De flesta av oss kan ha några sådana här tankar och beteenden för oss utan att det stör oss i vardagen på ett negativt sätt. Men om tvångstankarna och dina tvångsmässiga handlingar begränsar dig i vardagen och blir ett hinder för att till exempel umgås med andra eller sköta studier eller arbete kan det handla om tvångssyndrom. Ofta är tvångssyndrom förenat med en stark känsla av skam, vilket kan göra det svårt att våga berätta om de problem man har och söka hjälp. Några vanliga symptom på tvångssyndrom är att:
Symptom och diagnoser som handlar om ångest kan gå in i varandra och därför rekommenderar vi att du söker hjälp av en professionell behandlare som kan göra en bedömning av de besvär du upplever innan du påbörjar en behandling.
Det finns effektiv hjälp att få vid tvångssyndrom. Främst handlar det om psykologisk behandling i form av KBT (Kognitiv beteendeterapi), vilket också är Socialstyrelsens främsta rekommendation. Det vanligaste är samtalsterapi, ofta ca 10-20 gånger, men det varierar beroende på hur allvarliga problem man har. Socialstyrelsen rekommenderar i andra hand medicinering med antidepressiv medicin. Medicinbehandlingen medför dock risk för biverkningar och återfall är inte ovanligt när medicineringen avslutas. Ibland förekommer en kombinationsbehandling.
Tvångstankar är återkommande, ihållande och oönskade tankar, impulser eller inre bilder som känns påträngande och ger mycket ångest. Tankarna kan handla om olika teman, som renlighet, sexualitet, säkerhet, religion eller sådant man upplever som “förbjudet” eller omoraliskt. Vissa beskriver att det handlar om en “känsla”, till exempel ”äckel” eller en oklar känsla som säger att något ”bara är fel”. Ofta handlar det om katastroftankar, det vill säga att man tänker att något hemskt kommer att inträffa.
Exempel på tvångstankar kan vara att du ska sticka en kniv i någon, att en närstående kommer att dö, att du ska göra något starkt opassande i sociala sammanhang eller att du ska bli allvarligt sjuk genom smitta eller smuts.
Tvångsbeteenden är upprepade handlingar som du utför för att minska den ångest eller det obehag som tvångstankarna väcker, och som du känner dig tvingad att utföra. Målet att neutralisera ångesten fungerar, men bara kortsiktigt eftersom obehaget alltid kommer tillbaka och ofta blir allt större över tid. Exempel på tvångsbeteenden kan vara:
Mentala ritualer är också tvångsbeteenden Man kan också ha tvångshandlingar i form av mentala ritualer, eller tankeritualer, som kan vara närmast omöjliga att upptäcka för omgivningen. Det är lätt att blanda ihop dessa med tvångstankar men det finns en viktig skillnad; de mentala ritualerna har precis som andra tvångsbeteenden syftet att minska den ångest som tvångstankarna väcker. De mentala ritualerna kan till exempel handla om att räkna saker på ett visst sätt, tänka på ”rätt” saker eller säga vissa ord i sitt huvud i vissa situationer.
Innan du påbörjar en behandling för dina besvär, till exempel genom att delta i ett program online eller samtalsterapi, är det viktigt att utesluta eventuella medicinska orsaker. Därför är det bra att först ha haft kontakt med en läkare.
Dessa råd, som utgår från KBT-terapi, kan hjälpa dig om du vill jobba med dina besvär på egen hand:
Skaffa kunskap om tvångssyndrom
Kunskap kan lugna och bidra till att symptom inte förvärras eftersom du med kunskap får förståelse för vad som händer och varför. Fakta är en bra start och kan vara tillräckligt för vissa, men ofta behöver man mer djupgående kunskap om hur mekanismerna bakom ångesten fungerar.
Du hittar Bok- och lästips längre ner i menyn.
Sätt upp en målhierarki
Vid tvångssyndrom är det bra att tänka efter och skriva ner vilka situationer eller saker det är som framkallar ens ångest. När du gjort det kan du göra en lista med dessa situationer eller saker och uppskatta graden av obehag eller ångestnivå varje situation eller sak innebär för dig, till exempel genom att sätta “poäng” på dem från 0 upp till 100, där 100 är maximalt obehag. Syftet med listan är att förbereda dig inför din kommande träning.
Exponera dig för din ångest
Genom att utsätta dig (exponera dig) för det som är ångestframkallande kan du övervinna dina besvär. Utgå ifrån de situationer i din målhierarki som har en ångestnivå runt 30-40 och jobba dig uppåt. Det bästa är att ta en nivå åt gången och kanske tillsammans med någon närstående du litar på i början. När du genomför övningarna ska du stanna kvar i situationen, trots det obehag eller ångest du känner, tills ångesten minskat rejält. Det är viktigt att du övar regelbundet flera gånger i veckan under några månaders tid.
Under Bok- och Lästips längre ner i menyn finns länkar till litteratur och information om hur du kan övervinna din ångest.
Sluta utföra dina tvångshandlingar
Vid tvångssyndrom är det vanligt att försöka neutralisera ångesten; om du till exempel får en tanke om att du har smitta på händerna, så tvättar du dem för att dämpa din ångest. När du ska bli kvitt din ångest är det nolltolerans som gäller mot dessa beteenden och ritualer. Om du till exempel har för vana att tvätta händerna fem gånger efter att du varit på toaletten så ska du bara tvätta dem en gång. Samma gäller om du måste kontrollera din spis eller låset på ytterdörren innan du går hemifrån till och så vidare. Om du inte vet hur många gånger eller hur lång tid som är rimligt för att utföra olika beteenden, kan du alltid höra med familj eller vänner hur de gör.
Involvera familj och vänner
Innan du bestämmer dig för att börja jobba med dina besvär är det bra att prata med din närmaste familj och dina vänner. Dels för att de ska förstå vad du har för problem, dels för att de ska kunna underlätta för dig när du jobbar med detta.
Ibland bidrar ens omgivning till att hålla kvar problem eller till och med förvärra symptom, oftast helt omedvetet eller för att de vill hjälpa till att lindra den ångest du upplever. Därför är det otroligt viktigt att de förstår att det inte hjälper dig att övertala, trösta eller försäkra dig om olika saker, utan att du själv måste uppleva obehag för att komma över dina besvär. Det är också hjälpsamt om du berättar för dem hur du ska jobba med din ångest. Då kan de uppmuntra dig när du utsätter dig för de obehagliga situationerna du jobbar med.
Träna på acceptans
Acceptans innebär att du accepterar dina tankar, känslor och situationer exakt som de är, utan att ha en åsikt eller att värdera det du upplever. Genom att träna på att acceptera, eller snarare konstatera det du upplever, kan du minska den onda spiral som kan uppstå när du tänker negativt om det du upplever.
Att acceptera innebär inte att du ska låta bli att hantera dina jobbiga tankar och känslor, eller acceptera vad som helst, men att kämpa emot leder ofta till en värre upplevelse. Det är ett långsiktigt jobb att förändra tankar och känslor, och ofta behöver man professionell hjälp i form av till exempel iKBT eller samtalsterapi för detta.
Ångest är och kommer alltid vara en del av ditt liv vilket innebär att du aldrig kommer att bli av med den helt. Men du kommer vara hjälpt av att träna på att acceptera dina besvär och se på ångest och oro som till exempel huvudvärk, något som du kan få ibland och som ger en kortare period av obehag utan att det innebär en katastrof.
Du kan själv träna på att:
Artiklar från Pratamera
Ångestens funktion – hjälp att förstå varför du upplever ångest
Kortare information om ångest och vad det har för funktion för för dig. Används som regel alltid i en terapi och rekommenderas att du läser om du tänkt jobba med dina besvär på egen hand.
Övervinn din ångest
Information om hur du ska utsätta dig för din ångest på ett effektivt sätt samt undvika fallgropar. Bra att läsa om du vill jobba med dina besvär på egen hand.
Böcker
Fri från tvång : steg för steg med kognitiv beteendeterapi
av Mia Asplund och Elin-Love Rosengren
Sluta älta och grubbla – lättare gjort med kognitiv beteendeterapi
av Olle Wadström
Fri från oro, ångest och fobier; råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi
av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung
Föreläsare: Paul George Johansson, leg. Psykolog på PrataMera
Sändes: 15 november 2023
Längd: 38 min
Föreläsningen går igenom vad OCD är, hur kan det yttra sig, hur man kan veta om man behöver hjälp och hur man som kan anhörig kan bemöta någon med OCD.
