Några vanliga symptom på Specifik fobi är att:
- Du har en överdriven rädsla för en specifik företeelse eller situation
- Du undviker det du är rädd för
- Om du ändå tvingas konfrontera det du är rädd för, får du intensiv ångest. Ibland liknar detta en panikattack.
- Du upplever kroppsliga symptom som ökad puls, svettningar, häftigare andning, spändhet, illamående, kvävningskänslor eller yrsel i samband med det du är rädd för
- Du får tankar som “jag kommer att dö” eller “jag kommer att bli galen” när du utsätts för din fobi eller inför att eventuellt utsättas för det du är rädd för
Obs! Symptom och diagnoser kan gå in i varandra och därför rekommenderar vi att du tar kontakt med en professionell behandlare för att få hjälp med en bedömning om du upplever besvär eller känner igen dig i symptomen ovan.
Det finns effektiv hjälp att få vid specifik fobi i form av KBT (Kognitiv beteendeterapi). Detta är den enda behandling som i nuläget har säkerställd effekt. Behandlingen går snabbt och många blir helt av med sina besvär. Samtalsterapi brukar innebära 1 – 5 sessioner. Det finns enligt forskning inget stöd för medicinsk behandling vad gäller specifik fobi.
Här på pratamera.nu kan du få hjälp med ångestproblematik genom att gå ett iKBT-program, genom samtalsterapi eller genom att delta i ett program online.
Specifik fobi
Specifik fobi innebär en överdriven rädsla för en specifik situation eller sak. Oftast undviker eller aktar du dig noga för det du är rädd för, eller så genomlider du det under intensiv ångest. Du som har fobi förstår egentligen att rädslan är överdriven och ologisk, men kan ändå inte hantera obehaget eller ångesten som uppstår. När du konfronteras med din rädsla uppstår ofta katastroftankar eller bilder som säger “jag kommer att dö” eller “jag kommer att bli galen”. Samtidigt går kroppens kamp- och flyktsystem i gång.
När kamp- och flyktsystemet sätts i gång upplever du olika kroppsliga symtom som till exempel ökad hjärtfrekvens, häftigare andning, svettningar, illamående, tryck över bröstet eller spändhet. Detta är normalt och dessutom ofarligt, eftersom det är kroppens sätt att hantera både reell och upplevd fara. Kamp- och flyktsystemet kan gå i gång även inför en situation eller företeelse du är rädd för eller när det finns en risk att du kommer utsättas för din fobi.
Aktiveringen av kamp- och flyktsystemet leder oftast till att du flyr, till exempel att du springer ifrån en uteservering om du till exempel är rädd för fåglar. Det är också vanligt att använda sig av det som kallas för säkerhetsbeteenden, dvs. att du gör något för att den förväntade faran inte ska inträffa. Om du är rädd för att åka hiss, men ändå blir tvungen att göra det, använder du kanske en speciell andningsteknik för att inte få panik eller svimma.
Det som händer när du använder säkerhetsbeteenden är att du tolkar ditt beteende som anledning till att katastrofen inte inträffade (trots att den inte skulle ha inträffat utan säkerhetsbeteendet). Både flykt- och säkerhetsbeteenden leder till upplevelsen att det var tack vare beteendet som katastrofen förhindrades. Denna slutledning är tyvärr felaktig och gör i stället att rädslan hålls vid liv, snarare än att minska.
