fbpx
Så här kan du upptäcka om ditt barn eller tonåring är deprimerad
#
Så här kan du upptäcka om ditt barn eller tonåring är deprimerad

Barns mående är mer beroende av förhållanden i omgivningen än vad vuxnas mående är – på grund av barns begränsade makt att påverka omständigheterna, om de inte trivs eller mår bra. För att kunna behandla en nedstämdhet, ångestproblematik eller depression måste vi därför titta på omgivningen, de miljöer och relationer som finns runtomkring barnet.  

Depression är ovanligt hos små barn. De flesta som får sin första depression är i tonåren, ofta till följd av livsomständigheter. Depression förekommer ofta tillsammans med ångest, sömnstörning, ätstörning eller neuropsykiatriska funktionshinder och är vanligare hos flickor än hos pojkar. Oftast läker depressionen av sig själv efter 4 – 9 månader men det finns risk för återfall ju fler gånger man har en depression.  

Ibland kan vi inte se en tydlig orsak till barnets dåliga mående och då behöver vi vuxna ta på oss detektivglasögonen för att vända och vrida på vad som kan ha orsakat nedstämdheten. Vi behöver hjälpa barnet att göra det oförståeliga förståeligt och bekräfta barnets känslor utifrån barnets upplevelser och situation. Barn och ungdomar är olika, vissa föds med gener som signalerar rädsla, oro eller ledsenhet snabbare än andra. Vissa barn kan bli nedstämda vid en skilsmässa men alla barn blir inte det.

Symptom på depression hos tonåringar

Hos ungdomar är det vanligt att man känner sig arg/irriterad och ledsen/nedstämd samtidigt. Pojkar som är nedstämda kan oftare vara stökiga och utåtagerande. Under en depression kan ungdomar också i större grad börja dricka alkohol eller använda droger.

Som tonåring kan man uppleva detta om man har en depression:

  • Svårighet med koncentration och känslan av att tänkandet går långsammare (att följa med på lektionerna i skolan och att plugga till läxor och prov kan kännas omöjligt)
  • Motgångar känns extra svåra och man känner sig ofta ledsen
  • Man har en oros-känsla utan att förstå orsaken
  • Det som tidigare var kul, känns inte roligt längre
  • Man tänker negativt och har svårt att se fram emot något. Man har tankar på att man själv är värdelös.
  • Livet och tillvaron känns meningslös och man kan ha tankar på att det vore bättre om man inte fanns.
  • Man har svårt att sova eller känner sig trött, även om man har sovit tillräckligt
  • Energinivån är extremt låg och man känner sig långsam, tyst och seg – eller rastlös och orolig.
Vad kan orsaka depression hos yngre barn?

När det gäller lite yngre barn kan depression kan visa sig på olika sätt, från att barnet är lättirriterat och uppvisar utåtagerande beteende till att det upplever oro, sluter sig, slutar prata, slutar äta eller uppvisar psykosomatiska symptom som magont eller huvudvärk. I vissa fall kan barn som mår dåligt gå tillbaka i utvecklingen, s.k. regression, och t.ex. börja kissa i sängen igen, bitas, slåss eller vilja sova i föräldrarnas säng som när de var yngre.

Så vad kan depression hos barn bero på?

  • Har någon speciell händelse eller skeende just inträffat eller pågått, en konflikt, misslyckande eller förlust? Vad har i så fall hänt runtomkring barnet, med föräldrar, i skolan, med andra vuxna eller kompisar? Har barnet varit med om ett trauma?
  • Hur ser barnets relationer ut? Känner sig barnet utanför bland kompisar, pågår det mobbing i barnets närhet? Även att bevittna mobbning eller utanförskap kan göra att man mår dåligt och kan skapa oro för att själv hamna i samma situation.
  • Hur mår barnets vårdnadshavare eller föräldrar? Finns det nedstämdhet, utmattning eller psykisk ohälsa hos andra i familjen som påverkar barnets vardag och rutiner?
  • Finns det missbruk eller ekonomiska problem i barnets familj? Förekommer det psykiskt eller fysiskt våld?
  • Har barnet de resurser som krävs för de uppgifter och aktiviteter som barnet ägnar sig åt eller förväntas göra. Resurser kan handla om kognitiva, sociala, beteendemässiga resurser. Exempel på resurser kan vara att sätta sig in i andras perspektiv (en social resurs), att fysiskt klara av saker (beteendemässig), eller att koncentrera sig i skolan (mental resurs). Här behöver man även ta hänsyn till barnets ålder förstås. Vi förväntar oss inte att en 3-åring ska sitta koncentrerad och stilla på en stol och lyssna på någon som pratar under 1 h. Känner sig barnet stressat av förväntningar som hen själv känner är svåra att leva upp till, från föräldrar, lärare eller kompisar, vad gäller skolarbete, fritidsaktiviteter eller sociala sammanhang?
  • Har barnet läs-och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter eller problem med andra kognitiva färdigheter? Den här typen av svårigheter kan göra att barnet börjar må dåligt, särskilt om omgivningen inte hunnit fånga upp och börjat stötta barnet med anpassningar och lagom kravnivå.
Ung pojke pratar med en vuxen
Som förälder eller vårdnadshavare kan man börja med att försöka få till en dialog med sitt barn och försök att lyssna med ett öppet sinne.
Hur kan man som vuxen hjälpa?

Som förälder eller vårdnadshavare är du den som bäst kan lära känna ditt barn och förstå vad just ditt barn behöver för att må bra. Börja med att försöka få till en dialog med ditt barn och fråga hur hen mår, vad barnet tycker om och om det är något som oroar barnet.

Försök att lyssna med ett öppet sinne. Ibland pratar inte barn och ungdomar spontant och man kan behöva vara frågvis och visa att man bryr sig många gånger innan barnet kanske säger något. Ibland vet barnet inte själv vad som gör att hen mår dåligt. Dock kan man ändå uppmuntra till att bryta cirkeln av nedstämdhet genom aktivitet och social kontakt, gärna tillsammans med dig som vuxen. Uppmuntra barnet att ta emot stöd från dig som vuxen eller andra professionella. Berätta att det är vanligt att må dåligt ibland och att nästan alla göra det under någon tid i livet. Tänk på att…

  • Det vanligaste sättet vi hanterar depression på är att vi börjar undvika sociala kontakter och aktiviteter. Försök uppmuntra till gemensamma aktiviteter i familjen och att röra på sig. Rörelse ger endorfiner som ökar vårt välmående. Regelbunden sömn och mat är också viktigt för att kroppen ska få energi och för att bryta den nedstämda spiralen.
  • Som förälder kan du ge ditt barn gåvan att tro på sig själv genom att känna till sina styrkor och få uppmuntran för dem. I vilka situationer verkar ditt barn vara lugn och glad? Med vilka personer, vilken slags aktivitet? När ser du ditt barn skratta och le? När verkar ditt barn känna sig trygg och lugn?
  • Fokusera på att uppmuntra och stärka ditt barns styrkor, talanger och gåvor för att stärka barnets självkänsla. För en dialog med skolan kring om barnet behöver extra stöd kring något ämne eller moment.
När och hur kan man söka hjälp?

Om du har svårt att nå fram till ditt barn och veta vad du kan göra för att minska lidandet, tveka aldrig att söka professionell hjälp. Du kan kontakta din vårdcentral, Barn-och ungdomspsykiatrin eller behandlare online.

Ta hand om dig och ditt barn!

Kristina Ahlman

Kristina Ahlman
leg. psykolog

Fakta & råd. Här kan du läsa mer och se en film om nedstämdhet och depression

Här kan du läsa mer om vårt terapiprogram (iKBT) genom vilket du på egen hand kan arbeta med din nedstämdhet/depression.

Om du vill delta i en gruppbehandling för t.ex. nedstämdhet eller stress, kan du se vilka grupper som startar inom kort och anmäla dig här.

Varför är jag nedstämd när jag borde vara glad?

Ett kostnadsfritt webbinarium om nedstämdhet & depression

Tisdagen den 25/5 kl. 19.00-20.00.

Mer läsning:

Related Posts

Leave a comment