Ångestens funktion

Om du tänkt att jobba med dina besvär på egen hand bör du skapa en förståelse för ångestens funktion, vad ångest är och hur det påverkar din kropp.

Kamp- och flyktsystemet

När vi upplever fara och hot reagerar vi med ångest. Det kan vi uppleva både inför ett verkligt hot men också något vi tror är en fara utan att det verkligen är så. Detta kallas för kamp- och flyktsystemet och är något som vi har inkodat i våra gener. Detta system kan också triggas igång av stress. Funktionen i detta system är att skydda oss mot fara (genom kamp eller att fly) och öka chanserna för överlevnad. Detta innebär således att reaktionerna är fullt normala och helt ofarliga.

När våra förfäder levde i grottor var det viktigt att det fanns ett automatiskt system som kunde koppla på i situationer med fara, till exempel att ett lejon närmade sig, som helt enkelt gjorde att de började slåss eller flydde från faran. Detta system är är viktigt för oss än idag. Exempelvis kan det kopplas på om vi går över gatan och det kommer ett fordon i snabb hastighet mot oss. Skulle vi inte uppleva något alls i denna situation skulle vi förmodligen bli påkörda men tack vare kamp- och flyktsystemet kan vi instinktivt, utan att tänka, kasta oss åt sidan och därmed överleva situationen.

Få hjälp via något av våra program online.
Löpande uppstarter. Ingen avgift.

Kroppen aktiveras

När vi upplever fara reagerar hjärnan blixtsnabbt och larmar genom att skicka signaler till det som kallas för det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet består av två olika delar, vilket kan beskrivas som en på-knapp och en av-knapp. På-knappen (sympatiska systemet) är det som sätter igång det som vi upplever som ångest genom att förbereda kroppen för kamp eller flykt. Systemet ser till att kroppen har all den kraft som behövs för att hantera den farliga situationen och det är denna på-knapp som leder till de flesta av de upplevda kroppsliga symtomen vid t.ex. en panikattack.

Eftersom systemet fungerar med full kraft eller ingen alls, så aktiveras hela kroppen, vilket förmodligen är anledningen till att vi upplever flera olika kroppsliga reaktioner vid t.ex. en panikattack och inte bara någon enstaka. Det är också det som gör att alla symptom kan upplevas komma plötsligt och direkt. Det finns naturligtvis en tanke med det, för hur effektivt skulle det vara om det tog några minuter för systemet att komma igång om vi exempelvis blev attackerade?

När på-knappen aktiveras ökas kroppens prestationsförmåga vid behov med hjälp av två stresshormon - adrenalin och noradrenalin. Hormonernas uppgift är också att se till att på-knappen inte stängs av när det väl kommit igång utan att det vidmakthålls för den period det behövs.

Aktiveringen stoppas alltid automatisk av kroppen med hjälp av av-knappen (parasympatiska nervsystemet), som har i uppgift att återställa kroppen till ett viloläge. Detta system är oerhört viktigt som motvikt, då kamp- och flykt reaktion är enormt påfrestande både psykiskt och fysiskt. Det är av denna anledning som inte panikattacken kan pågå i all evighet och därmed heller inte öka i intensitet eller obehagsupplevelse, eftersom av-knappen aktiveras skapas balans i kroppen. Dessutom bryter kroppen också ned stresshormonerna.

Trots att systemet avaktiverats och kroppen är på väg tillbaka till normalläge så tar det ofta en stund att forsla bort stresshormonerna ur kroppen. Även det har ett syfte. Då vi levde i grottor och på savannen fanns det alltid en risk att faran skulle återvända därför var det extra viktigt att vi fortfarande var vakna och alerta. Därför är det vanligt att uppleva sig spänd och lite orolig efter en panikattack.

Så påverkas hjärtat

Hjärtats styrka och frekvens ökar i och med att kamp- och flyktsystemet sätts igång. Genom detta så förses musklerna med mer syre och kroppen förbereds på en kommande aktivitet. Vid paniksyndrom eller stark ångest är hjärtklappning ett vanligt symptom men syftet är då ett helt annat än vad vi tror.

Förutom att ökad styrka och intensitet så omfördelas också blodet i kroppen. Kroppen väljer bort delar där blodet inte behövs på samma sätt under tex en flykt. Blodet fördelas bl.a. från huden, fingrar och tår till de större muskelgrupperna som överarmarna och låren. Det har att göra med att vi i alarmerande situationer behöver kunna genomföra explosiva rörelser. Bortforslandet av blodet från huden gör också att risken att förblöda minskar om vi skulle bli skadade.

Så påverkas andningen

Andningen är precis som hjärtat, något som ökar när kroppens alarmsystem aktiveras. Huvudsyftet med ökning är även det att öka syretillförseln till musklerna, för den kommande kampen eller flykten. Effekterna av denna ökning kan dessvärre vara mindre behagliga, på grund av hyperventilering (överandning), då det kan leda till andningssvårigheter, tryck över bröstet samt kvävningskänslor.

Andra symptom vi kan uppleva är yrsel, synrubbningar och overklighetskänslor. De sistnämnda symptomen får vi oftast som en följd av när blodtillförseln till hjärnan minskar på grund av hyperventilering. Än värre blir det om vi inte ökar vår fysiska aktivitet när det aktiveras, vilket vi normalt sett skulle vara tvungna att göra om vi springer ifrån en fara.

Så påverkas din svettning

Svettningarna ökar när kamp- och flyktsystemet aktiveras. Det fyller två väldigt viktiga funktioner. Delvis så kyls vi ned och hindrar därför kroppens från att överhettas. Dessutom så blir vi våta och hala, vilket gör det svårare för en eventuell angripare att hålla fast oss.

Övriga fysiska symptom

Andra fysiska symptom vi kan uppleva är exempelvis:

• Att vi kan bli torra i munnen för att salivutsöndringen minskar.
• Pupillerna kan vidgas för att vi ska få in mer ljus och lättare upptäcka fara. Vilket i sin tur kan leda till ljuskänslighet och synstörningar av olika slag.
• Matsmältningen och ämnesomsättningen förändras, vilket bland annat kan göra att man upplever sig illamående eller ge en tung känsla i magen.
• Vi kan bli förstoppade för att kroppen inte ska hålla på att processa mat utan att lägga den energin på den akuta situationen. Vi kan även få diarre i nedre delen av systemet. Det på grund att kroppen helt enkelt vill göra sig av med så mycket onödig vikt som möjligt i en kamp- eller flyktsituation.
• Musklerna förbereds genom att spännas för att vara maximalt förberedda på den kommande situationen, vilket ofta leder till smärta men också att man darrar och skakar.

Nästa del: Övervinn din ångest