Hur får jag kontakt med det inre barnet?

Hur får jag kontakt med det inre barnet?
PrataMera
2017-11-17

"Hej! Jag har trauma från barndomen i bagaget och som följd lätt dissociationsproblematik. Jag har bearbetat händelserna hos psykolog och det mesta blev bättre. Senaste tiden har jag dock triggats av yttre händelser kopplade till sexuella övergrepp. Det barn som en gång var jag har dykt upp för min inre syn och jag känner det som om jag på ett sätt befinner mig i två tidsåldrar av mig själv parallellt. Jag känner att jag behöver få kontakt med det här barnet för att bli hel. Problemet är att hon är så bortkopplad från sig själv och verkligheten att jag inte når henne. Jag har försökt prata med henne, trygga henne, men eftersom hon själsligt har lämnat sin kropp så hör hon inte vad jag säger. Jag kan inte få henne att komma tillbaka till medvetande och det ger mig panik. Hur ska jag hela det här? Hur läker jag henne och på så sätt hela mig?"

Hej och tack för din fråga.

Du beskriver en traumatisk bakgrund med lättväckt tendens till dissociation. Dissociation är ett psykologiskt fenomen som ofta förekommer hos människor som blivit utsatta för svåra påfrestande händelser så kallade trauman och katastrofer. Det handlar om avskärmning från smärtsamma upplevelser så som känslor, minnen, tankar etcetera. Det kan även innebära avskärning från sin omgivning.

Även om du har genomgått psykologisk behandling för ditt trauma med viss framgång tycks det som att det fortfarande finns kvar arbete att göra. Jag skulle vilja anta att det barn som du anstränger dig att komma i kontakt med kan vara bärare av enorm psykisk smärta kopplade till händelser och miljöer i det förflutna, vilket du själv antyder. Den senaste tiden har yttre händelser relaterade till sexuella övergrepp förmodligen återaktiverat mycket smärtsamma minnen/upplevelser förkroppsligade i det barn, som du en gång var, och som nu flyr dina kontaktförsök.

Den upplevelsen av att höra till eller befinna sig i olika tidsåldrar, alltså svårighet att bibehålla en integrerad känsla av ”jaget” är aspekter av fenomenet dissociation. Den psykiska smärtan kan vara övermäktig att bära men även rädslan eller risken för att åter komma i kontakt med smärtan kan bli allt för stark för att kunna härbärgeras. Följden är dissociation som du beskriver ”som att barnet är frånkopplat från sig själv…och har lämnat sin kropp”. Alla känslor har sina säten i kroppen, det är genom kroppen som vi blir medvetna och känner och tolererar känslor, varför det är fullt begripligt att vid hot om upplevelse av mycket starka smärtsamma känslor avskärma sig man från kroppen.

Vad kan du göra? Av din beskrivning att döma har dina försök att på egen hand integrera barnet i din psykologiska jag-upplevelse inte nått ända fram. Inte ovanligt då det är ett stort jobb. Det är onekligen en smärtsam process som behöver ske och fullbordas gradvis och med hjälp av en professionell hjälpare till exempel en psykolog som har god erfarenhet av att arbeta med trauma. Processen ska ske på det emotionella upplevelsemässiga planet för att resultat ska nås. Den tidigare traumabearbetning som du en gång i tiden påbörjade nog behöver fullbordas. Det är fullt möjligt nu när du har modet och motivationen.

Lycka till.

Fakta och råd: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Mer läsning

Går det att komma tillbaka efter ett utmattningsyndrom?

Läsarfråga: Ställer en fråga åt min bror som har utmattningssyndrom. Han är orolig och rädd för allt och han har tappat sitt korttidsminne. Han jobbade som chef i 6 månader. Även innan dess har han alltid varit högpresterande. Undrar om han någonsin kan bli bättre? Han får antipsykotiska läkemedel och försöker ha bra rutiner nu.

Läs mer
Jag är en person som oroar mig för allt - vad kan jag göra?

Läsarfråga: "Hej, jag är en person som oroar mig för allt. Jag studerar och kommer ta examen om ett halvår, men redan nu tänker jag mycket på att jag inte har boende, jobb eller relation. "

Läs mer
Hur ska jag tackla min smärta?

Läsarfråga: Jag är sjukskriven efter en diskbråcksoperation. Jag har långvarig smärta sedan flera år och har behövt ta starka mediciner för att klara att jobba. Nu mår jag jättedåligt, klarar ingen fysisk kontakt. Min smärta har inte blivit direkt bättre efter operation men det är för tidigt att säga något än 5 veckor sedan operation. Har mer eller mindre ångest hela tiden och känner att jag och min man kommer längre ifrån varandra för varje dag som går. Vet inte var jag ska börja för att tackla detta?

Läs mer
1 2 3 25

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar behandlingen
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram