Smäll i dörrar, konflikter, frustration och osäkerhet. Frågor som ”duger jag?” och ”kommer jag någonsin att bli ihop med någon”? Känslan av att inte passa in, att ingen fattar, att ingen ser. Att vilja vara unik men samtidigt vara som alla andra… Att gå från barn till vuxen är omvälvande. Så hur vet man om ens barns tonårskris därhemma är ”normal” eller om ens tonåring behöver professionell hjälp med sitt mående? Hur kan man som förälder eller anhörig stötta sin tonåring på bästa sätt?
Alla ungdomar blir inte arga och skriker och har konflikter. Vissa blir mer inåtvända i sin tonårskris, och anpassar sig mycket till gruppen eller andras förväntningar. Alla gör inte tonårsrevolt. Men vissa gör det.
Det är normalt att ungdomar provar alkohol, testar gränser och att måendet går upp och ner. Att som förälder balansera när man ska finnas där som stöd eller när man ska ge sin tonåring frihet att göra som hen vill, är inte alltid lätt. Det är inte ovanligt att man som ung pendlar mellan att känna sig som ett barn ena stunden och behöva mycket tröst och stöd, för att i nästa stund känna sig som vuxen och ta mer ansvar. Din tonåring behöver alltså både få stöd och utrymme att utforska själv, utan att ni som föräldrar finns med hela tiden.
Att hamna i diskussion med sin tonåring är helt naturligt, eftersom det är just i tonåren man söker sina egna värderingar och vill frigöra sig från föräldrarnas åsikter genom att utforska vad man själv faktiskt tycker och tänker. För att bygga förtroende och skapa relation är det viktigt att lyssna och ta sig tid att sätta sig in i sin tonårings liv. Fråga om kompisar, skolan, spel, intressen. Vad tycker hen om? Vad tycker hen inte om, och varför? Var öppen och se vad du kan lära dig av och om din tonåring. Som förälder gäller det att ha tålamod - det är inte alltid en tonåring är öppen för att berätta mycket, så var beredd på att ge utan att få något tillbaka.
Om din ungdom inte själv kommer med förslag eller visar intresse att göra aktiviteter tillsammans med dig som förälder, betyder det inte att hen inte vill umgås mer med dig och familjen. Så våga föreslå, visa att du gärna vill umgås mer! Här handlar det inte om att tvinga någon till gemenskapstid, utan att erbjuda. Det kan handla om enkla saker, som att ta en fika och dela med sig av hur dagen har varit eller kanske se en film ihop.
Att en tonårings mående går upp och ner är helt normalt. Men om det dåliga mående håller i sig under en längre tid och du märker att det påverkar flera områden i din tonårings liv, som att hen slutar göra aktiviteter hen gillat tidigare, slutar umgås med kompisar eller har svårt att klara skolan, kan det vara tecken på depression. Barn och ungdomar kan också få fysiska symtom när de mår dåligt psykiskt, exempelvis koncentrationssvårigheter, sömnproblem och ont i magen.
Om du, efter samtal med din tonåring ändå är orolig, kan du prata med andra vuxna som också har tonåringar och till exempel med personalen på din tonårings skola, som också känner ditt barn väl. Erbjud dig att boka tid för samtal för din tonåring, om hen hellre vill prata med någon annan än dig, exempelvis på Ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Om du misstänker att din tonåring lider av en depression, har ångest, skadar sig själv eller har tankar på att inte vilja leva, bör du kontakta BUP (Barn och ungdomspsykiatrin).
Ta hand om er!
BUP
På 11117.se kan du hitta din närmaste BUP-mottagning. BUP är till för barn och unga upp till 18 år som behöver psykiatrisk vård, d.v.s. mer hjälp än vad man kan få på en ungdomsmottagning, vårdcentral eller elevhälsan.
Ungdomsmottagningen
På umo.se kan du som är mellan 13-25 år läsa mer och få kunskap och hjälp om du mår dåligt.
Pratamera
Hos oss kan du som är över 18 år boka tid med en av våra legitimerade psykologer eller legitimerade psykoterapeuter. Videosamtal från 0 kr, frikort gäller och gratis till det år du fyller 20. Pratamera är en del av den offentliga hälso- och sjukvården och hos oss får du psykoterapi på samma nivå som du skulle få på din vårdcentral, d.v.s. på primärvårdsnivå.
Psykologisk behandling online | Högkostnadsskydd och frikort gäller
I del I: Varför grubblar vi? undersökte vi grubblandets funktion och vad som vidmakthåller det. Vi kom överraskande nog fram till att det är det vi gör för att lugna oss, de tröstande tankarna, som faktiskt gör så att grubblandet fortsätter. Så hur ska man då bära sig åt, om det inte går att bli av med orostankar genom att försöka argumentera med eller släta över dem?
Vem som helst kan drabbas av att inte kunna låta bli att grubbla över saker det egentligen inte går att göra något åt. Ofta ältar vi i situationer som innehåller osäkerhet, tvivel eller beslut och vi försöker lösa både lösliga och olösliga problem med hjälp av tanken.
Den 10 september är det Internationella suicidpreventiva dagen. En dag som International Association for Suicide Prevention (IASP) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) införde 2003 för att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord.
