Om att må dåligt på jobbet

Om att må dåligt på jobbet
PrataMera
2024-04-11

Att varje morgon vakna med magont, komma hem med huvudvärk och tom på energi efter en arbetsdag är en verklighet för många. Psykisk ohälsa står idag för hälften av alla längre sjukskrivningar och stress och utmattning är ett av besvären som är vanligast. Vad vi kan göra för att förebygga stress och utmattning på arbetsplatsen och hur kan vi säga stopp innan det leder till en sjukskrivning?

Hög arbetsbelastning vanligaste orsaken

Enligt Arbetsmiljöverkets senaste rapport uppger 25 procent av de som arbetar, motsvarande 1,3 miljoner personer av Sveriges 5,1 miljoner sysselsatta, att de har hälsobesvär av arbetet. Den vanligaste orsaken som anges är att det är för hög arbetsbelastning och där trötthet, fysisk smärta och värk är de vanligaste besvären. Rapporten visar även att där högst andel besvär hittas är inom kvinnodominerande yrken som exempelvis inom vård och utbildning. Men även inom yrkeskategorier som takmontörer, golvläggare och VVS-montörer finns en hög andel av arbetsrelaterade besvär. Som en följd av detta visar siffrorna att det generellt är kvinnor som i högre grad än män som upplever bland annat sömnsvårigheter, trötthet, oro eller ångest, symptom på depression eller utmattningssyndrom.

Även i Försäkringskassans senaste lägesrapport ser vi siffror att andelen personer som sjukskriver sig på grund av stress och utmattning ökat markant, antalet har faktiskt aldrig tidigare varit så högt som det är nu.

Gör ett självtest om stress

Vad är stress?

Att reagera med stress är och har alltid varit ett sätt för våra hjärnor att fånga vår uppmärksamhet, göra oss spända och redo att bemöta en osäker eller hotfull situation. Det är samma system som går igång om vi till exempel skulle möta ett farligt rovdjur ute i skogen, det så kallade ”kamp- och flyktsystemet”. Grejen är att det här systemet inte gör någon skillnad på ett verkligt hot och något vi uppfattar som ett hot. Det betyder att det går igång även vid situationer där vi känner att krav och förväntningar är större än vad vi mäktar med.

En vanlig definition på stress är just en situation där kraven är större än resurserna. De flesta av oss har ibland bråttom eller mycket att göra, och det är inte farligt under korta perioder – men en längre tids överbelastning kan leda till försämrad hälsa och utmattning. Stress påverkar också kroppen rent fysiskt, vilket går att mäta eftersom stress kan ge upphov till förhöjda nivåer av vissa hormoner.

På senare år har en viss typ av stress som kallas ”etisk stress” diskuterats alltmer. Det berör framför allt personer som i sitt arbete har att göra med människor som är utsatta eller behövande på något sätt. Den etiska stressen uppstår exempelvis när man upplever begränsningar i resurser, regelverk eller organisation som hindrar en från att hjälpa människor så som man skulle vilja.

Krav, kontroll och stöd

Forskning har visat att det förutom just mängden arbete finns fler saker som påverkar om vi hamnar i ohälsosam stress, till exempel vår upplevelse av vilket stöd vi har i situationen, vilket utrymme vi har att utöva kontroll över situationen och upplevelsen av krav.

  • Exempel på krav kan vara stort ansvar, svåra arbetsuppgifter, en stor mängd olika uppgifter, tidspress, egna krav och även den belastning man har i sitt privatliv.
  • Med kontroll menar vi i det här sammanhanget det beslutsutrymme man upplever sig ha i situationen. Sådant som påverkar upplevelsen av kontroll på ett negativt sätt kan t. ex. vara otydliga krav, att ofta bli avbruten, att man har bristande utrustning, material eller utbildning för det jobb man ska göra, omorganisationer och andra förändringar.
  • Stöd handlar om vilket stöd man erbjuds (och tar emot) från kollegor, chefer och i privatlivet. Den sämsta tänkbara situationen är en situation där kraven är höga, medan den upplevda kontrollen och stödet är låga.

Mer läsning: Så här sätter du gränser på jobbet

Återhämtning – inte bara på fritiden

En viktig aspekt när vi talar om stress är återhämtningen. Med återhämtning menar vi uppenbara saker som sömn och vila, men även aktiv återhämtning som motion och socialt umgänge. Vad många av oss behöver tänka på är att vi inte bara kan återhämta oss på fritiden, utan även behöver göra detta löpande under arbetsdagen:

  • Lunchpausen mår du bäst av att ägna åt att just äta, prata med kollegor eller kanske ta en promenad – inte sitta vid skrivbordet medan du läser e-post
  • Korta fikapauser och ”mikro-pauser” är väl använd tid. Att ibland sträcka på sig, ta något att dricka eller titta ut genom ett fönster gör ofta också att du arbetar bättre och gör färre misstag
Normer man mår bra av

Är det viktigt att alltid se upptagen ut på din arbetsplats? Känner du dig effektiv när du gör flera saker samtidigt? Tyvärr fungerar inte hjärnan särskilt bra under de förutsättningarna. Vi är mest effektiva och får bäst resultat när vi får göra en sak i taget och bli klara med ett moment innan vi börjar med något annat. Att inte ta pauser, kanske av rädsla för att verka undersysselsatt, leder till trötthet och sämre koncentrationsförmåga.

När det gäller normer är det bra att ha en dialog i sitt arbetslag så man kan hjälpa och stötta varandra i att jobba på ett rimligt sätt. Chefen har såklart också en viktig roll i att sätta gränser och att vara en god förebild. Vad ger det till exempel för signaler om chefen skickar e-post sent på kvällen?

Kränkande särbehandling

Enligt Arbetsmiljöverket så utsätts idag en av tio arbetstagare för det vi kallar kränkande särbehandling, det vill säga trakasserier, utfrysning eller mobbning från arbetskamrater eller chefer. Kvinnliga arbetstagare är kraftigt överrepresenterade bland de utsatta. Att utsättas för den här typen av handlingar kan såklart leda till både ohälsa och att den som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen på jobbet.

Här har arbetsgivaren ett större ansvar än vad många kanske är medvetna om. Din arbetsgivare är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och se till att alla chefer har kunskap om hur man förebygger och hanterar både ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finnas mål och strategier för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på alla arbetsplatser.

”Arbetstagare ska känna till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås med arbetet, om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.”
(ur föreskrifterna AFS 2015:4)

För dig och dina arbetskamrater betyder det här att ni dels kan hänvisa till Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att ta upp frågor som rör hur ni mår på jobbet, dels kan be om att få se de mål och strategier som finns på just er arbetsplats och ha det som underlag för dialog.

Mer läsning: Är det mer än bara stress?

Vart vänder jag mig?

När det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete och en öppen dialog på arbetsplatsen kan många problem förebyggas innan de blivit svåra att hantera. Om du som anställd upplever kränkande särbehandling eller stressrelaterad ohälsa ska du normalt sett vända dig till din närmsta chef, men det lokala skyddsombudet kan också hjälpa till, till exempel om du upplever att chefen är en del av problemet. På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om vilka rättigheter du som arbetstagare har och även ladda ner föreskrifterna för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).

Om du redan har en stressproblematik finns det hjälp att få, exempelvis via din företagshälsovård eller vårdcentral eller hos oss på PrataMera. Här kan du få hjälp på olika sätt, bland annat genom att en boka tid med en legitimerad behandlare eller delta i vårt korttidsprogram ”Vägen ut ur stress och utmattning”, där du får kunskap och verktyg som kan hjälpa dig att återhämta dig från stress eller utmattning – och hitta en hälsosam balans som håller i din vardag på lång sikt.

Ta hand om dig!

PrataMeras program
Vägen ut ur stress och utmattning
Få kunskap och verktyg som kan hjälpa dig att återhämta dig från stress eller utmattning – och hitta en hälsosam balans som håller i din vardag på lång sikt

Mer läsning

Hur kan vi hantera ”laddade” dagar?

Vissa dagar på året kan vara mer känsloladdade än andra. Det kan vara vid högtider, egna personliga minnesdagar eller temadagar som exempelvis alla hjärtans dag, fars- eller mors dag. Dagar som gör att man kanske blir påmind om en smärtsam händelse eller att man befinner sig i en oönskad livssituation som blir mer påtaglig än vanligt. Hur kan vi göra för att hantera vårt mående dessa ”laddade” dagar, och göra det lite mer uthärdligt?

Läs mer
Till dig som famlar - om hur poesi kan vara plåster för själen

Om du har lyssnat på PrataMeraPodden förut, så känner du vid det här laget väl till poddens ambition att bidra till att vi vågar vara mer öppna med vår sårbarhet, våra rädslor och misstag, så att vi kan utvecklas, ta hand om oss själva, varandra och planeten! Döm av min glädje när jag i detta avsnitt får prata med någon som med emfas och precision gör just detta, nämligen poeten som ligger bakom instagramkontot Korsdragspoesi: Pia Eriksson!

Läs mer
Om pluggstress – så här mår och studerar du bättre!

Om pluggstress – så här mår och studerar du bättre! Känner du dig stressad inför vårens studier och  krav? Att stressen kommer då och då inför någon tenta behöver det inte vara något problem, men att känna sig ständigt stressad kan påverka både din hälsa och studier negativt. Nyckeln heter återhämtning!

Läs mer
1 2 3 29

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar behandlingen
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram