fbpx
Förstå och hantera din sorg genom att prata om den
#
Förstå och hantera din sorg genom att prata om den

Sorg är något som drabbar oss alla på olika sätt och i olika faser i livet. Ofta förknippar vi sorg med dödsfall, men sorg kan även handla om andra förluster. Kanske förlusten i samband med en flytt eller en relation som tar slut, att man går i pension eller förlorar sitt jobb, att man blir sjuk eller att ens roller i livet förändras, som när barnen flyttar hemifrån och man inte längre är förälder på ”heltid”. Oavsett hur förlusten ser ut så har sorgen en funktion. Vad kan vi göra för att mildra sorgen när den känns outhärdlig?

Sorgeprocessen växlar oftast mellan känslor och beteenden av förlust och saknad, samtidigt som vi kan ha ett fokus på framtiden och försöker anpassa oss till nya omständigheter. Vi sörjer över det som inte kommer ske och som tog slut samtidigt som vi successivt anpassar oss till det nya. Pendlandet ser olika ut för varje individ och båda processerna är lika viktiga.

Författaren och psykologen Barbro Axelsson menar att sorg är en av våra viktigaste känslor, eftersom sorgen hör samman med förändring. Genom att sörja kan man ta sig igenom en förlust, det är sorgens funktion. Den friska sorgen för oss i bästa fall framåt och fördjupar vår personlighet. Det handlar om vikten av att skapa mening i sitt liv efter det svåra lidandet av förlusten.

Vanliga reaktioner vid sorg

Sorgeprocessen kan ta olika lång tid beroende på hur högt man värderade det man förlorat. Vid sorg kan vi uppleva förändringar i kroppen och i känslorna. Det är vanligt att uppleva håglöshet, energiförlust, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och ångest. Ibland kan det kännas obehagligt och man kan bli rädd att man aldrig ska börja må bra igen eller att man ska förlora förståndet. Man kan fastna i skuldkänslor eller tankar som “varför hände det här mig”, “detta kommer aldrig att gå över”, “jag klarar inte det här!”. Även om det känns som att man inte ska överleva, så gör man det. Med tiden blir sorgen lättare. Livet känns meningsfullt igen och vi kan uppleva glädje. Även om vi går vidare kan vi fortfarande sörja vår förlust – bara för att vi går vidare glömmer vi inte den/det vi förlorat. I stället integreras det i vårt nya liv.

Att fastna i sorgen

Det är inte ovanligt att vi vill döva smärtan med alkohol, hårt arbete, aggressivitet utåt eller genom att skynda oss in i nya relationer. Trauman och tidigare händelser i livet kan försvåra sorgeprocessen och man kan då drabbas av ”förlängd sorgestörning”. Om man har svårt att klara sin vardag med jobb eller studier, att ta hand om sig själv och sina relationer i mer än 6 månader, eller om man upplever ångest eller depression i mer än ett år så räknas det som ”förlängd sorgestörning” eller ”komplex sorg”.

Äldre man står ensam och tittar ut genom ett fönster
Sorgen är individuell och sorgearbete behöver anpassas till vem vi är, våra tidigare erfarenheter och vår karaktär.
Sorgen är individuell

Det finns vissa förväntningar kring hur sorg ser ut. Kanske att man ska gråta eller inte sörja efter en viss tid. Vi sörjer på olika sätt och ofta i små doser. Men oavsett vem det gäller så behöver sorg bearbetas, t. ex genom att prata om den detaljerat, så vi integrerar den och skapar vår egen sorgeberättelse. Detta sorgearbete behöver anpassas till vem vi är, våra tidigare erfarenheter och vår karaktär. Vi behöver få prata om tidigare och nya erfarenheter, göra kopplingar dem emellan och skapa ny mening med världen och oss själva. På så sätt kan vi göra det som hänt begripligt och undersöka vad förlusten innebär för mig, min identitet, mina relationer och min livssituation. Här är några saker man själv kan göra för att hantera sin sorg:

  • Reflektera. Det är viktigt att reflektera kring vad förlusten innebär för dig, din identitet och framtid. Detta kan man behöva stöd kring, av en professionell terapeut eller psykolog. Att skriva dagbok eller samtala med vänner och anhöriga kan för en del vara tillräckligt.
  • Älta. I början av en förlust kan ältande ha en funktion. Det handlar om att vi försöker förstå och ta in det som har hänt. Om vi fastnar i ältande, kan vi däremot behöva stöd att komma vidare till en acceptans av det som skett och sedan börja våga ta steg mot förändring. Acceptans innebär inte att vi behöver tycka om det som skett eller uppleva att det var okej.
  • Sänk kraven och var tillåtande mot dig själv. Sänk dina egna krav, hoppa över sådant som inte känns viktigt för dig, var snäll med dig själv och var omhändertagande mot dig själv. Om du kan och vet, berätta för andra hur de kan vara ett stöd för dig och våga be om hjälp.
  • Skriv ett brev till den person du förlorat. Skriv vad du hade velat säga, vad du inte fick sagt, vad du uppskattade med personen, vad du är tacksam för. Sedan kan du skriva ett brev till dig själv, som du tänker dig att den du förlorat skriver till dig. Vad tror du att den personen skulle vilja säga till dig nu, hur skulle hen uppmuntra och stötta dig?
  • Säg ja till att umgås med andra. Att umgås med andra bidrar ofta till glädje och meningsfullhet och kan göra sorgen mindre tung att bära.
  • Håll i rutinerna. Kom ihåg att rutiner som regelbunden mat, sömn, dagsljus och fysisk rörelse är viktigt för att återfå balansen när livet känns kaotiskt.
  • Gör saker som känns meningsfulla. Ofta kan relationer med andra vara tröstande. Man kan också göra sådant som får en att bli mer närvarande. Vistas i naturen, gå på den där middagen med vänner, även om du inte känner för det.

För dig som möter någon i sorg:

Fråga personen på vilket sätt du kan stötta. När vi befinner oss i sorg kan vår handlingskraft och förmåga till problemlösning minska till stor grad. Erbjud dig att laga middag, vara barnvakt eller gör personen någon annan tjänst. Det kan vara ovärderligt för den som befinner oss i sorg.

En pappa sitter på golvet och tröstar sin som som sitter bredvid
Ett sätt att stötta och hjälpa barn som är i sorg att prata, är att hjälpa dem att sätta ord på det som skett.
Att stötta barn som är i sorg

Hjälp barnet att sätta ord på det som skett. Utgå från barnets egna frågor när det gäller hur mycket information man ger och när, och prata utifrån barnets mognadsgrad. Barn har i högre utsträckning än vuxna behov av att saker snabbare återgår till det vanliga, att få gå i skolan, träffa kompisar, leka. Vardagens rutiner skapar trygghet när stora förändringar sker i det yttre.

Kris och konflikt i samband med förlust

I forskning har det visat sig att 40 procent av dem som har förlorat en anhörig tycker att den värsta tiden är tiden före dödsfallet och under själva sjukdomstiden. Som anhörig kan man vara utmattad och själv fått symptom på detta, och då kan dödsfallet upplevas som en lättnad, något som kan upplevas som skamligt att tala öppet om. Det är heller inte ovanligt att kris och konflikter uppstår, t.ex. med andra anhöriga. Här kan man också behöva stöd och hjälp för problemlösning och krishantering förutom själva sorgeprocessen.

Låt inte skammen hindra dig att söka hjälp

Sorg är en komplicerad känsla då den kan upplevas plågsamt ensam och också är fylld av längtan. Känslor av skuld och skam kan blockera andra känslor och försämra ens självkänsla vilket kan göra det svårt att ta steget att söka hjälp. Nära vänner och anhöriga kan vara ett bra och viktigt stöd, men i vissa fall kan professionell hjälp behövas för att börja må bättre, eftersom man i en psykologisk behandling kan ha fullt fokus och verkligen fördjupa samtalen. Det finns även sorgegrupper som vänder sig såväl till barn som vuxna i sorg eller förlust. Så tveka aldrig att söka hjälp, hos oss på Pratamera eller hos någon annan vårdgivare du känner tillit till.

Ta hand om dig!

Kristina Ahlman

Kristina Ahlman
leg. psykolog

Källor:
Barbro Lennér Axelsson (Förluster: om sorg och livsomställning, 2010)
Agneta Grimby (Handbok om sorg 2009)
Pär Salander, psykolog och Cancerforskare i Umeå (Psykologtidningen Nr 1 2011)

Fakta & råd. Här kan du läsa mer och se en film om nedstämdhet och depression

Här kan du läsa mer om vårt terapiprogram (iKBT) genom vilket du på egen hand kan arbeta med din nedstämdhet/depression.

Om du vill delta i en gruppbehandling för t.ex. nedstämdhet eller stress, kan du se vilka grupper som startar inom kort och anmäla dig här.

Varför är jag nedstämd när jag borde vara glad?

Ett kostnadsfritt webbinarium om nedstämdhet & depression

Tisdagen den 25/5 kl. 19.00-20.00.

Mer läsning:

Related Posts

Leave a comment