Sommaren är här, och med den efterlängtad semester, festligheter och möjligheten att släppa krav och stress. Det varmare vädret gör att vi gärna träffas och umgås utomhus, vilket för många innebär att dricka mer alkohol än vanligt. Så hur kan man hålla koll på sitt drickande så det förblir en guldkant i tillvaron i stället för ett dåligt samvete som medför känslor av skam eller förlorad kontroll?
För många av oss innebär alkohol en tydlig guldkant i livet. En öl medan man grillar, något mousserat när man njuter av solnedgången eller ett glas vin till maten kan skänka tillvaron lite extra glans. Samtidigt är det lätt hänt att ett första glas blir (många) fler och att man till sist druckit mer än man planerat.
På en nivå är tendensen att ta lite mer än man tänkt sig helt förståelig. Att dricka alkohol är ett beteende som ger en snabb belöning vad gäller de smaker man upplever men även i hur alkohol på kort sikt kan minska negativa känslor som oro och ångest. Som de flesta av oss redan vet kan dock alkohol också vara förenat med hälsorisker både på kort och längre sikt. Att göra vad man kan för att bibehålla en sund relation till alkohol kan vi alltså se som en kärlekshandling mot oss själva och våra närstående.
Här är 3 sätt du kan hjälpa dig själv att få kontroll på ditt drickande:
1) Registrera dagligen hur mycket du dricker
Ett första steg är att få överblick, vilket du kan få genom att varje dag notera hur många glas du druckit. Med en fysisk kalender är detta enkelt att göra, men du kan givetvis även använda ett digitalt alternativ om du föredrar det. Det viktiga är att du registrerar ärligt och uppriktigt (och om du skulle göra det i ett kalkylark kan du dessutom skapa grafer för att se din konsumtion över tid!).
2) Sätt en maxgräns
Genom att sätta en gräns gör du det tydligt för dig själv var du vill att ribban ska ligga. Ett sätt är att sätta en maxgräns på antal glas per vecka, som du sedan kan fördela jämnt över dagarna i veckan samtidigt som du väljer att hålla några glas “i minnet” för att använda efter tycke. Har du till exempel 8 glas på 1 vecka som maxgräns, kan du börja med att fördela 1 glas per dag och sedan spara sista glaset för ”när andan faller på”.
3) Planera din konsumtion
Om du på förhand vet att du ska umgås med vänner den kommande helgen, kan det vara klokt att spara glas från tidigare i veckan till det tillfället. Både för att du vet att du vill ha tillgång till de extra glasen vid just det tillfället och för att vara förberedd på att det kan vara extra svårt att säga nej när man är med andra som dricker. Med denna framförhållning kan du förebygga och hjälpa dig själv att hålla den maxgräns du satt. Om sådana här händelser är svåra att planera för, exempelvis om din umgängeskrets brukar träffas mer spontant, kan du planera genom att generellt spara en större andel av din planerade konsumtion till de dagar ni vanligtvis brukar ses spontant.
Alkohol kan som sagt vara något positivt i tillvaron, men som med mycket annat kan det lätt bli för mycket av det goda. På samma sätt som det kan krävas en viljeansträngning för att inte ta ännu en näve ur lördagsgodisskålen kan det kräva en viljeansträngning att inte ta det där extra glaset. Att uppleva att det tar emot att motstå betyder inte att man är beroende, utan att man är mänsklig. De tre tipsen ovan är en strategi som förhoppningsvis kan göra det lite enklare att dricka på det sätt du egentligen vill.
Slutligen, för en del kan användandet av alkohol ha tagit så stora proportioner att man upplever att man förlorat kontrollen. Man känner att man mår dåligt om man inte dricker som man brukar, och man kan även ha känslor av skam som gör att man försöker dölja att man dricker. För den som eventuellt känner igen sig i detta kan det vara fråga om ett beroende, vilket kan vara svårt att hantera på egen hand. Att be om hjälp i en sådan situation, även om det man söker för är förenat med skam, är dock inte ett tecken på svaghet utan ett uttryck för omsorg om både sig själv och sina närstående.
Ta hand om dig, och trevlig sommar!
I del I: Varför grubblar vi? undersökte vi grubblandets funktion och vad som vidmakthåller det. Vi kom överraskande nog fram till att det är det vi gör för att lugna oss, de tröstande tankarna, som faktiskt gör så att grubblandet fortsätter. Så hur ska man då bära sig åt, om det inte går att bli av med orostankar genom att försöka argumentera med eller släta över dem?
Vem som helst kan drabbas av att inte kunna låta bli att grubbla över saker det egentligen inte går att göra något åt. Ofta ältar vi i situationer som innehåller osäkerhet, tvivel eller beslut och vi försöker lösa både lösliga och olösliga problem med hjälp av tanken.
Den 10 september är det Internationella suicidpreventiva dagen. En dag som International Association for Suicide Prevention (IASP) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) införde 2003 för att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord.
