Vardagsdepp eller depression - när är det dags att söka hjälp?

Vardagsdepp eller depression - när är det dags att söka hjälp? Bild föreställer en tjej som sitter på en bred fönsterbräda och tittar ut genom fönstret.
PrataMera
2023-04-12

Känner du dig nedstämd men vet inte riktigt om du behöver söka hjälp eller inte? Kanske funderar du på om det du eller en anhörig just nu upplever är ”normal deppighet som hör livet till” eller om det faktiskt är en depression som kräver behandling. I så fall är du inte ensam.

Testa din psykiska hälsa: Gör ett självtest 

Depression är ett vanligt tillstånd som ca en tredjedel av oss någon gång i livet drabbas av – även om långt ifrån alla söker vård. För att ställa diagnosen depression krävs att man i minst två veckors tid haft symptom som nedstämdhet, minskat intresse för sådant man vanligtvis tycker om, energibrist, koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet, sömnproblem, aptitförändring, skuldkänslor, känslor av att vara värdelös samt tankar på döden. Symptomen ska vara så pass stora att de ”orsakar lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden”.

Man kan ha olika grader av depression

Om man har en lätt depression kan man klara av det mesta i sin vardag och andra kanske inte ens märker att man mår dåligt. Om man har en medelsvår depression är det däremot svårare att klara av vardagen, och om man har en svår depression är det mesta mödosamt och det råder ingen tvekan om att man är deprimerad.

Ju tidigare hjälp, desto bättre

Att vara lite “nere” ibland hör livet till och det kan vara klurigt att avgöra om man mår så pass dåligt att man behöver söka vård. Gränsen mellan en lätt depression och ”vanlig vardaglig deppighet” är inte alltid så lätt att dra. Man kanske är orolig för att överdriva sina problem, rädd att bli avvisad om man söker hjälp eller så vill man inte ”belasta vården i onödan”.

Här är det viktigt att veta att en tidig insats kan förhindra att ens mående försämras. Dåligt mående kan lätt leda till att man trasslar in sig alltmer i en negativ spiral, där man t. ex. på grund av minskad lust och ork gör färre saker och isolerar sig alltmer, vilket ofta ger negativa tankar och känslor allt större utrymme. Det är alltså bättre att ta tag i situationen tidigt än att vänta alltför länge, så man ger sig själv en chans att börja må bättre innan besvären vuxit sig övermäktigt stora.

Vardagsdepp eller depression - när är det dags att söka hjälp? Två vänner står bredvid varandra med varsin cykel och pratar glatt med varandra

Det går att göra en hel del på egen hand för att ta sig ur sin deppighet och kanske inte minst förhindra att det blir värre. Du kan exempelvis aktivera dig, hålla kontakten med andra och röra på dig.

Självhjälp som faktiskt fungerar

Något man kanske inte tänker på är att man kan göra en hel del på egen hand för att ta sig ur sin deppighet och kanske inte minst förhindra att det blir värre. Här kommer några konkreta verktyg som vi brukar använda oss av i psykologisk behandling vid depression:

  • Aktivera dig. Låt inte bristen på lust, ork och motivation styra. Gör saker ändå.
  • Håll kontakten med andra. Dra dig inte undan, fast det kanske känns skönt i stunden.
  • Rör på dig. Motion har en dokumenterat antidepressiv effekt.
  • Var rädd om din sömn. Håll i /skapa bra rutiner. Testa en avslappningsövning när du lägger dig om du har svårt att somna.
  • Få i dig näring. Ät – någorlunda regelbundet och någorlunda bra.
  • Tro inte på allt du tänker – framför allt inte om du har många negativa tankar om dig själv (vilket man ofta har om man är deprimerad). Våra tankar är inte alltid sanningar!
  • Se ältande som signal till aktivitet. Om du fastnar i grubbel och negativa tankar, bryt dem genom att göra något som får dig att fokusera på annat. Gör gärna en lista med förslag på aktiviteter så du har att ta av.
  • Var observant på vad som får dig att må bättre respektive sämre. Finns det saker du gör för mycket eller för lite av? Kanske behöver du ändra på något i vad du gör?
  • Undvik undvikande. Låt inte nedstämdheten hindra dig från saker du i vanliga fall tycker om.
  • Var snäll mot dig själv. Hur skulle du ta hand om eller bemöta någon annan som var i din situation? Kan du vara så även mot dig själv?
Vad du som anhörig kan göra

Om du har någon i din närhet som är nedstämd eller deprimerad, kan du stötta genom att tipsa eller påminna om verktygen ovan. Kanske vill den andra prata om hur den mår, kanske inte. Du kan ändå visa att du finns där, hålla kontakten och föreslå aktiviteter för att bryta den spiral av inaktivitet, undvikande och isolering man lätt kan hamna i när depressionen börjar ta över.

Hoppas dessa råd kan hjälpa dig att förstå ditt mående lite bättre. Hos oss på PrataMera är du alltid välkommen att boka en tid om du känner att det skulle vara bra med en bedömning av ditt mående för att se om du behöver en behandlingsinsats för att komma vidare. För just depression har vi flera olika behandlingsalternativ, som enskilda samtal och iKBT-program som du arbetar med på egen hand med regelbunden återkoppling från någon av våra behandlare.

Ta hand om dig! Det är du värd!

 

PrataMeras program
Vägen ut ur nedstämdhet och depression
För dig som är nedstämd eller deprimerad och behöver förstå vad du kan göra och öva på för att förbättra ditt mående.

Mer läsning

Ett pulsslag bort är döden - om att möta sjukdom och kris mitt i livet

Välkommen till PrataMeraPodden, podden som bidrar till att vi pratar mera om psykisk ohälsa, skapar modiga möten där vi lyfter fram våra rädslor och misstag och sprider lite vänlighet i världen. I det här avsnittet träffar jag psykologen och författaren Kristina Sandberg. Kristina drabbades av bröstcancer mitt i ett synnerligen aktivt liv. Hon hade skrivit en mycket uppskattad trilogi om hemmafrun Maj och reste land och rike runt och föreläste och träffade läsare och hade inte riktigt tid med cancer. Varmt välkommen att lyssna till Kristinas berättelse!

Läs mer
Om att hantera starka fobier

Sommaren är något som vi ofta förknippar med positiva saker. Men för personer som lider av starka fobier kan den här tiden istället bli mer intensiv. Rädsla för exempelvis åska, ormar eller spindlar kan för många vara så stark att den hindrar oss att leva det liv som vi vill. Hur kan vi tänka kring fobier? Finns det något som vi kan göra för att mildra rädslan?

Läs mer
En övning för att träna ditt lugn och ro system

Det här med att vara ledig är inte alltid lika lätt som man kan tro. Speciellt inte om det är så att vi kommer in i semestertiden med andan i halsen och helt uttömda på energi. Känslan och förmågan att ”bara vara” kanske inte är något som vi tränat på så mycket under resten av året, snarare tvärtom. Och tiden före semestertiden kan ju även den bli än mer intensiv. Det kan göra att vi kommer in till sommaren och semestern med ett otränat lugn- och ro system.

Läs mer
1 2 3 33

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Så fungerar behandlingen
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram