Min fru är helt personlighetsförändrad

"Min fru och livskamrat sedan 25 år är helt personlighetsförändrad sedan nästan ett år. Hon bedrar mig, ljuger och smyger som hon aldrig gjort förr. Detta är smärtsamt för mig. Hon visar ingen ånger och liten förståelse för att hennes beteende krossar mig. Även våra barn drabbas. Jag älskar henne och vill inte att vi ska skiljas men vill heller inte att hon ska fortsätta som hon gör. Hon säger att hon älskar mig, men vill att jag ska acceptera att hon ligger med andra, även utan kondom osv. Hennes brist på empati och allmänt narcissistiska inställning (som jag aldrig sett hos henne tidigare) gör att jag misstänker att hon drabbats av psykisk ohälsa. Tex är hon helt oförstående till min oro för hur våra barn ska påverkas. Vad ska jag göra? Hur kan jag hjälpa henne?"

Självtest - Testa din psykiska hälsa 

Hej och tack för frågan!

Du beskriver en mycket svår situation som sedan minst ett år har uppstått i er relation det vill säga upprepade otrohetsaffärer. Det är fullt förståeligt att din frus beteenden har åsamkat dig enorm smärta. Jag läser mellan raderna och känner av den djupa förtvivlan som jämte smärtan finns inbäddad i din korta beskrivning.

Otrohet som ämne är i regel ett mycket komplext fenomen. Det uppstår mot en bakgrund, bland annat den aktuella relationens historia men även den otrogna personens egen levnadshistoria, och otroheten fyller alltid en funktion. Alltså den som skaffar sig en parallell relation vid sidan om sin ”fasta relation” gör det för att just den parallella relationen svarar mot behov av olika slag. Behov som antingen tidigare inte varit synliga för personen själv eller som personen har länge inte velat se och uppmärksamma det. Även personliga kriser, som i och för sig kan skapa nya behov, kan vara en drivande faktor och förstås spelar den psykiska ohälsan roll vid vissa fall.

Det är svårt att spekulera vilka faktorer som just har varit av betydelse i ert fall och vilka mekanismer har varit verksamma. Du beskriver inte hur er relation har varit och har utvecklats/förändrats under alla dessa långa 25 år. Berg- och dalbanor i relationen, den emotionella sidan mellan er, samarbetsdelen när det gäller vardagens sysslor och uppgifter under åren, barnuppfostran, den sexuella biten med mera. Har ni under årens lopp kommit närmare varandra eller har ni vuxit ifrån varandra? Har ni tagit varandras kärlek och närhet för givet? Har allting varit mer av en slentrian under en lägre period? Har ni tidigare försökt prata med varandra om hur ni har haft det tillsammans? Har det känts att det under en tid har funnits någonting i er relation som inte var som förr men som ingen ville/vågade ta tag i?

Mer läsning: Jag kan inte kommunicera med min partner

Att förhålla sig till otrohet och i synnerhet till en partner som varit otrogen upprepade gånger är i regel mycket svårt. Hela situationen väcker starka känslor som smärta, sorg och förlust, förtvivlan och till och med ilska, misstänksamhet och liknade, vilka är naturliga. Att din fru säger att hon fortfarande älskar dig skulle kunna tyda på att hon har sökt andra saker i sina utomäktenskapliga relationer, inte just den sortens kärlek som finns och har funnits emellan er. Kanske hon har sökt mer bekräftelse, har åter känt sig attraktiv, har sökt spänning, har känt sig sedd, har upptäckt andra sidor hos sig själv, har gett utlopp för en långvarig frustration av något slag etc.

Det faktum att även du fortfarande älskar din fru kan ge en god grund att kunna göra något åt situationen, exempelvis att prata om den på ett förutsättningslöst sätt, utan att döma och skuldbelägga varandra, utan att kräva omedelbar förändring. Snarare skulle man utgå från sig själv och beskriva hur man känner och vad man vill. Att ha dialogkanalen öppen, att motivera till utforskande av situationen och utforskande av varandras behov kan ibland fungera. Att ta reda på vad som i relationen har gått förlorat eller har aldrig riktigt funnits. Och i slutänden acceptansen och insikten att relationen aldrig kommer att bli som förr utan förhoppningsvis kommer den att utvecklas/fördjupas på en annan nivå ifall ni väljer att stanna kvar i relationen.

Mer läsning: Hur får jag min sambo att söka hjälp

Jag kan förstå att alla dessa råd kan låta vagt och till och med kraftlösa eller att du redan har försökt med dem utan resultat. Att motivera din partner till parsamtal kan vara en väg om hon ställer upp på det. Syftet är att med hjälp av en utomstående professionell person analysera och fördjupa er förståelse för hur det har blivit som det blivit och ta ställning till relationens framtid. Ni kan få parterapi via er kommuns familjerådgivning, via vår privatmottagning eller en annan vårdgivare.

Jag förstår att det kan hända att du i slutänden finner dig inför ett mycket svårt val, nämligen att skiljas om det visar sig att inga lösningar kan hjälpa er att rädda relationen. Det är lika viktigt att du för egen del tar hand om dig exempelvis att du söker hjälp för att få stöd att bära smärtsamma känslorna och för att hitta nya vägar att gå vidare.

Lycka till och ta hand om dig.