Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
"Hej. Jag misstänker att jag lider av utmattning. Jag sover dåligt, drömmer mycket och vaknar flera gånger/natt. Känner mig aldrig utvilad. Lider ofta av stress, oro och ångest. Kan aldrig riktigt koppla av. Dålig aptit, ofta yr och har huvudvärk. Blir dödstrött av minsta ansträngning och får hjärtklappning. Känner mig alltid deppig och nere. Svårt för att se fram emot saker jag annars tycker om."
Hej!
Du tar upp många symtom som kan tyda på att livet inte är i balans. Symtomen du beskriver kan hänga samman med en livssituation som är belastad på olika sätt och du misstänker själv att det är utmattning det handlar om. Har du stannat upp och tittat på din situation i stort? Vad ägnar du din tid åt? Var får du återhämtning ifrån?
Man kan likna den energi som vi har tillgänglig till livets alla fasetter vid vatten i ett glas. Man kan prova att undersöka vad jag ägnar mig åt som kräver energi, och därmed tömmer ut vatten ur glaset? Vad ägnar jag mig åt som fyller på energi, som ger mig förnyad kraft, inspiration och glädje? Alltså, vad fyller på vatten i glaset? Det kan vara ett sätt att ta reda på hur det ligger till med energibalansen. Ibland blir det skrämmande tydligt att de källor till påfyllning man har, successivt har prioriterats bort.
Vi har förmågan att under en begränsad tid mobilisera kraft att klara en period där små möjligheter till återhämtning finns, men om det pågår under längre tid börjar det ge konsekvenser både fysiskt och psykiskt. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på tidiga tecken på att prestation och återhämtning inte är i samklang. För många är det de basala behoven, som sömn, aptit och sexlust, som signalerar att livet är i obalans.
De flesta professioner är överens om vilka symtom vi bör uppmärksamma. En forskargrupp på Karolinska Institutet har tagit fram ett självskattningstest som ger en fingervisning om man är i farozonen för att utveckla utmattningssyndrom. Där undersöks påverkan på koncentrationsförmåga, minne, kroppslig uttröttbarhet, uthållighet, återhämtning, sömn, överkänslighet för sinnesintryck, upplevelse av krav samt irritation och ilska. Testet finns på vår hemsida där du själv i lugn och ro kan svara på frågorna för att få en uppfattning om ditt mående. Du hittar testet här: Självtest - Stress
Jag tror att du har satt dig in en del i ämnet, eftersom du kan se att du ringar in flera av de centrala komponenterna i utmattning. Det kan naturligtvis även vara på sin plats att göra en läkarundersökning för att utesluta fysiska åkommor.
Sammantaget har du satt fingret på något mycket viktigt när du tar kontakt med dina funderingar. Jag uppmuntrar dig att fortsätta ta dina symtom på allvar och söka samtalskontakt för att få hjälp att sortera i din situation innan läget förvärras.
Ta hand om dig.
Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
Läsarfråga: Jag tillåter mig aldrig att unna mig något extra, köper alltid det billigaste fast jag har pengar. Till andra köper jag gärna presenter. Jag kör en gammal bil, gör billigaste renoveringarna i huset, inget extra med mera. Om jag någon gång köpt något extra så ber jag ofta om ursäkt för det. Efter många års högskolestudier (på äldre dar) har jag ett bra jobb men jag kan inte ta in att det är så, ”inte kan jag ha det jobbet”! Så fort utbildningen var klar fick jag problem med ryggen och nu utmattningssyndrom och sjukskrivning. Jag undrar om det hör ihop med att jag inte kan tillåta mig att faktiskt vara nöjd över min utbildning, att kroppen ser till att jag inte kan jobba? Likaså nu under lång sjukskrivning så kan jag inte acceptera det och göra det bästa av det utan jag tänker ständiga katastroftankar. Vad kan detta bero på? Finns det något att göra?
Läsarfråga: "Min sambo ljuger ofta om helt onödiga saker och struntar i att betala räkningar och ljuger sedan om det vilket får mig att känna mig så stressad att jag gråter hela nätterna och får hjärtklappningar. Han vet att jag förlorat mitt hem tidigare pga liknande händelser och hur det traumatiserat mig men väljer ändå att göra så här gång på gång vilket kan sätta mig och barnen på gatan. Han ger mig dåligt samvete genom att säga saker som ”ska du lämna mig i en 3a?”. Jag mår jättedåligt och det känns som han slår sönder mig psykiskt. Är detta psykisk misshandel?”
