Känner du dig stressad inför vårens studier och krav? Att stressen kommer då och då inför någon tenta behöver det inte vara något problem, men att känna sig ständigt stressad kan påverka både din hälsa och studier negativt. Nyckeln heter återhämtning!
Med stress menar vi en situation där det finns ett glapp mellan belastningen man upplever och de resurser man har. Om du anstränger dig och ändå inte upplever att det räcker, reagerar du alltså genom att känna dig stressad. Orsakerna kan vara alltför stora eller otydliga krav ”utifrån” men också orimligt höga krav på sig själv. Ibland kan lösningen finnas i bättre studieteknik och andra studieanpassningar – en annan viktig faktor som ofta kan förbättras är återhämtningen.
Återhämtning handlar delvis om vila och sömn, något som är ganska självklart men som många missar eller har problem med. Under sömnen ”sätter sig” ny kunskap i långtidsminnet, god sömn gör oss också piggare och mer koncentrerade så att vi kan förstå och ta in det vi studerar. Några tips för att sova bättre är att varva ner och undvika skärmtid de sista timmarna innan du lägger dig. Undvik gärna att ha telefonen bredvid sängen och använd hellre en gammaldags väckarklocka. Det är också bra att lägga sig och gå upp ungefär samma tid varje dag, så kroppen ställer in sig på sömn enligt en viss rutin.
Återhämtning innebär även aktiv återhämtning: att röra på kroppen, att umgås och att göra sådant man tycker är roligt. Detta blir särskilt viktigt om man jobbar ensam och stillasittande, vilket man som student ofta gör. De flesta behöver omväxling, avkoppling och social stimulans för att må bra och känna att det finns balans mellan studier och fritid. Motion förbättrar också hjärnans inlärningsförmåga och kan ofta göra det lättare att somna på kvällen, så det finns många fördelar utöver de fysiska hälsovinsterna.
Något annat som hjälper är stunder av återhämtning under skoldagen eller arbetsdagen, exempelvis lunch- och fikapauser utan att samtidigt utföra någon uppgift och gå bort från datorn om man har suttit vid den en lång stund. Eftersom hjärnan inte klarar att hålla fullt fokus under längre stunder är det också bra att ta ”micropauser” varje timme, till exempel ställa sig upp och sträcka på sig någon minut. Ofta vill vi gärna bli klara så fort som möjligt, kanske med tanken att belöna oss själva med återhämtning senare, men detta behöver vi vända på och i stället tänka att pauserna är viktiga för att man ska orka göra klart och få ett bra resultat. Att ta pauser är alltså väl investerad tid - om man försöker tvinga sig att fokusera långa stunder utan paus brukar det leda till trötthet och dålig koncentration.
Tyvärr prioriterar vi ofta bort återhämtning under stressiga perioder, när det egentligen behövs som mest. En person som jobbar eller studerar hårt skulle behöva tänka lite som en elitidrottare: Hur fyller jag på med energi så att jag orkar prestera? Vilken typ av återhämtning behöver jag få in mer av och när ska detta ske?
Det kan underlätta att lägga in träning, umgänge och egentid i sin kalender i stället för att hoppas att det ska hända spontant eller i mån av tid.
Ta hand om dig!
I del I: Varför grubblar vi? undersökte vi grubblandets funktion och vad som vidmakthåller det. Vi kom överraskande nog fram till att det är det vi gör för att lugna oss, de tröstande tankarna, som faktiskt gör så att grubblandet fortsätter. Så hur ska man då bära sig åt, om det inte går att bli av med orostankar genom att försöka argumentera med eller släta över dem?
Vem som helst kan drabbas av att inte kunna låta bli att grubbla över saker det egentligen inte går att göra något åt. Ofta ältar vi i situationer som innehåller osäkerhet, tvivel eller beslut och vi försöker lösa både lösliga och olösliga problem med hjälp av tanken.
Den 10 september är det Internationella suicidpreventiva dagen. En dag som International Association for Suicide Prevention (IASP) tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) införde 2003 för att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord.
