Hur jag mår? Lite tynande tack.

”Hur jag mår? Lite tynande tack.”
PrataMera
2024-03-20

Har du någonsin känt att ditt mående ibland känns… ”meh”. Lite som varken eller. Inte nedstämd eller deprimerad, men inte heller på topp utan snarare som en håglös känsla. Och på frågan ”Hur mår du” vet du inte riktigt vad du ska svara för att du känner just, ingenting. Kanske är det så att du faktiskt befinner dig i en period av ”Languishing”.

”Languishing” är engelska som direkt översatt till svenska betyder smäktande, trånande eller tynande, och är ett begrepp som kan användas för att beskriva utrymmet mellan psykiskt välmående och depression. Personer som befinner sig i det här tillståndet beskriver att de inte känner sig direkt nedstämda utan snarare att man inte känner någon glädje och att man upplever en slags tomhet.

En som utforskat tillståndet är Adam Grant, professor i Management och Psykologi vid University of Pennsylvania. Han beskriver det som ”den mentala hälsans försummade mellanbarn”, och där känslan upplevs som att man befinner sig i ett ihåligt skal där ingenting är riktigt roligt, men inte heller outhärdligt, utan livet pågår som vanligt. En del beskriver att de hamnat i en känsla av stagnation.

Psykologen Maria Esk brukar använda just ordet ”tynande” för att översätta languishing. Hon menar att det kan bli lättare att förklara svåra känslor om man sätter ord på dem. Och på frågan ”hur mår du” svara ”tynande”, kan vara en hjälp till att beskriva sitt mående.

Testa ditt mående: Självtest för depression 

Fem tecken på att du kanske befinner dig i tillståndet languishing

Hur vet man då om man eventuellt befinner sig i det här tillståndet? Här är några tecken att vara extra uppmärksam på:

  1. Svårt med koncentrationen
    Vi kan uppleva svårigheter med att fokusera och koncentrera oss på en uppgift och blir lätt distraherade, något som kan hindra oss i exempelvis vårt arbete eller i skolan och att saker tar längre tid än vanligt.
  2. Brist på engagemang
    Vi kan känna oss likgiltiga inför positiva förändringar eller händelser. Även om vi har roliga saker att se fram emot längre fram så kanske vi ändå inte riktigt känner oss exalterade inför det, trots att det är något som vi vet att vi kommer att må bra av.
  3. Svårt att känna glädje
    Languishing kan uttrycka sig som en känsla av glädjelöshet. Det kan kännas som en utmaning att uppleva glädje eller njutning i vardagliga aktiviteter som tidigare gjort oss glada.
  4. Minskad motivation
    Languishing kan även hämma vår motivation och vi upplever att man behöver kämpa lite extra för att hitta drivkraften att engagera oss i exempelvis vardagliga aktiviteter som tidigare har motiverat oss.
  5. Avsaknad av mål eller syfte
    Upplevelsen att man inte har ett tydligt mål eller en känsla att man saknar ett syfte påverkar även motivationen. När vi har tydliga mål är det lättare för oss fatta bättre beslut och det hjälper oss med ökad motivation att sträva emot det.
Hur kommer man vidare?

Vad ska man då göra om man upplever att man befinner sig i ett sådan här tillstånd? Det finns strategier som man kan prova själv och här nedan kan du ta del av några som kan vara hjälpsamma:

  • Sätt namn på dina känslor – när vi sätter namn på det vi känner blir det lättare för oss att få en större förståelse för vad vi går igenom och det blir lättare för oss att prata om det och ta hjälp.
  • Hitta ditt driv framåt  – att engagera oss i aktiviteter som ger oss ett driv framåt eller ett så kallat ”flow”, kan vara hjälpsamt ut ur languishing-tillståndet. Det kan vara en hobby, ett projekt eller till och med titta på en fängslande film eller serie. Hitta tillbaka till en aktivitet där det känns som tiden försvinner när du utför den och där inget annat stör medan du utför den så att du helt kan fokusera och stanna kvar i ditt flow.
  • Sätt gränser – sätt av tid där du fokuserar på en uppgift som är viktigt för dig. En tidsgräns kan hjälpa till att behålla ditt fokus och öka din produktivitet. Det kan exempelvis vara att arbeta aktivt 30 minuter med en uppgift innan du får ta en kortare paus för att sedan återgå till uppgiften.
  • Fokusera på det lilla – även små framsteg är stora framsteg! Sätt upp små hanterbara mål eller utmaningar. Att gå en promenad runt kvarteret är bättre än inte gå alls. Att ta hand om dagens disk eller ringa ett viktigt samtal kan vara en utmaning så god som någon för några. När vi firar de små segrarna hjälper det oss att höja motivationen och viljan att fortsätta slutföra de uppgifter vi sätter upp för oss själva.
Prioritera din mentala hälsa

Även om det oftast inte behövs någon behandling för languishing ska det för den skull inte ignoreras, då det kan utvecklas till en depression längre fram om man inte kommer ur det. Rådet är att prata med någon om det, sätt ord på hur du mår och vad du upplever. Prata med en vän, anhörig eller någon annan du känner förtroende för. Via din vårdcentral eller oss kan du få hjälp med att prata med en legitimerad terapeut som kan ge dig verktyg och strategier för att komma vidare och må bättre.

Ta hand om dig.

 

PrataMeras program
Vägen ut ur nedstämdhet och depression
För dig som är nedstämd eller deprimerad och behöver förstå vad du kan göra och öva på för att förbättra ditt mående.

Mer läsning

Att ta sig ur ensamhet och hitta en vän

Många människor upplever att de saknar någon att dela glädje och sorger med. Att vara ofrivilligt ensam kan även ha negativa konsekvenser för vår hälsa och välbefinnande. Enligt den senaste statistiken från SCB saknar hundratusentals människor i Sverige en nära vän, vilket kan leda till isolering och ensamhet. Men det går att ta sig ur ensamheten.

Läs mer
Läsning hjälper oss minska stress

Idag på den internationella Väldsbokdagen vill vi gärna vara med och uppmärksamma böckernas fantastiska värld. Genom att läsa får vi kunskap och upplevelser. Vi förundras, vi skrattar och gråter, förfäras, funderar och fantiserar. Och faktiskt, förutom att vi kanske lär oss ett och annat om olika saker och platser, att läsa hjälper oss även att minska stress.

Läs mer
Annas bästa boktips

Den 23 april är det den internationella världsbokdagen. En dag instiftad av Unesco för att uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Vad passar då inte bättre än att fråga en av våra egna behandlare om ett boktips? Vi ställde frågan till Anna Kinnander, leg. psykolog och flitig bokläsare.

Läs mer
1 2 3 28

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar behandlingen
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram