbetsuppgifter eller en resa. Att ständigt fråga andra om diverse orostankar som uppstår för att bli försäkrad att inget kommer hända tillhör också vanliga beteenden. Det kan vara att ringa sjukvård för att utesluta sjukdomar eller att behöva konstant kommunikation med sina familjemedlemmar. 

 

Självhjälpsråd för dig med oro och ångest

Innan du påbörjar en behandling för dina besvär, till exempel genom ett iKBT-program eller samtalsterapi, är det viktigt att utesluta eventuella medicinska orsaker. Därför är det bra att ha haft kontakt med en läkare. Dessa råd, som utgår från KBT-terapi, kan hjälpa dig om du vill jobba med dina besvär på egen hand: 

Skaffa kunskap om oro och ångest
Kunskap kan lugna och bidra till att symptom inte förvärras eftersom du med kunskap får förståelse för vad som händer och varför. Fakta är en bra start och kan vara tillräckligt för vissa, men ofta behöver man mer djupgående kunskap om hur mekanismerna bakom ångesten
Du hittar Bok- och lästips längre ner i menyn. 

Träna avslappning
Vid GAD är kroppen mer eller mindre utsatt för oro och ångest hela tiden, vilket leder till stor påfrestning på kroppen. Det finns många olika typer av avslappning och om man lider av GAD kan det vara så att vissa varianter väcker obehag, vilket kan göra det svårt att öva på egen hand. 

En variant som används vid behandling är att öva på att spänna och slappna av i både små och stora muskler, som händerna, armarna, ansiktet, nacken, axlarna, ryggen, bröstet, magen, höfterna, benen och fötterna. Du börjar att exempelvis spänna händerna i 5 sekunder och sedan slappna av i händerna i 15 sekunder, sedan fortsätter du och gör likadant med armarna, ansiktet och så vidare. Öva på detta två gånger per dag, gärna vid ungefär samma tider varje dag så du får in en rutin att göra övningen regelbundet. 

Upptäck när oro och ångest uppstår
Vid GAD är det vanligt att uppleva att oron är konstant, men faktum är att det oftast är olika händelser och situationer som drar i gång orospiraler. Genom att träna på att upptäcka när detta händer, och känna igen mönster, lär du dig förstå vad som händer och då kan du på längre sikt också jobba med att förändra det. 

Så här kan du gå tillväga:  

  1. Skriv ned situationen 
  2. Skriv ned vad som händer i huvudet, d.v.s. vilka tankar och bilder som uppstår 
  3. Skriv ner vad som händer i kroppen, d.v.s. olika fysiska reaktioner du upplever 
  4. Skriv ner vad du gör eller hur du hanterar den oro som uppstår.  

Sätt dessa fyra punkter som rubriker på ett papper och skriv ned alla situationer du upptäcker. Ju mer information du får ner, desto bättre förståelse kommer du att få för vad som sker när oron kommer. 

Avsätt tid för oro
Att avsätta tid för en speciell “orosstund” kan verka märkligt när du vill oroa dig mindre, men för många är detta ett effektivt sätt att minska oron och uppleva ökad kontroll. Planera alltså in 30 minuter per dag för att oroa dig. Det ska vara en tid som passar dig personligen så du kan sitta avskilt i lugn och ro. All oro som uppstår under dagen ska du försöka skjuta på till den här orosstunden och under den avsatta tiden får du oroa dig hur mycket du vill. 

Föreställ dig det värsta scenariot
När vi oroar oss tänker vi ofta inte tankarna fullt ut, utan oron blir som ett slags skydd för värre tankar och bilder. Att tänka tanken “tänk om jag glömmer skicka in deklaration” väcker oro men brukar därefter stanna av i någon form av distraktion, kontroll- eller undvikandebeteende. Genom att fortsätta tanken och fråga sig vad det värsta är som skulle kunna hända om du glömmer skicka in deklarationen hittar du så småningom den faktiska rädslan till exempel att bli vräkt från huset och hamna på gatan. Genom att träna på att våga vara i det obehaget och stå ut med dessa tankar kan du minska din oro. 

Upptäck kontroll- och undvikandebeteenden
Eftersom oro uppstår i olika situationer är det vanligt att man använder olika strategier för att hantera oron. Ofta är dessa dock av destruktiv karaktär så att man i stället håller besvären levande och till och med kan förvärra dem. Det kan röra sig om distraktion som att till exempel titta på tv, städa eller andra aktiviteter. Det kan vara kontrollbeteenden, som till exempel att du ständigt ställer frågor till andra p.g.a. din egen osäkerhet eller rädsla att något ska bli fel. Det kan också vara undvikanden, till exempel att du låter bli att svara när telefonen ringer för att du är rädd att en vän ska bjuda med dig ut.  Det är alltså viktigt att själv upptäcka och se vad du har för beteenden så att du sedan kan träna på att låta bli att göra dem eller att utmana dig genom att utsätta dig för dem. 

Träna på acceptans
Acceptans innebär att du accepterar dina tankar, känslor och situationer exakt som de är, utan att ha en åsikt eller att värdera det du upplever. Genom att träna på att acceptera, eller snarare konstatera det du upplever, kan du minska den onda spiral som kan uppstå när du tänker negativt om det du upplever. 

Att acceptera innebär inte att du ska låta bli att hantera dina jobbiga tankar och känslor, eller acceptera vad som helst, men att kämpa emot leder ofta till en värre upplevelse. Det är ett långsiktigt jobb att förändra tankar och känslor, och ofta behöver man professionell hjälp i form av till exempel iKBT eller samtalsterapi för detta.
Ångest är och kommer alltid vara en del av ditt liv vilket innebär att du aldrig kommer att bli av med den helt. Men du kommer vara hjälpt av att träna på att acceptera dina besvär och se på ångest och oro som till exempel huvudvärk, något som du kan få ibland och som ger en kortare period av obehag utan att det innebär en katastrof. 

Du kan själv träna på att stanna upp och observera det du tänker eller känner i olika situationer genom att fråga dig själv “Vad är det som händer i mig just nu?” Lägg märke till olika tankar, känslor och kroppsliga fenomen. Försök att acceptera det du upplever oavsett vad det är.  Låt sedan tankarna passera och släpp taget om dem. Du hittar boktips om acceptans under bok- och lästips.

Bok- och lästips

Ångestens funktion – hjälp att förstå varför du upplever ångest

Här har vi sammanfattat information om ångest och vad den har för funktion. Om du vill försöka jobba med dina besvär på egen hand, är det hjälpsamt om du först lär dig mer om hur ångest fungerar.

 

Fri från oro, ångest och fobier: råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi
av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung 

Sluta grubbla börja leva!
av Steven C Hayes och Spencer Smith

Att leva ett liv inte vinna ett krig: om acceptans
av Anna Kåver

 

 

Vanliga frågor
Vad är generaliserat ångestsyndrom?
Generaliserat ångestsyndrom är en ångestsjukdom som kännetecknas av en ständig känsla av oro och ångest över vardagliga problem och situationer. Personer med generaliserat ångestsyndrom upplever en oproportionerlig rädsla för olika situationer, till exempel sociala situationer eller prestationer på jobbet. De kan också ha svårt att kontrollera sina oroande tankar, vilket kan påverka deras dagliga liv negativt.
Vilka är symptomen på GAD generaliserat ångestsyndrom?
Symptomen på generaliserat ångestsyndrom (GAD) innefattar en långvarig oro och rädsla över vardagliga situationer och händelser, även om de inte utgör någon verklig fara. Personer med GAD kan också uppleva fysiska symtom som muskelspänningar, trötthet, irritabilitet, sömnproblem och svårigheter att koncentrera sig. Dessa symtom kan påverka dagliga aktiviteter och leda till social isolering.
Hur blir man av med generaliserat ångestsyndrom?
En kombination av terapi och livsstilsförändringar kan hjälpa till att minska symptomen. Kognitiv beteendeterapi är ofta den mest använda behandlingen för GAD, där terapeuten arbetar med att identifiera de negativa tankemönster som utlöser ångest och hjälper patienten att omformulera dem på ett mer konstruktivt sätt. Livsstilsförändringar som regelbunden motion, en balanserad kost och tillräckligt med sömn kan också bidra till att minska symtomen på GAD. I vissa fall kan medicinering som antidepressiva och ångestdämpande läkemedel också användas som en del av behandlingen.
Vad beror GAD på?
Orsakerna till GAD är inte helt kända, men det finns flera faktorer som kan spela in, som genetiska faktorer och tidigare trauman. Stressiga livshändelser och sjukdomar kan också bidra till uppkomsten av GAD. Personer med GAD kan ha en överaktiv amygdala, en del av hjärnan som spelar en viktig roll i hanteringen av stress och rädsla.
Vilken medicin är bäst mot GAD?
Det finns flera olika typer av mediciner som kan användas för att behandla generaliserat ångestsyndrom (GAD), och vilken som är bäst beror på den enskilda individen och deras specifika situation. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) är vanliga typer av antidepressiva läkemedel som kan användas för att minska ångest och oro hos personer med GAD. Benzodiazepiner kan också användas vid behov, men bör undvikas då dessa läkemedel har en högre risk för biverkningar och beroende. Det är viktigt att diskutera behandlingsalternativ med en läkare för att hitta den bästa medicinen för varje enskild person.
chevron-downarrow-right linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram