Varför blir vi stressade och hur kan vi hantera stress?

Varför blir vi stressade och hur kan vi hantera stress?
PrataMera
2024-02-15

Stress är en del av vardagen och din kropp är konstruerad att klara av påfrestningar i korta perioder. Om stressen däremot blir långvarig påverkas din kropp negativt om den inte får återhämtning. Pågår stressen för länge kan du drabbas av utmattningssyndrom. 

Vi människor är utrustade med ett system som ska skydda oss från fara. Det kallas för Kamp-och flyktsystemet. Det är det systemet som utlöses när vi upplever stress. Vi känner det fysiskt i kroppen, pulsen går upp, hjärtat slår snabbare, musklerna spänns och vi andas snabbare och ytligare.

Kamp-och flyktsystemet utlöses automatiskt och är en direkt respons på en situation som vi uppfattar som hotfull eller skrämmande. Det gör att vi antingen flyr situationen eller gör oss redo att försvara oss. Problemet är när Kamp-och flyktsystemet utlöses allt för ofta i situationer där det egentligen inte finns något hot (men vi uppfattar det så). Eller när vi inte kan slappna av och lugna ner kroppen efter en situation som vi upplevs som hotfull, då börjar vi lida av stress. Långvariga symtom på stress kan vara huvudvärk, magont, sömnproblem, humörsvängningar, sexuella problem, rastlöshet eller beslutsångest.

Läs även: Upplever du dig stressad? Gör ett stresstest

Vi är olika sårbara för stress

Vissa människor är mer sårbara för stress, eftersom deras kamp-och flyktsystem utlöses lättare. De är bättre på att respondera på fara helt enkelt. I vardagen är vi sällan utsatta för farliga djur eller katastrofer som hotar vårt liv men vår kropp responderar på samma sätt om vi utsätts för ett hot som är mindre livshotande, till exempel någon ger oss kritik, ekonomiska problem, eller att datorn går sönder.

Om vi alltid är stressade, då går vi runt och är mer eller mindre konstant i vårt kamp-och flyktsystem, vilket inte är hälsosamt. Då behöver vi lära om vårt automatiska system i kroppen, så att det förstår att omvärlden inte alltid är hotfull och farlig. Även om vi uppfattar situationen som hotfull (chefen skäller på oss, vi bråkar med vår partner, eller vi får en tanke om att drabbas av allvarlig sjukdom) så kan vi öva vårt kamp-och flyktsystem att snabbare lugna ner sig och med tiden inte triggas igång lika lätt. Och det krävs övning!

Varför blir vi stressade?
Vilka situationer stressar dig?

Börja med att specificera i vilka situationer du vill vara mindre stressad. Fundera på hur du skulle vilja bete dig i dessa situationer. Kanske vill du bli bättre på att säga nej, göra en sak i taget, äta mer medvetet eller träffa dina vänner oftare. För att öva om vårt automatiska kamp-och flyktsystem behöver vi jobba både med kroppen och tankarna.

För att det ska bli mer tydligt kommer här ett exempel: Chefen är arg och skäller för att du inte har gjort färdigt en uppgift i tid.

Din kropp reagerar med ökad puls, svettningar, spänningar i kroppen och du vill fly från situationen så snabbt som möjligt. Tankar kommer som ”jag är värdelös”, ”jag kommer förlora jobbet”, ”hur kunde jag vara så dum”, tankarna leder till känslor som rädsla och ilska och kroppen blir ännu mer stressad. Du blir rastlös, kanske börjar argumentera tillbaka eller skyndar dig ut från mötet med känsla skam och tankar av självkritik. Kanske går du hela dagen med samma känslor och kroppsliga stress och negativa tankar om dig själv. Kanske kan du inte sova på natten, dricker alkohol för att lugna ner dig och går hela veckan med  ångest och oroliga tankar.

Läs även: Är det mer än "bara" stress?

Lugna ned ditt kamp- och flyktsystem

  • Börja med att först bli medveten om vilka fysiska sensationer du har i kroppen. Notera hur din andning är. Lägg en hand på magen och en hand på bröstet och öva dig i att andas djupare med magen. Fortsätt så en liten stund. Känn hur axlarna slappnar av och pulsen går ner. Om du tycker det är svårt att öva på egen hand kan du prova att använda dig av vår mindfulnessövning som du hittar här: Lyssna på Mindfulness.
  • Bemöt negativa tankar som kommer med alternativa tankar, till exempel kan du ifrågasätta tanken om att du verkligen kommer förlora jobbet och i så fall vilka bevis du har för det? Eller föreställa dig att din vän var med om samma sak och vad du skulle tänka om hen, skulle du döma honom/henne lika hårt? Du kan också prova att använda dig av acceptans.
  • Utifrån exemplet ovan med chefen kan du fundera på att planera in ett möte där du i lugn och ro förklarar din situation. Kanske behöver du förändra något i arbetet eller ditt schema för att förebygga att du missar framtida deadlines?
Viktigt att förebygga stress

Andra sätt att förebygga stress är genom förberedelser. Genom att planera in pauser i kalendern, tid för umgänge, tid för matlagning eller tid för ”egen-tid” kan vi varje dag planera in återhämtning. Vi kan också ställa ett alarm varje timme för 5-minuters djupandning för att påminna kroppen om att gå ner i varv.

Att ha relationer där vi blir förstådda och känner stöd kan också göra att vårt kamp-och flyktsystem lugnar ner sig.  Hur kan du tillmötesgå det behovet av till exempel närhet, förståelse och omsorg? Om du inte har en vän eller partner att prata med, kanske kan du hitta andra sätt att tillmötesgå ditt behov av trygghet och lugn genom en skogspromenad, närhet till ett djur, lugn musik, dans, meditation, träning eller ett varmt bad.

Var tacksam för ditt kamp-och flyktsystem, det räddar dig från faror. Men lär känna dess signaler så du snabbare kan lugna ner systemet om du inser att faran inte är livshotande och du vill kunna fokusera på annat.

Ta hand om dig!

PrataMeras program
Vägen ut ur stress och utmattning
Få kunskap och verktyg som kan hjälpa dig att återhämta dig från stress eller utmattning – och hitta en hälsosam balans som håller i din vardag på lång sikt

Mer läsning

Ett pulsslag bort är döden - om att möta sjukdom och kris mitt i livet

Välkommen till PrataMeraPodden, podden som bidrar till att vi pratar mera om psykisk ohälsa, skapar modiga möten där vi lyfter fram våra rädslor och misstag och sprider lite vänlighet i världen. I det här avsnittet träffar jag psykologen och författaren Kristina Sandberg. Kristina drabbades av bröstcancer mitt i ett synnerligen aktivt liv. Hon hade skrivit en mycket uppskattad trilogi om hemmafrun Maj och reste land och rike runt och föreläste och träffade läsare och hade inte riktigt tid med cancer. Varmt välkommen att lyssna till Kristinas berättelse!

Läs mer
Om att hantera starka fobier

Sommaren är något som vi ofta förknippar med positiva saker. Men för personer som lider av starka fobier kan den här tiden istället bli mer intensiv. Rädsla för exempelvis åska, ormar eller spindlar kan för många vara så stark att den hindrar oss att leva det liv som vi vill. Hur kan vi tänka kring fobier? Finns det något som vi kan göra för att mildra rädslan?

Läs mer
En övning för att träna ditt lugn och ro system

Det här med att vara ledig är inte alltid lika lätt som man kan tro. Speciellt inte om det är så att vi kommer in i semestertiden med andan i halsen och helt uttömda på energi. Känslan och förmågan att ”bara vara” kanske inte är något som vi tränat på så mycket under resten av året, snarare tvärtom. Och tiden före semestertiden kan ju även den bli än mer intensiv. Det kan göra att vi kommer in till sommaren och semestern med ett otränat lugn- och ro system.

Läs mer
1 2 3 33

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar behandlingen
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram