Hur pratar man med barnen om döden? Det är mycket som är osäkert i livet, men en sak som är säker är att vi alla en dag ska dö. Det förstår redan ganska små barn, vare sig vi pratar med dem om det eller inte. Och som med så mycket annat är det bättre att prata än att lämna barnet ensam med sina tankar och känslor. Så hur pratar man med barnen om döden?
Hur man pratar beror mycket på barnets ålder. Små barn uppfattar döden som något konkret, och kan ha svårt att ta in att man inte kommer tillbaka. Ju äldre barn blir, desto mer kan de greppa att döden är oåterkallelig vilket kan väcka tankar, känslor och frågor.
Råd på vägen
Även om det inte är självklart att barn vill prata är det viktigt att visa att dörren är öppen för att göra det - om eller när de vill:
- Att utgå ifrån barnets frågor kan hjälpa oss att prata på en ”lagom nivå” så det matchar barnets behov. Det är okej att inte veta svaren på allt fast man är vuxen… Kanske väcks frågor och funderingar när döden ändå dyker upp i vardagen, till exempel som en död fågel i ett dike, i omnämnandet av någon som är död eller när döden figurerar i en film eller en saga.
- Passa på att prata med barnen om döden vid Alla Helgon-helgen och Halloween. Dessa är ju händelser på året då döden är extra närvarande genom att man till exempel besöker kyrkogården eller klär ut sig med “döden-tema”.
- Acceptera om barnet inte vill prata. Barn kan vara ”på och av” i prat om svåra saker. Om till exempel en närstående nyligen har dött, eller snart kommer att dö, kan man behöva prata på ett annat sätt än när man pratar i generella ordalag.
- Var ärlig och saklig. Det är mycket vi inte vet om döden. Den kan väcka sorg, rädslor, oro och andra känslor. Visa att det är okej. Försök samtidigt skapa trygghet. Det är även viktigt att prata i konkreta termer, inte i ordalag som ”man går bort” eller ”somnar in” eftersom de kan vara svåra att förstå ur barnets perspektiv och ge fel associationer.
- Läs en bok tillsammans som öppnar upp för prat. Många gånger kan samtalet då kännas mindre laddat - ”Det handlar ju om personerna i boken, inte om mig”. Och samtidigt - om personerna i boken har de här tankarna, känslorna och frågorna så kanske det inte är så konstigt att jag också har det?
Läs även: Hjälp dina barn hantera sina känslor - även de "jobbiga"
Boktips
Det finns en hel del bilderböcker på temat ”döden”, och här kommer några tips:
Billie Lou och Lille Bo på begravning av Sanna Larén och Anna Norin.
En berättelse med varm humor trots det sorgliga temat; en farfar är död och två vänner ska på begravningen. Vännerna funderar på vad som är okej att ha på sig, och undrar om de ska ta med sig egen spade eller om det finns sådana i kyrkan. En sak som oroar dem är hur de ska klara av att sjunga och gråta samtidigt för det verkar svårt. ”Det är nog först i ettan man får lära sig de svårare grejerna”, de har bara lärt sig att skratta och sjunga samtidigt än.
Gammelmormor, Daisy och döden av Anna Ehring och Lotta Geffenblad.
En historia om en näbbmusbegravning och om att ”öva sig på den lilla döden innan den stora kommer”, den där vi själva eller någon vi tycker om dör. Även om döden kommer nära kan man njuta av sol och smultron en varm dag i trädgården.
Alla dör av Jesper Lundqvist och Gabrielle Frödén.
Något så imponerande som en lättsam bok om döden- på rim!
”Någon lever i en dag.
En annan några andetag.
En tredje finns i hundra år.
Sen går det ändå som det går:
alla dör.”
Dödenboken av Pernilla Stalfelt.
En faktaspäckad bok om död och begravning ur flera olika perspektiv. Är man ute efter fakta är detta den rätta boken att läsa!
Får hundar korvar i himlen? av Sara Galli och Mats Molid.
En fin berättelse om Alvas hund Musse som blivit så gammal och sjuk att veterinären måste hjälpa honom dö. Men i Alvas hjärta finns han kvar, och kanske på något annat ställe också.
Hoppas att ni hittar några favoriter, och att böckerna kan bidra till fina samtal!
Ta hand om er.
