Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
"Hej! Jag är en person med mycket låg självkänsla och vågar inte pröva på nya saker hur ska jag göra?"
Självtest: Testa din psykiska hälsa
Hej och tack för din fråga.
Du tar upp ett område som jag tror berör många. Nämligen upplevelsen av låg självkänsla och att man därför undviker att göra saker som man egentligen skulle vilja, tycker är kul eller utmanade. Jag tänker resonera lite kring både självkänsla och självförtroende då man ofta kopplar samma dessa båda. Många människor har nog en uppfattning om vad självkänsla egentligen är för något. Många tänker att en god självkänsla lägger någon slags grund för att må bra i det stor hela.
Vad är då självkänsla för något? Inom psykologin kan den beskrivas som en uppfattning /bedömning av sitt eget värde av sig själv som person. Man pratar också om förmåga till själv värdering, självrespekt. Självförtroende å andra sidan, beskriver tilltro till sin förmåga att prestera något. Det är ganska vanligt att personer med psykisk ohälsa upplever låg självkänsla vilket kan vara missnöje med sig själv, känna sig värdelös, inte tycka om sig själva. Många kämpar med att få andras acceptans eller gillande för att kunna acceptera sig själva. Med andra ord, ens självkänsla är/blir beroende av hur man uppfattar att andra tycker om en, behovet av att bli omtyckt av andra, eller att göra personer i sin omgivning stolta.
Läs också: Hur självkritik fungerar och hur det kan bemötas
Jag tänkte beröra några saker man kan tänka på eller träna mer aktivt på:
Hoppas mitt svar gett lite vägledning som kan hjälpa dig att höja din självkänsla. Om du tycker att det är svårt på egen hand så tycker jag att du ska söka hjälp, antingen på plats där du bor, eller så kan vi hjälpa dig via videosamtal. Det finns också terapiprogram för självkänsla som man kan jobba med tillsammans.
Lycka till!
Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
Läsarfråga: Jag tillåter mig aldrig att unna mig något extra, köper alltid det billigaste fast jag har pengar. Till andra köper jag gärna presenter. Jag kör en gammal bil, gör billigaste renoveringarna i huset, inget extra med mera. Om jag någon gång köpt något extra så ber jag ofta om ursäkt för det. Efter många års högskolestudier (på äldre dar) har jag ett bra jobb men jag kan inte ta in att det är så, ”inte kan jag ha det jobbet”! Så fort utbildningen var klar fick jag problem med ryggen och nu utmattningssyndrom och sjukskrivning. Jag undrar om det hör ihop med att jag inte kan tillåta mig att faktiskt vara nöjd över min utbildning, att kroppen ser till att jag inte kan jobba? Likaså nu under lång sjukskrivning så kan jag inte acceptera det och göra det bästa av det utan jag tänker ständiga katastroftankar. Vad kan detta bero på? Finns det något att göra?
Läsarfråga: "Min sambo ljuger ofta om helt onödiga saker och struntar i att betala räkningar och ljuger sedan om det vilket får mig att känna mig så stressad att jag gråter hela nätterna och får hjärtklappningar. Han vet att jag förlorat mitt hem tidigare pga liknande händelser och hur det traumatiserat mig men väljer ändå att göra så här gång på gång vilket kan sätta mig och barnen på gatan. Han ger mig dåligt samvete genom att säga saker som ”ska du lämna mig i en 3a?”. Jag mår jättedåligt och det känns som han slår sönder mig psykiskt. Är detta psykisk misshandel?”
