Allhelgona-helgen närmar sig och vi påminns om förluster av nära och kära som inte längre finns i livet. Ljusen på kyrkogårdarna som lyser upp höstmörkret kan kännas som en ynklig tröst när mörkret inuti är som tyngst. Kommer jag någonsin att bli glad igen när någon jag älskar inte längre finns? Vad kommer hända med mig och de andra som finns runtomkring? Hur ska jag ha kraft att fortsätta leva?
När döden kommer nära, påverkas livet. Vi kan bli rädda, oroliga och känna oss ensamma. Vad ska vi göra med känslorna av sorg och maktlöshet när vi påminns om döden?
Att vara i sorg innebär ofta att ”dansa” mellan känslor av sorg och att planera framåt. Känslor som är vanliga är ledsenhet, ilska och hopplöshet. De kan vara starka och intensiva eller djupa, tunga och mörka. Det finns inget facit för hur vi upplever sorg. Alla reagerar olika vid en förlust av en nära anhörig, ett husdjur eller annan nära person. Att bli ”lämnad kvar” i livet kan kännas tungt och tankar som ”det hade varit bättre om det varit tvärtom” är inte ovanligt.
Parallellt med känslor av sorg och saknad (och allt däremellan) kommer tankar på framtiden och det man behöver göra. Kanske behöver man planera begravningen, kanske finns det papper och dokument som ska gås igenom. Kläder, böcker och saker som ska sorteras, lådor som ska packas och skickas i väg till välgörenhet eller släkt och vänner. Allt som ska göras kan kännas övermäktigt och energin finns inte där. Vi kan sörja det som inte kommer att ske, det vi inte kommer få uppleva med den vi förlorat och det som tog slut, samtidigt som vi successivt anpassar oss till det nya. Pendlandet ser olika ut för varje person och båda processerna är lika viktiga i sorge-bearbetningen.
Vanliga känslor och kroppsliga upplevelser vid sorg är håglöshet, energiförlust, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och ångest. Tankar som ”jag klarar inte det här!” eller ”jag kommer aldrig att må bra igen” är vanliga. Det är även skuldkänslor (”Varför hände detta just mig/oss?”).
Även om det inte känns som att vi ska överleva, så gör vi det. Tiden läker inte alla sår, men med tiden kan sorgen bli lättare att bära. Även om vi går vidare kan vi fortfarande sörja vår förlust. Bara för att vi går vidare, glömmer vi inte den vi förlorat. I stället integreras förlusten successivt in i vårt ”nya” liv.
Sorgens funktion är att bearbeta förlusten vi varit med om. Det är naturligt och hjälper oss att gå vidare efter en stor och ibland chockartad förändring som en förlust kan innebära. Det tar olika lång tid att bearbeta en förlust. Kanske blir livet aldrig ”som det varit”, vi går inte tillbaka till hur det var innan. I stället kan vi med tiden integrera förlusten vi varit med om, samtidigt som vi successivt återgår till arbete, umgås med vänner och tar hand om oss själva.
Att integrera det som hänt mer och mer kan även innebära att vi omvärderar saker i våra liv. Frågor som ”Vad innebär detta för mig, hur vill jag leva mitt liv från och med nu?”, ”Vad upplever jag som meningsfullt i livet? Vad vill jag lägga mer tid på, vad vill jag lägga mindre tid på?”.
Det är viktigt att komma ihåg att sorgen är individuell och vi alla sörjer på olika sätt. Vissa sörjer i små doser, vissa gråter inte, andra behöver få älta. Vissa drar sig undan. Ibland räcker det att få höra att ens reaktioner är helt normala och naturliga för att hantera sorgen.
Många behöver få prata om sorgen, för att göra det som hänt begripligt. Prata om sina upplevelser och känslor och vad förlusten kan innebära för ens liv, relationer och framtid. Om du upplever att den kontakt du har med familj och vänner inte är tillräcklig för att bearbeta din sorg, tveka inte att söka hjälp på din vårdcentral, hos oss eller hos en annan vårdgivare du känner tillit till.
Ta hand om dig!
Läs även: Förstå och hantera din sorg genom att prata om den
Många människor upplever att de saknar någon att dela glädje och sorger med. Att vara ofrivilligt ensam kan även ha negativa konsekvenser för vår hälsa och välbefinnande. Enligt den senaste statistiken från SCB saknar hundratusentals människor i Sverige en nära vän, vilket kan leda till isolering och ensamhet. Men det går att ta sig ur ensamheten.
Idag på den internationella Väldsbokdagen vill vi gärna vara med och uppmärksamma böckernas fantastiska värld. Genom att läsa får vi kunskap och upplevelser. Vi förundras, vi skrattar och gråter, förfäras, funderar och fantiserar. Och faktiskt, förutom att vi kanske lär oss ett och annat om olika saker och platser, att läsa hjälper oss även att minska stress.
Den 23 april är det den internationella världsbokdagen. En dag instiftad av Unesco för att uppmärksamma böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Vad passar då inte bättre än att fråga en av våra egna behandlare om ett boktips? Vi ställde frågan till Anna Kinnander, leg. psykolog och flitig bokläsare.
