Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
"Hej! Jag har snart i två årstid nu känt mig i perioder deprimerad och ibland glad och tillfreds. När jag är deprimerad får jag väldigt svårt att sova och äta. Detta har lett till att jag känner mig ständigt trött och har gått ner mycket i vikt. När jag känner mig glad och upprymd känns allt inte lika likgiltigt som när jag är deprimerad. Jag känner mig lycklig och jag orkar vara mer social och utåtriktad.
På senaste tiden har detta beteende utvecklas och blivit värre, på ett skrämmande vis. Det känns som att jag är förföljd av någon, att någon är ute efter mig, vilket gör mig rädd och orolig. Vad beror detta på? Vad kan jag göra för att dessa problem ska försvinna? Skulle gärna vilja veta!"
Hej och tack för din fråga!
Du beskriver symtom så som trötthet, sömnsvårighet, viktnedgång och minskad aptit som skulle kunna vara en "vanlig" klinisk depression. Samtidigt beskriver du perioder då du känner dig glad och t o m upprymd och lycklig då du blir mer social och utåtriktad och får det mycket gjort. Alltså jag får intrycket att du beskriver humörsvängningar som med tiden blivit allt svårare att hantera.
Dessutom beskriver du skrämmande förföljelsetankar. Oklart för mig när dessa tankar uppstår, t ex under en depressionsperiod eller när du känner dig upprymd. Som du kanske läser av mellan raderna kan din symtombeskrivning vid närmare undersökning leda till olika diagnoser, exempelvis olika typer av depression. Och det är svårt att med den mängden information som du tillhandahåller och utan kännedom om din levnadshistoria uttala sig vad dina svårigheter beror på.
Mitt "enkla" råd till dig är att du tar kontakt med en erfaren psykolog eller en psykiater för att få en gedigen bedömning och eventuellt få en diagnos. Kommer man efter en psykiatrisk undersökning fram till vad dina svårigheter talar för diagnos då är det lättare att föreslå psykologisk behandling eller medicinsk behandling eller en kombination av bägge två.
Du kan söka hjälp genom att vända dig till din vårdcentral, en psykiatrisk mottagning eller få en bedömning via oss.
Lycka till!
Läsarfråga: Jag klarar inte av att vara ensam och jag känner mig lämnad när min särbo gör saker med sina kompisar. Jag har aldrig klarat av att vara ensam och skulle vilja bryta det mönstret. Vad kan jag göra?
Läsarfråga: Jag tillåter mig aldrig att unna mig något extra, köper alltid det billigaste fast jag har pengar. Till andra köper jag gärna presenter. Jag kör en gammal bil, gör billigaste renoveringarna i huset, inget extra med mera. Om jag någon gång köpt något extra så ber jag ofta om ursäkt för det. Efter många års högskolestudier (på äldre dar) har jag ett bra jobb men jag kan inte ta in att det är så, ”inte kan jag ha det jobbet”! Så fort utbildningen var klar fick jag problem med ryggen och nu utmattningssyndrom och sjukskrivning. Jag undrar om det hör ihop med att jag inte kan tillåta mig att faktiskt vara nöjd över min utbildning, att kroppen ser till att jag inte kan jobba? Likaså nu under lång sjukskrivning så kan jag inte acceptera det och göra det bästa av det utan jag tänker ständiga katastroftankar. Vad kan detta bero på? Finns det något att göra?
Läsarfråga: "Min sambo ljuger ofta om helt onödiga saker och struntar i att betala räkningar och ljuger sedan om det vilket får mig att känna mig så stressad att jag gråter hela nätterna och får hjärtklappningar. Han vet att jag förlorat mitt hem tidigare pga liknande händelser och hur det traumatiserat mig men väljer ändå att göra så här gång på gång vilket kan sätta mig och barnen på gatan. Han ger mig dåligt samvete genom att säga saker som ”ska du lämna mig i en 3a?”. Jag mår jättedåligt och det känns som han slår sönder mig psykiskt. Är detta psykisk misshandel?”
