Vad kan jag göra för att sluta ljuga?

"Hej, jag har problem med att jag ljuger. Jag är inte mytoman, överdriver inte vettlöst, men jag ljuger. Om meningslösa vardagssaker och är slirig med sanningen när jag gjort något fel. Jag förskönar mina prestationer och har väldigt svårt att stå för att jag missat eller glömt göra något utan kommer med undanflykter.

Jag är gift sedan 15 år och har tre söner. Min fru har varit sjukskriven en längre period för utmattningssyndrom och tjänar ännu inga pengar på sitt egna nystartade bolag, medan jag å min sida tjänar relativt mycket pengar och är framgångsrik professionellt. Vi har svårt att få ekonomin att gå ihop och min fru blir väldigt stressad av det. Jag har ibland lånat pengar av vänner eller tagit sms-lån för att klara vissa månader men inte berättat det för henne för att inte oroa henne. När jag blir påkommen med lögner försöker jag i det längsta slå ifrån mig.

Jag vet i stunden att beteendet är fel men kan inte låta bli. KBT i grupp har inte hjälpt. Vad kan jag göra?"

Tack för frågan!

Att ljuga är ett beteende som liksom andra mänskliga beteenden styrs av omständigheter som bereder scenen för att beteendet ska framträda samt de kortsiktiga konsekvenser som följer på beteendet. Att ljuga är med andra ord ett inlärt beteende, som har blivit förstärkt med åren och uppfyller funktioner. Detta trots att ytligt sett kan det uppfattas att man ljuger trots bättre vetande och att det känns obegripligt t o m för en själv.

Du ger exempel på de omständigheter/situationer som ”utlöser” ditt beteende att ljuga t ex när du har missat eller glömt något, när du har gjort fel eller när du vill försköna din prestation eller när du inte berättar sanningen om att du har lånat pengar. Det som inte framgår av din beskrivning är vad det blir för omedelbara konsekvenser som följer på ditt beteende när du ljuger. Det är dessa konsekvenser som med stor sannolikhet styr ditt beteende.

Eftersom det är ett inlärt beteende, vilket är mitt antagande, så antar jag att beteendet har en historia bakom sig. Under årens lopp har du sannolikt haft ”fördelar” av att ljuga t ex fått konsekvenser som gynnat/förstärkt beteendet. Exemplen kan ha varit uppmärksamhet av olika slag eller materiella vinster eller att få en känsla att man duger och är omtyckt etc etc. Eller du har kanske sluppit saker genom att slå ifrån dig in i det sista, vilket du själv antyder, t ex slippa känna att du gjort fel (skuld), slippa skam eller slippa se partners oro, slippa rädsla etc. Alltså de ”vinster” som följt på ditt beteende eller de saker som du flytt och undvikit genom att ljuga sannolikt styr ditt sätt att hantera de situationer där du ljuger.

Även om de kortsiktiga konsekvenserna styr dig i detta avseende låter det att du uppenbarligen är medveten att det på längre sikt leder till problem t ex har en negativ inverkan på din självbild och självkänsla och skadar troligen dina relationer.

Mitt råd till dig är att med nyfikenhet göra en kartläggning av de situationer som triggar igång ditt beteende och notera vad för funktioner som beteendet uppfyller för dig. Detta enligt det som beskrivits ovan. Alltså, notera triggare, vad du får och vad du slipper. Psykologhjälp kan behövas åtminstone i början så att beteendets sammanhang och funktioner kan belysas med precision. Den kartläggningen och analysen ligger sedan till grund för alternativa sätt att hantera risksituationerna med hjälp av nya beteenden och färdigheter.

Lycka till.