När ilskan tar över

När ilskan tar över
PrataMera
2022-12-09

Blir du ibland så arg att du nästan exploderar? Din partner, familj eller vänner kanske tycker att du ”överreagerar” när du blir arg, att du ska kunna kontrollera dig. Vissa kanske blir chockade, rädda och drar sig undan när känslostormarna kommer. Om du drabbas av skuldkänslor för dina ilskeutbrott kanske du bestämmer att du inte ska bli så arg fler gånger, utan försöka behålla lugnet. Det går... så där. Ilskan bubblar upp och du säger och gör saker som du senare ångrar, igen och igen…

Ilska är en naturlig och livsnödvändig känsla. Den hjälper oss att sätta våra gränser om vi känner oss hotade. Den har genom evolutionen bidragit till att vi har kunnat försvara oss och agera när vi möter en fiende eller något som vi uppfattar som hot mot vår överlevnad och trygghet. Idag kan ilskan ge oss energi när vi behöver stå upp för oss själva eller behöver säga nej till andra.

Leder din ilska till så stora konsekvenser att andra, t.ex. din partner eller dina barn, blir rädda, oroliga eller drar sig undan från dig? Eller riskerar du att förlora jobbet till följd av ilskeutbrotten? I så fall finns det hjälp att få för att förstå vad ilskan handlar om och hitta andra strategier.

Lär känna signalerna
  • Hur känner du igen att du börjar bli småirriterad eller lite frustrerad?
  • Vilka är de första signalerna som tyder på att du börjar tappa tålamodet? Kanske är det trötthet, stress, oro eller ”svårt att tänka”.
  • Var känner du det i kroppen? Är det spänningar i huvudet, fjärilar i magen, spända axlar?

Ju tidigare du kan identifiera dessa signaler, desto lättare kan du undvika ilskeutbrott.

Tänk dig en skala från 0 - 10, där 10 är den starkaste ilskan man kan tänka sig, och 1 är så lite ilska, att det knappt märks. I början kanske du bara märker att du är irriterad när du är på siffran 6 eller 7. Men med tiden kan du snabbare identifiera redan när du är på siffran 1, 2 eller 3. Du kan till exempel börja känna igen känslan av ökad hjärtklappning, koncentrationssvårigheter eller spänningar i halsen, magen eller huvudet, som de första signalerna till ilska.

Bryt aktiviteten och välj en annan

När du väl identifierat signalerna kan du säga till dig själv: ”Stopp, nu känner jag att jag börjar tappa fokus och balansen. Jag väljer att göra något annat, för att lugna ner mig själv, minska stressen och ta en paus.”

Kanske handlar det om att välja ett annat samtalsämne, gå ut i friska luften, stänga av datorn en stund eller säga till din partner att du behöver en paus några minuter, om du känner av stressen. Ofta handlar det om att gå undan från situationen, för att låta nervsystemet komma ner i varv så vi kan tänka klarare igen.

När vi upplever stresspåslag (vilket vi gör när vi blir arga) har vi svårare att tänka klart och ta riktigt bra och övervägda beslut. Hjärnan är av naturen bekväm och tycker förändring är jobbigt. Du behöver aktivt välja att göra något annat. Detta är lite utmanande om du är van att stanna kvar i situationer, trots att de får dig att må dåligt. Men fortsätt att träna din hjärna genom nya beteenden, träning ger resultat. Ha tålamod!

Identifiera situationer som triggar ilskan

Något annat som är viktigt för att bryta en eskalerande ilska är att identifiera vilka situationer som triggar den. Ofta finns det ett mönster som vi kan se om vi börjar skriva ner situationer där vi blir irriterade. Kanske är det samma tid varje dag (efter en lång dag på jobbet, när middag ska lagas samtidigt som någon ska skjutsa barn och planera läggning). Eller när möten på jobbet hopar sig och man inte har förberett sig så som man tänkt. Försök att se om det finns ett mönster i situationerna och skriv ner dem: ”Jag blir alltid arg när min partner kommenterar något jag gjort fel” eller ”Jag blir alltid arg när barnet tjatar om godis”.

När du är lugn, kan du fundera på vad du önskar göra i stället i dessa situationer. Om du kan förbereda dem på något sätt, så de inte upplevs lika stressande. Kanske prata med din partner om hur hen kan ge feedback som känns bättre för dig. Eller att alltid ta med en banan till förskolan vid hämtning så barnet inte är så hungrigt. Eller undvika att ta med barnet till affären, om möjligt.

Läs även: Varför blir man lätt arg över ingenting?

Tillfredsställ basala behov

För att minska ilska och utbrott så behöver vi förebygga och “ligga steget före”. Vi behöver ge oss själva så goda förutsättningar som möjligt för att minska vår stress över lag. Tre saker som är A och O när det kommer till en balanserad kropp, hjärna och psyke är rörelse, mat och sömn:

  • Rörelse ökar vårt ”lugn och ro-hormon” i kroppen och gör oss gladare.
  • Regelbundna måltider håller blodsockret på en jämn nivå.
  • Sömn gör oss mindre stressade eftersom kroppen kan återhämta sig bäst under djupsömn.

Allt detta hjälper oss att minska risken för stress och ilskeutbrott. Om du önskar stöd för att hantera din ilska, tveka inte att söka hjälp.

Ta hand om dig!

Läs mer: Må bättre med rörelse, sömn och gemenskap

Mer läsning

Ett pulsslag bort är döden - om att möta sjukdom och kris mitt i livet

Välkommen till PrataMeraPodden, podden som bidrar till att vi pratar mera om psykisk ohälsa, skapar modiga möten där vi lyfter fram våra rädslor och misstag och sprider lite vänlighet i världen. I det här avsnittet träffar jag psykologen och författaren Kristina Sandberg. Kristina drabbades av bröstcancer mitt i ett synnerligen aktivt liv. Hon hade skrivit en mycket uppskattad trilogi om hemmafrun Maj och reste land och rike runt och föreläste och träffade läsare och hade inte riktigt tid med cancer. Varmt välkommen att lyssna till Kristinas berättelse!

Läs mer
Om att hantera starka fobier

Sommaren är något som vi ofta förknippar med positiva saker. Men för personer som lider av starka fobier kan den här tiden istället bli mer intensiv. Rädsla för exempelvis åska, ormar eller spindlar kan för många vara så stark att den hindrar oss att leva det liv som vi vill. Hur kan vi tänka kring fobier? Finns det något som vi kan göra för att mildra rädslan?

Läs mer
En övning för att träna ditt lugn och ro system

Det här med att vara ledig är inte alltid lika lätt som man kan tro. Speciellt inte om det är så att vi kommer in i semestertiden med andan i halsen och helt uttömda på energi. Känslan och förmågan att ”bara vara” kanske inte är något som vi tränat på så mycket under resten av året, snarare tvärtom. Och tiden före semestertiden kan ju även den bli än mer intensiv. Det kan göra att vi kommer in till sommaren och semestern med ett otränat lugn- och ro system.

Läs mer
1 2 3 33

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar behandlingen
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram