Hälsoångest (hypokondri)

Hälsoångest, som tidigare kallades hypokondri, innebär att man är orolig för att vara eller bli allvarligt sjuk. Hälsoångest är alltså ingen kroppslig åkomma utan handlar om att man tolkar normala kroppsliga symptom som tecken på att något är fel eller farligt. Ofta ökar själva oron de kroppsliga sensationerna vilket leder till mer oro. Det är vanligt att hamna i en ond spiral av tankar, känslor, beteenden och fysiska reaktioner, som är svår att bryta på egen hand. 

Symptom

Några vanliga symptom på hälsoångest är att:
  • Du har överdrivet många tankar kring att du har en farlig sjukdom eller att du kommer att bli allvarligt sjuk
  • Du har mycket oro och ångest kring din egen hälsa
  • Du söker ofta bekräftelse på att det inte handlar om en allvarlig sjukdom, till exempel genom att kontakta och rådfråga olika vårdgivare, googla på symptom och sjukdomar etc
  • Du undviker saker som handlar om sjukdomar, till exempel tv-program eller nyhetsartiklar som handlar om vård, sjukhus eller sjukdomar. Du undviker att söka vård själv, avstår från mediciner eller låter bli att träna och göra fysiska saker som ger upphov till kroppsliga reaktioner
  • Du har behov att ha stenkoll på din kropp genom att till exempel ta din puls ofta, kontrollera dina hjärtslag och ständigt undersöka dig själv för att se att du inte har några knölar eller liknande
  • Du använder dig av olika förebyggande åtgärder som att äta väldigt hälsosamt, träna eller alltid ha följeslag av någon ifall du skulle drabbas av något farligt
  • Du upplever kroppsliga reaktioner som hjärtklappning, andningssvårigheter, yrsel mm.
Symptom och diagnoser kan gå in i varandra. Om du känner igen dig i symptomen ovan rekommenderar vi att du tar kontakt med en professionell behandlare, till exempel en psykolog eller psykoterapeut, för att få hjälp med en bedömning av dina besvär.   Boka tid hos psykolog eller psykoterapeut

Behandling

Det finns effektiv hjälp att få vid hälsoångest. Forskning har visat att psykologisk behandling i form av KBT (kognitiv beteendeterapi) och medicinsk behandling är det som fungerar bäst. Socialstyrelsen har ingen specifik rekommendation vad gäller hälsoångest, möjligen p.g.a. att hälsoångest ses som en variant av tvångsyndrom. Vid tvångsyndrom är det vanligt att gå i samtalsterapi 10 – 20 gånger men det varierar stort beroende på hur allvarliga besvär man har. 

I andra hand rekommenderas antidepressiv medicin. Medicinbehandling medför dock risk för biverkningar och återfall är inte ovanligt när medicineringen avslutas. Kombinationsbehandling av KBT-terapi och medicinering förekommer också. 

Här på pratamera.nu kan du få hjälp med oro och ångest-problematik genom att gå ett iKBT-program eller genom samtalsterapi.  

Hälsoångest (Hypokondri)

Det som är typiskt för personer med hälsoångest är en återkommande rädsla för att man redan har eller kommer att drabbas av en allvarlig sjukdom, som till exempel cancer, hjärtfel eller AIDS. Rädslan kommer sig av att man misstolkar eller övertolkar olika kroppsliga symptom, och när man tror att man upptäckt något farligt blir man mer oroad och stressad. Detta leder i sin tur till fler kroppsliga reaktioner och en ökad övertygelse om att något är allvarligt fel. Man hamnar i en ond spiral av tankar, känslor, beteenden och fysiska reaktioner, som är svår att bryta på egen hand.

Hälsoångest kan yttra sig på olika sätt för olika personer:

  • Vissa kan vara övertygade om att de redan är drabbade av en sjukdom, medan andra tror att det värsta tänkbara kommer att inträffa i framtiden.
  • Vissa är övertygade om att det är en viss specifik åkomma de kommer att drabbas av, medan andra är rädda för alla möjliga allvarliga sjukdomar.
  • En del som har hälsoångest tar kontakt med vården ofta, medan andra vägrar att ha något att göra med vården.
  • Vissa har svårt att till exempel läsa en artikel eller se ett nyhetsinslag om någon form av allvarlig sjukdom p.g.a. oron det ger upphov till, medan andra berörs mindre av skriverier och nyheter.

Det som däremot är gemensamt för många med hälsoångest, är att man är mycket fokuserad på sina fysiska besvär – och om man söker hjälp hos vården är det oftast p.g.a. de fysiska symptomen man upplever snarare än för själva hälsoångesten.

 

Vanliga beteenden vid hälsoångest

Personer med hälsoångest använder sig av en rad olika beteenden för att hantera sin oro.

Undvikandebeteenden är vanliga, till exempel att helt och hållet låta bli att ha kontakt med vården eftersom man är rädd att allvarlig sjukdom ska upptäckas vid en eventuell undersökning. Det är också vanligt att undvika att läsa tidningar och böcker eller titta på tv-program där det finns en risk att stöta på hälsorelaterat innehåll. Kanske avstår du från att ta mediciner p.g.a. rädsla för biverkningar eller låter bli att träna eller anstränga dig eftersom du vill slippa uppleva olika fysiska reaktioner. 

Kontrollbeteenden kan lätt uppstå när man är överdrivet mån om att upptäcka minsta lilla förändring i eller på sin kropp. Man kanske kontrollerra sin puls i tid och otid för att försäkra sig om att den finns där, eller ofta lägger en hand på hjärtat för att kolla att det slår som det ska och att inget är fel. Du har förmodligen stenkoll på födelsemärken och små prickar för att vara säker på att de inte förändras. Det är också vanligt att leta efter knölar eller liknande i huden, det vill säga att ständigt känna och kontrollera den. Kanske för du någon slags dagbok eller anteckningar över din hälsa eller hur vissa symptom förändras över tid. Det förekommer också att man överför dessa beteenden på andra, till exempel sina barn. 

En del som har hälsoångest är väldigt fokuserade på att förebygga sjukdomar. Det kan röra sig om att vara överdrivet frikostig med att ta mediciner eller vitaminer, eller att du måste äta väldigt hälsosamt. Kanske tar det lång tid att handla den mat du ska äta eftersom du är överdrivet noga med att gå igenom innehållsförteckningen på varje förpackning. Du kanske inte ger dig hemifrån själv utan ser till att alltid ha någon med dig, ifall något skulle hända och du snabbt behöver hjälp. Det är inte ovanligt att vara vidskeplig eller be till högre makter om att förskonas från att drabbas av något. 

Undvikande - och kontrollbeteenden ökar ångesten på sikt

Alla dessa varianter av beteenden hjälper dig på kort sikt, eftersom oron eller ångesten tillfälligt minskar. Men tankarna och oron återkommer alltid, och på lång sikt finns risken att du i stället håller dina besvär levande. Om du klarar av att utmana dig själv i dessa situationer och stå ut med den obehagliga känslan som uppstår, kan det hjälpa och till och med göra att besvären försvinner.

Självhjälpsråd för dig som har hälsoångest 

Innan du börjar jobba med dina besvär på egen hand eller påbörjar en behandling, till exempel ett iKBT-program eller samtalsterapi med en psykolog eller psykoterapeut, är det viktigt att utesluta eventuella medicinska orsaker till dina besvär. Därför är det bra att först ha haft kontakt med en läkare. 

Dessa råd, som utgår från KBT-terapi, kan hjälpa dig om du vill jobba med dina besvär på egen hand: 

Skaffa kunskap om hälsoångest 
Kunskap är viktigt och kan lugna och bidra till att symptom inte förvärras, eftersom du med kunskap får förståelse för vad som händer och varför. Fakta är en bra start och kan vara tillräckligt för vissa, men ofta behöver man mer djupgående kunskap om hur mekanismerna bakom ens ångest fungerar.  

Du hittar Bok- och lästips längre ner i menyn.  

Öva på mindfulness 
Mindfulness, eller medveten närvaro, är hjälpsamt för att kunna slappna av och minska stress eller ångest. Vid hälsoångest är syftet med medveten närvaro att du ska kunna vara i din kropp och observera och känna olika kroppsliga symptom utan att låta tankarna skena iväg eller försöka göra något för att lugna dig. Om du till exempel upplever ett tryck över bröstet så ska du bara notera det du upplever och stanna kvar i den känslan. Medveten närvaro är alltså ett sätt att våga utsätta sig för det som sker i ens kropp.  

Utsätt dig för kroppens reaktioner 
Vid hälsoångest är det bra att träna på att framkalla olika kroppsliga symptom trots den rädsla och det obehag du känner: 

  • För att framkalla yrsel kan du till exempel sitta på en snurrstol och snurra runt i en minut, eller hålla andan i 30 sekunder.  
  • För att framkalla hjärtklappning kan du springa på stället med höga knän i en minut eller två.
  • För att framkalla yrsel, domningar eller stickningar kan du andas snabbt (hyperventilera) i en och halv minut.

    Poängen med att göra dessa övningar, helst upprepat flera gånger i veckan under några veckors tid, är för att du ska uppleva de obehagliga symptomen och upptäcka att inget farligt händer. Det är också ett bra sätt att lära sig skilja på fysiska symptom och ångest. 

    Det bästa är att göra övningarna på en plats som känns trygg. I början kan du ha med dig en anhörig som kan stötta dig. 

Utsätt dig för det som väcker obehag 
Nästa steg är att utsätta dig (exponera dig) för det som verkligen framkallar din ångest. Vilken typ av situationer det handlar om är högst individuellt, så börja med att göra en lista över de situationer, gärna i hierarkisk ordning, som är ångestframkallande för dig, till exempel läsa en bok om sjukdomar, titta på en sjukhusserie eller se klipp på Youtube.  

Uppskatta också graden av obehag eller ångestnivå som varje situation du skrivit ner innebär för dig, till exempel genom att sätta “poäng” på dem från 0 upp till 100, där 100 är maximalt obehag. 

Börja sedan att utsätta dig för de situationer som innebär en ångestnivå runt 30, 40 och jobba dig uppåt.  Det bästa är att ta en nivå åt gången och kanske tillsammans med någon närstående du litar på i början. När du genomför övningarna ska du stanna kvar i situationen, trots det obehag eller ångest du känner, tills ångesten minskat rejält. Det är viktigt att du övar regelbundet flera gånger i veckan under några månaders tid. 

Under Bok- och Lästips längre ner i menyn finns länkar till litteratur och information om exponering och hur du kan övervinna din ångest. 

 

Förändra dina kontrollbeteenden 
Kontrollbeteenden, som att till exempel ständigt gå igenom kroppen för att upptäcka något konstigt eller förändringar av olika slag, att googla sjukdomar eller ringa någon för att få en försäkran om att inget är konstigt, är något som håller hälsoångesten vid liv. Det absolut bästa är att sluta tvärt med alla typer av kontrollbeteenden men det kan förstås vara väldigt svårt. 

En snällare väg, men som tar lite längre tid, är att börja med att skjuta upp dessa beteenden. När till exempel impulsen att googla eller ringa en läkare kommer, så tränar du på att vara kvar i den jobbiga känslan och stå ut med den osäkerhet som uppstår längre och längre innan du googlar eller ringer. Fortsätt sedan att öka tiden mellan impuls och kontrollbeteende så att gränsen hela tiden skjuts fram för att till slut bli minimal. 

Träna på acceptans 
Acceptans innebär att du accepterar dina tankar, känslor och situationer exakt som de är, utan att ha en åsikt eller att värdera det du upplever. Genom att träna på att acceptera, eller snarare konstatera det du upplever, kan du minska den onda spiral som kan uppstå när du tänker negativt om det du upplever. 

Att acceptera innebär inte att du ska låta bli att hantera dina jobbiga tankar och känslor, eller acceptera vad som helst, men att kämpa emot leder ofta till en värre upplevelse. Det är ett långsiktigt jobb att förändra tankar och känslor, och ofta behöver man professionell hjälp i form av till exempel iKBT eller samtalsterapi för detta. 

Ångest är och kommer alltid vara en del av ditt liv vilket innebär att du aldrig kommer att bli av med den helt. Men du kommer vara hjälpt av att träna på att acceptera dina besvär och se på ångest och oro som till exempel huvudvärk, det vill säga något som du kan få ibland och som ger en kortare period av obehag utan att det innebär en katastrof. 

Du kan själv träna på att: 

  1. Stanna upp 
  2. Observera det du tänker eller känner i olika situationer. Vad är det som händer i dig just nu? Lägg märke till olika tankar, känslor eller kroppsliga fenomen.  
  3. Försök att acceptera det du upplever oavsett vad det är. 
  4. Låt sedan tankarna passera och släpp taget om dem. 
  5.  Att prata med någon hjälper  

    Det viktigt att ha någon att ventilera svårigheter med. Om du har vänner eller familj som du kan prata med om dina besvär, kan det påverka ditt mående till det bättre, även om det är svårt eller skamfyllt att prata om.  

Bok - och lästips

Artiklar från Pratamera: 

Ångestens funktion – hjälp att förstå varför du upplever ångest
Kortare information om ångest och vad det har för funktion för dig. Används som regel alltid i en terapi och rekommenderas att du läser om du tänkt jobba med dina besvär på egen hand.

Övervinn din ångest
Information om hur du ska utsätta dig för din ångest på ett effektivt sätt samt undvika fallgropar. Bra att läsa om du vill jobba med dina besvär på egen hand.

Böcker

Tänk om jag är sjuk! : fri från hälsoångest med kognitiv beteendeterapi
av Erik Hedman, Johanna Linde, Peter Leiler, Erik Andersson och Erland Axelsson  

Fri från oro, ångest och fobier: råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi
av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung  

Innehåll

Hälsoångest (Hypokondri)
Vanliga beteenden vid hälsoångest
Självhjälpsråd för dig som har hälsoångest
Bok - och lästips

PrataMeras Program

  • Korttidsprogram
  • Vid milda psykiska besvär
  • Kostnadsfri medverkan
  • Online
Till program
Vanliga frågor
Hur vet man om man har hälsoångest?
Hälsoångest är en ångestsjukdom som kännetecknas av en ständig oro över sin egen hälsa. Symptomen kan variera, men vanliga tecken på hälsoångest inkluderar ofta överdriven oro över kroppsliga symptom, frekvent sökande efter medicinsk information eller undersökningar, och rädsla för att ha en allvarlig sjukdom. Personer med hälsoångest kan också känna en oro för att någon annan de bryr sig om är sjuk.
Hur blir man av med hälsoångest?
För att hantera hälsoångest kan det vara användbart att överväga KBT, som hjälper dig att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden. Exponeringsterapi, avslappningstekniker och att söka stöd från familj, vänner eller stödgrupper kan också vara till hjälp. Det är viktigt att upprätthålla en hälsosam livsstil genom regelbunden motion, en balanserad kost och god sömnhygien. Försök att undvika överdriven sökning av hälsoinformation på internet och sätt realistiska mål för dig själv när det gäller att hantera hälsoångesten.
Vad beror hälsoångest på?
Orsakerna bakom hälsoångest kan variera och inkluderar tidigare sjukdomar eller hälsoproblem, ärftlighet, samt att man är omgiven av sjukdomar och sjukvård. Hälsoångest kan också bero på en underliggande ångeststörning eller depression. Oavsett orsaken kan hälsoångest leda till ett begränsande och obehagligt liv.
Kan man inbilla sig att man har ont?
Det är möjligt att uppleva smärta utan att det finns någon fysisk orsak, detta kallas för psykogen smärta. Det kan också vara så att man upplever smärta som är verklig, men där orsaken är svår att hitta med traditionella medicinska undersökningar. Vissa människor kan uppleva att deras smärta förvärras av oro och stress, eller att den försvinner när de är avslappnade och distraherade.
Vad menas med ortorexi?
Ortorexi är en ätstörning som karakteriseras av en fixering vid hälsosam mat och träning. Personer med ortorexi har en överdriven rädsla för "ohälsosam" mat och kan ägna mycket tid åt att planera och förbereda sina måltider. De kan också träna överdrivet mycket och bli oroliga om de missar en träningsdag. Till skillnad från anorexia nervosa är målet inte att förlora vikt, utan snarare att uppnå en "perfekt" hälsa.
chevron-downarrow-right linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram