I skuggan av ett självmord, del 1

I skuggan av ett självmord, del 1. En person sitter förtvivlat på arken med armbågarna på knäna och lutar huvudet i händerna
PrataMera
2018-05-03

Enligt Folkhälsomyndigheten avled 1134 personer i Sverige år 2016 till följd av ett självmord. Av dessa var 783 män (69 procent) och 351 kvinnor (31 procent). Över tid så har antalet självmord i Sverige minskat (från 1980-talet), speciellt bland äldre män. Globalt sett avled år 2015 788 000 personer till följd av självmord, och per 100 000 invånare var siffran i snitt 10.7. I Sverige var  den motsvarande siffra 12.8 per 100 000 invånare. Dock så skiljer sig mönstret åt mellan höginkomstländer jämfört med långinkomstländer. I Sverige är det exempelvis flest människor över 70 som begår självmord och minst unga, medan det är tvärtom i långinkomstländer.

Vad ligger bakom ett självmord?

Det kan finnas fler olika orsaker till självmord, eller suicid, som det också heter. Självmord kan ske som en följd av en tillfällighet, där tid, plats och mående synkat samman och stundens ingivelse lett fram till handlingen. T.ex. när man själv förlorat en nära anhörig och/eller hamnar i en akut krisreaktion till följd av en svår livshändelse (förluster, arbetslöshet, separationer etc). Det kan vara en följd av en "olyckshändelse", ibland utsätter sig människor för försök (riskabla beteenden) som inte menade att avsluta deras liv men där utfallet ändå blir så. Människor under drogpåverkan ta dessa beslut som de inte skulle tagit opåverkade. I andra fall kan det handla om ett beslut som är noggrant taget och där man planerat när, hur och var självmordet ska begås.

Många människor som begår självmord har en allvarlig psykisk sjukdom, som exempelvis psykossjukdomar och personlighetsstörningar. Där brottas människor med känslomässiga berg-och-dalbanor som blir för svåra att hantera eller hallucinationer och en totalt förvrängd verklighetsuppfattning.

Depression är kanske det som är mest allmänt känt för att leda till att människor avslutar sina liv. Ofta är det känslor av hopplöshet och uppgivenhet som leder till att man inte ser någon annan utväg. Och det är kanske inte helt ovanligt att det inte behöver handla om att dö utan att man inte orkar leva med all smärta. Det förekommer att människor med med depression tar sitt liv när de är på väg upp ur en djup svacka, om den kvarliggande orsaken till depressionen kvarstår, då man oftast inte förmår sig att ta sitt liv när man är djup deprimerad. Därför kan det vara en alarmsignal när någon som mått väldigt dåligt helst plötsligt verkar må mycket bättre. Det kan ibland betyda att personen känner sig lättad då den bestämt sig för att ta sitt liv. Antidepressiv medicin kan ibland öka risken för detta hos djup deprimerade personer.

Riskfaktorer

Även om man aldrig med säkerhet kan veta vem som kommer försöka ta sitt liv så finns det vissa saker som forskning identifierat som riskfaktorer (som innebär en förhöjd risk). Man kan skilja på riskfaktorer som beror på individen, faktorer som är socialt kopplade eller de som är mer samhällsbundna. Ett exempel på en individuell riskfaktorer är låg självkänsla. Låg självkänsla är förstås inte ovanligt förekommande och långt ifrån alla som har låg självkänsla tar sitt liv, men det kan finnas med som en riskfaktor. Andra sådana personrelaterade faktorer är om det finns problem med alkohol eller droger eller om man har tidigare självmordsförsök i bagaget (vilket är en av de större riskfaktorerna).

När det gäller sociala faktorer så kan relationsproblem av olika slag vara en sådan faktor, kanske framför allt de som är kopplade till familjen. På samma sätt kan ett dåligt socialt nätverk med stor ensamhet också vara något som kan påverkar. Personer som blivit utsatta för mobbning kan utveckla en negativ självbild och se sig själva som värdelösa och inte omtyckta vilket är något som kan spela in. En annan riskfaktor kan vara om det finns familj, vänner eller släktingar som själva lider av psykiska problem.

Samhällsfaktorer som kan påverka utgången kan exempelvis vara om man har svårigheter att få ett arbete eller bostad, vilket då kan leda till att man hamnar utanför samhället eller ett sammanhang. Just denna avsaknad av samhörighet och utanförskap kan vara en bidragande riskfaktor.

Ta hjälp

Om du eller någon du känner inte mår bra och har självmordstankar eller självmordsplaner är det väldigt viktigt att söka hjälp. Förutom att vända sig till din vårdcentral eller psykiatrin där du bor kan du också använda dig av självhjälpsorganisationer som exempelvis Mind eller Suicidezero.

Fler man kan vända sig till (kanske främst om det är mindre akut men också för egen del som anhörig/vän):

Hela artikelserien:

I skuggan av ett självmord, del 1
Hur kan man hjälpa en person med självmordstankar (del 2)
Hur går man vidare efter en anhörigs självmord (del 3)

Mer läsning

Ett pulsslag bort är döden - om att möta sjukdom och kris mitt i livet

Välkommen till PrataMeraPodden, podden som bidrar till att vi pratar mera om psykisk ohälsa, skapar modiga möten där vi lyfter fram våra rädslor och misstag och sprider lite vänlighet i världen. I det här avsnittet träffar jag psykologen och författaren Kristina Sandberg. Kristina drabbades av bröstcancer mitt i ett synnerligen aktivt liv. Hon hade skrivit en mycket uppskattad trilogi om hemmafrun Maj och reste land och rike runt och föreläste och träffade läsare och hade inte riktigt tid med cancer. Varmt välkommen att lyssna till Kristinas berättelse!

Läs mer
Om att hantera starka fobier

Sommaren är något som vi ofta förknippar med positiva saker. Men för personer som lider av starka fobier kan den här tiden istället bli mer intensiv. Rädsla för exempelvis åska, ormar eller spindlar kan för många vara så stark att den hindrar oss att leva det liv som vi vill. Hur kan vi tänka kring fobier? Finns det något som vi kan göra för att mildra rädslan?

Läs mer
En övning för att träna ditt lugn och ro system

Det här med att vara ledig är inte alltid lika lätt som man kan tro. Speciellt inte om det är så att vi kommer in i semestertiden med andan i halsen och helt uttömda på energi. Känslan och förmågan att ”bara vara” kanske inte är något som vi tränat på så mycket under resten av året, snarare tvärtom. Och tiden före semestertiden kan ju även den bli än mer intensiv. Det kan göra att vi kommer in till sommaren och semestern med ett otränat lugn- och ro system.

Läs mer
1 2 3 33

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar behandlingen
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram