Depression

Ledsenhet och nedstämdhet är normalt att uppleva när vi upplever svåra saker i livet, och oftast tar vi oss själva igenom en sådan period. Men ibland kvarstår besvären och då kan det handla om en depression. Vid en depression är det vanligt att uppleva döds- och självmordstankar. Om du tror att du eller en närstående lider av depression är det viktigt att söka professionell hjälp, ju tidigare desto bättre. De flesta som påbörjar en behandling mår bättre redan inom några veckor.

Symptom på nedstämdhet och depression

Några vanliga symptom på depression är att:

  • Du upplever känslor av ledsamhet, hopplöshet, oro och ångest
  • Du har svårighet att känna glädje
  • Din inaktivitet och passivitet ökar och du umgås mindre med andra människor eller slutar med dina vanliga fritidsaktiviteter
  • Du har negativa tankar om dig själv och om framtiden
  • Du grubblar mycket
  • Du har självmordstankar eller känner livsleda
  • Du har koncentrationssvårigheter
  • Du har minskad ork och energi
  • Du har minskad aptit
  • Du har sömnsvårigheter
  • Du upplever viktminskning eller viktökning
  • Din sexlust har minskat eller försvunnit

Symptom och diagnoser kan gå in i varandra och rekommenderar vi att du tar kontakt med en professionell behandlare, som en psykolog eller psykoterapeut, för att få hjälp med en bedömning om det är så att du känner igen dig i ovan symptom.   Boka tid hos psykolog eller psykoterapeut 

Behandling

Det finns effektiv hjälp att få vid depression och främst handlar det om psykologisk behandling i form av KBT (Kognitiv beteendeterapi). KBT-behandling är Socialstyrelsens främsta rekommendation vid lätt till måttlig egentlig depression. Det är vanligt att gå i samtal mellan 8 och 20 gånger. Socialstyrelsen rekommenderar i andra hand IPT (Interpersonell terapi) eller medicinering med antidepressiv medicin. Medicinbehandlingen kan dock medföra risk för biverkningar samt en ökad risk att besvären kommer tillbaka efter att du avslutat medicineringen. Vid svår depression rekommenderas ECT (elektrokonvulsiv behandling) och antidepressiv medicin i första hand.

Boka tid för samtalsterapi

Om du har påträngande tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv är det viktigt att du så snabbt som möjligt ringer 112 eller kontaktar en akutpsykiatrisk mottagning där du bor. Du kan hitta din närmaste psykiatriska mottagning på 1177.se

Nedstämd eller deprimerad?

I Sverige drabbas ca 25-30% av landets kvinnor och cirka 15-20% av männen av depression någon gång i sitt liv *. Ledsenhet och nedstämdhet är normalt att uppleva när vi upplever svåra saker i livet, och oftast tar vi oss själva igenom en sådan period. Men ibland kvarstår besvären och då kan det handla om en depression.

Vid en depression är det vanligt att uppleva döds- och självmordstankar. Om du tror att du eller en närstående lider av depression är det viktigt att söka professionell hjälp, ju tidigare desto bättre. De flesta som påbörjar en behandling mår bättre redan inom några veckor. 

*Källa: Folkhälsomyndigheten

Depression

Depression påverkar ditt mående på bred front. För de flesta innebär det att man upplever ledsenhet, hopplöshet och ensamhet och att ens förmåga att kunna njuta av saker i livet försvinner helt. Aktiviteter man tidigare har uppskattat och som brukar kännas glädjefyllda tappar sitt värde och känns tråkiga och ointressanta, till och med biologiskt viktiga funktioner som att äta och ha sex. Det är vanligt att också drabbas av ångestrelaterade besvär när man är deprimerad.

Depressionens negativa spiral

Många som har en depression hamnar i en negativ spiral där man p.g.a. det dåliga måendet får mindre lust, ork eller motivation att göra saker som man annars brukar tycka är roliga eller intressanta. Detta leder till att man får färre upplevelser och intryck och att ens sociala kontakter minskar, för att i stället ge mer utrymme åt negativa tankar och känslor, till exempel självkritik, ältande och hopplöshetskänslor. Konsekvensen blir att man mår ännu sämre, vilket gör att man gör ännu mindre, och då får ännu fler jobbiga tankar och känslor. Man hamnar helt enkelt i en negativ spiral.

Depression drabbar dig inte bara känslomässigt, utan även tankemässigt, motivationsmässigt och fysiskt.

Tankemässigt brukar man hamna i negativa tankebanor där man ser sig som sämre än andra, otillräcklig och inkompetent, trots att det inte alls är så. Vid motgångar lägger du skulden på dig själv och om du inte misslyckats ännu, så räknar du med att du kommer att misslyckas förr eller senare p.g.a. din otillräcklighet. En deprimerad person ser ofta på framtiden med stor pessimism och hopplöshet. Vid depression har man ofta även svårigheter att fatta beslut och att koncentrera sig.

Den brist på motivation och initiativförmåga som ofta uppstår i samband med depression innebär i praktiken en oförmåga att komma igång med saker och genomföra sådant som vanligtvis leder till att du upplever dig nöjd. En deprimerad person kan ha stora svårigheter att ta sig ur sängen, ta sig till jobbet eller ta sig an vardagssysslorna hemma. Allt upplevs som en stor kraftansträngning. Vid riktigt svåra depressioner kan du behöva fysisk hjälp för att ta dig ur sängen, bli påklädd och matad. I andra svårare fall kan rörelsemönster och motorik bli nedsatta, vilket kan visa sig genom att rörelser och tal blir långsammare.

Fysiskt sett är minskade hungerkänslor och viktnedgång vanligt, främst vid medelsvår och svår depression. Vid lättare depression kan man ibland gå upp i vikt på grund av att man äter mer. Sömnstörningar är mycket vanligt, främst insomni. När matlusten minskar och man har sömnsvårigheter blir man ofta orkeslös och svag, vilket ökar den depressiva upplevelsen. Det är också vanligt att sexlusten minskar eller försvinner helt när man är deprimerad.

 

Självmordstankar vid depression

När du är deprimerad är det vanligt att ha funderingar på att inte leva. Allt från lättare livsleda och känslan att inte orka leva längre, till tankar på döden som bästa utvägen. Det kan röra sig om enstaka eller mer frekventa funderingar beroende på hur allvarlig depressionen är. Att ha livsleda eller någon enstaka tanke på att inte vilja leva betyder inte att du är på väg att ta ditt liv, även om det kan vara väldigt obehagligt att ha den typen av tankar. Om du däremot börjar fundera på hur du skulle vilja ta ditt liv eller rent av påbörjar någon form av planering är det väldigt viktigt att söka akut hjälp. 

Om du har påträngande tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv är det viktigt att du så snabbt som möjligt ringer 112 eller kontaktar en akutpsykiatrisk mottagning där du bor. Du kan hitta din närmaste psykiatriska mottagning på www.1177.se  

Om du behöver stöd just nu eller i väntan på en bokad tid hos psykolog eller psykoterapeut, kan du hitta någon att prata med här.

Olika grader av depression

Det kan vara stor skillnad från person till person när det gäller hur dåligt man mår vid depression, och därför brukar depression delas in lätt, medelsvår och svår.  

Lätt depression
En lätt depression innebär vanligtvis att du klarar av det vardagliga livet med jobb, umgänge och andra åtaganden, men upplever att det krävs en viss ansträngning för att genomföra olika aktiviteter, eller att du utför dem, men med mindre lust eller glädje än annars. 

Medelsvår depression
En medelsvår depression har oftast en större inverkan på ditt liv och innebär att du kanske inte klarar av att jobba, umgås eller att göra andra saker du brukar. Lusten och glädjen att göra saker som du vanligtvis uppskattar är borta eller minimal. Negativa tankar och pessimism tar stor plats och du hamnar i grubblade och ältande – kanske över dina upplevda misslyckanden. Självmordstankar av olika grader förekommer vanligtvis, ibland som livsleda, ibland som funderingar om hur livet skulle bli om det tog slut. 

Svår depression
En svår depression innebär att det är svårt att ens göra sådant som vanligtvis är enkelt, som att äta mat, duscha eller klä på sig. Det är inte ovanligt med självmordstankar av allvarlig karaktär, vilket kan innebära allt från att den deprimerade personen börjat planera hur ett självmord ska genomföras till att redan ha försökt. I dessa fall behöver man koppla in akutpsykiatrin och i vissa fall leder det till att man läggs in på en vårdavdelning. 

Olika varianter av depression

Den vanligaste varianten av depression är den vi har beskrivit ovan och den kallas för egentlig depression. Om du har återkommande depressioner kallas detta för recidiverande depression. Dystymi är en annan variant av depression som liknar egentlig depression, men där besvären måste ha pågått i minst två år. Återkommande depressioner ingår ofta även i bipolär sjukdom, men till skillnad från vanlig depression så växlar där depressionen med mani eller extrem upprymdhet. 

“Utmattningsdepression” är egentligen två olika tillstånd, depression och utmattningssyndrom. Långt ifrån alla som hamnar i utmattningssyndrom drabbas av depression. 

Självhjälpsråd om nedstämdhet och depression

Innan du börjar jobba med dina besvär på egen hand eller påbörjar en behandling, till exempel genom ett iKBT-program, samtalsterapi eller en gruppbehandling, är det viktigt att utesluta eventuella medicinska orsaker till dina besvär. Därför är det bra att först ha haft kontakt med en läkare. 

Dessa råd, som utgår från KBT-terapi, kan hjälpa dig om du vill jobba med dina besvär på egen hand: 

Skaffa kunskap om nedstämdhet och depression 
Kunskap kan lugna och bidra till att symptom inte förvärras eftersom du med kunskap får förståelse för vad som händer och varför. Det handlar alltså inte om allmän kunskap om depression utan kunskap utifrån ett behandlande perspektiv. Om du ska jobba på egen hand med din depression bör du börja med att inhämta den här kunskapen.  

Du hittar Bok- och lästips längre ner på sidan. 

Aktivera dig även om du inte orkar eller vill 
Vid depression är det vanligt att man blir sittandes hemma själv. Det kan kännas som en klyscha att aktivera sig, men det handlar inte bara om att motionerna, även om det naturligtvis också är bra. I psykologisk behandling för depression jobbar du med beteendeaktivering, d.v.s. alla former av aktivering, i stort som smått.  Det kan handla om att umgås med vänner, motionera, gå på bio eller göra andra saker som du brukade tycka var roligt. Det kan också handla om att ta sig an arbetsuppgifter eller hushållsrelaterade saker hemma, till exempel skriva en inlämningsuppgift för den terapi du går i, städa, diska, gå ut med soporna och så vidare.

För att börja må bättre är det grundläggande att bryta passiviteten, trots att du upplever att du inte har lust. Att umgås med vänner och familj, om så bara under korta stunder. Ta en promenad, även om det bara är ett varv eller två runt huset. Gör saker som du normalt sett brukar tycka om. Fastän det känns tungt och jobbigt att göra saker, så är det viktigt eftersom inaktivitet och passivitet förvärrar ditt mående. Börja så smått du behöver och öka sedan på vecka för vecka. Om det är svårt att genomföra saker på egen hand så be om hjälp av någon nära du litar på, till exempel att se till att du kommer iväg och stötta dig i det. 

Här är några råd som kan göra det lättare att komma i gång med aktiviteter när det känns motigt:  

  • Bestäm när saker ska göras och skjut inte upp dem. Det kan vara hjälpsamt att ställa en timer, till exempel på telefonen, som påminnelse. Timern kan också markera hur lång tid du ska hålla på med något. Kanske är det lättare att komma i gång med disken om du bara behöver hålla på i två minuter, eller komma ut på promenaden om det räcker med fem minuter?     
  • Se grubblande som signal till aktivitet. När du fastnar i tankar som går i rundgång, gör något istället. Ha gärna en lista med förslag på aktiviteter så det blir lättare att hitta något att göra.  
  • Belöna och beröm dig själv för att du gjorde något fast det var svårt. Var snäll mot dig själv – även när det känns som att du misslyckats. Det är svårt att ta de där stegen framåt, men det går.    

Undersök dina negativa tankar ur andra perspektiv 
Vid depression är det vanligt att ha negativa tankar som “jag är värdelös”, “jag klarar ingenting” eller “det kommer aldrig bli bättre”. Det är svårt att förändra sina tankar men det går att förhålla sig till dem på olika sätt. Ett sätt är att undersöka och ifrågasätta dem.  

  • Börja med att skriva ner vilka situationer som känns jobbiga och vilka negativa tankar du har i samband med dem. Beskriv också vad du gör när du hamnar i de situationerna. Välj sedan ut tankar du får i de situationer som är jobbigast eller som känns mest typiska för dina problem. Sedan är tanken att du ska skriva ned andra perspektiv än den eller de tankarna du får i situationerna du beskrivit. För att hitta andra perspektiv kan du använda frågor som:  
  • Hur vet jag att det är på just det sättet? 
  • Blandar jag ihop tankar med fakta?  
  • Finns det några bevis som talar för eller emot?  
  • Är min tanke enda förklaringen eller kan det finnas andra förklaringar?  
  • Hur skulle jag tänka om någon annan befann sig i den här situationen?  
  • Drar jag förhastade slutsatser? 

Genom att skriva ned och reflektera över de tankar du har kan du också skapa en viss distans till dem och därmed minska deras kraft. Du kan också träna på att se tankar som just tankar och inte som fakta. När du tror på tankarna så påverkar de dig, så om du kan distansera dig kan du också påverka din upplevelse, och i längden hur du mår.  

Upptäck undvikanden 
När man hamnar i nedstämdhet eller depression är det lätt att man fastnar i olika slags undvikanden. Man undviker alltså situationer, aktiviteter eller människor etc. för att livet känns väldigt motigt. Ett typiskt exempel är att dra täcket över huvudet i stället för att stiga upp ur sängen – man väljer helt enkelt att inte konfrontera det som känns jobbigt eller obehagligt, vilket förstås känns skönt för stunden. Men i långa loppet leder undvikandet till att man blir mer deprimerad, och dessutom blir det oftast fler och fler saker du undviker, och det känns svårare och svårare att göra saker. Om du skrivit ned olika situationer borde du redan fått med flera undvikanden. Om inte, så börja med att identifiera vad du undviker och när, och öva på att göra tvärtom, d.v.s. låta bli att undvika och i stället göra.  

Träna på acceptans 
Acceptans innebär att du accepterar dina tankar, känslor och situationer exakt som de är, utan att ha en åsikt eller att värdera det du upplever. Genom att träna på att acceptera, eller snarare konstatera det du upplever, kan du minska den onda spiral som kan uppstå när du tänker negativt om det du upplever. 

Att acceptera innebär inte att du ska låta bli att hantera dina jobbiga tankar och känslor, eller acceptera vad som helst, men att kämpa emot leder ofta till en värre upplevelse. Det är ett långsiktigt jobb att förändra tankar och känslor, och ofta behöver man professionell hjälp i form av till exempel iKBT eller samtalsterapi för detta. 

Ångest är och kommer alltid vara en del av ditt liv vilket innebär att du aldrig kommer att bli av med den helt. Men du kommer vara hjälpt av att träna på att acceptera dina besvär och se på ångest och oro som till exempel huvudvärk, något som du kan få ibland och som ger en kortare period av obehag utan att det innebär en katastrof. 

Du kan själv träna på att stanna upp och observera det du tänker eller känner i olika situationer genom att fråga dig själv “Vad är det som händer i mig just nu?” Lägg märke till olika tankar, känslor och kroppsliga fenomen. Försök att acceptera det du upplever oavsett vad det är.  Låt sedan tankarna passera och släpp taget om dem. 

Du hittar boktips om acceptans under bok- och lästips. 

Bryt grubblande 
Att grubbla på något med syfte att hitta en lösning eller förbättring är vanligtvis bra och hjälpsamt – men inte när man lider av depression. Då är det i stället ofta så att man fastnar i negativa tankespiraler istället för någon som helst form av problemlösning, vilket förvärrar måendet. Även här handlar det om att identifiera när du hamnar i dessa negativa spiraler. Förhoppningsvis har du redan skrivit ned situationer där du använder dig av grubblande. 

När du blivit medveten om när du grubblar, så behöver du bryta det. Det enklaste sättet att bryta grubblerier är att i stället för att grubbla, göra en aktivitet där du fokuserar på annat. Kanske har du en anhörig som kan hjälpa dig i dessa situationer? Du kan också försöka se till att inte hamna i dessa situationer alls. Om du vet med dig att du hamnar i grubblande på till exempel specifika platser eller efter vissa situationer, kan du vara förberedd och undvika grubblandet genom att i stället göra något annat.  

 

Bok- och lästips om nedstämdhet och depression

Ta makten över din depression: förändra dina vanor – förbättra ditt liv 
av Michael E Addis och Christopher R Martell 

 Handbok för oglada 
av Lars Ström och Per Carlbring 

Att leva ett liv inte vinna ett krig: om acceptans 
av Anna Kåver 

Depphjärnan: varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? 
av Anders Hansen 

Innehåll

Nedstämd eller deprimerad?
Självmordstankar vid depression
Olika grader av depression
Självhjälpsråd
Bok- och lästips

PrataMeras Program

  • Korttidsprogram
  • Vid milda psykiska besvär
  • Kostnadsfri medverkan
  • Online
Till program
Vanliga frågor
Vad är tecken på depression?
De vanligaste tecknen på depression är en känsla av hopplöshet, förlust av intresse för tidigare uppskattade aktiviteter, sömnsvårigheter, ökad eller minskad aptit och trötthet. Andra vanliga symtom inkluderar irritabilitet, känslor av skuld eller värdelöshet, minskad koncentration och minskad sexlust.
Kan man ta sig ur en depression själv?
Det är möjligt att ta sig ur depression på egen hand, men det kan vara en svår och utmanande process. Vissa människor kan hantera lindrig depression genom att göra livsstilsförändringar, som att äta hälsosamt, motionera regelbundet och försöka minska stressen i deras liv. Andra kan behöva professionell hjälp, som terapi eller medicinering, för att hantera symtomen och ta sig ur depressionen. Det är viktigt att söka hjälp om man kämpar med depression och att inte försöka hantera det på egen hand om man känner sig överväldigad.
Vad ska man göra om man är deprimerad?
Om du känner dig deprimerad är det viktigt att söka hjälp och stöd. Att prata med någon du litar på kan vara en bra början, eller så kan du söka professionell hjälp från en läkare eller psykolog. Behandlingsalternativ kan inkludera terapi, medicinering eller en kombination av båda. Det är också viktigt att ta hand om din hälsa genom att äta hälsosamt, träna regelbundet och se till att få tillräckligt med sömn. Försök att skapa en strukturerad och meningsfull daglig rutin för att hjälpa dig att hantera symptomen. Återknyt till de saker som är viktiga för dig i livet. Kom ihåg att det är möjligt att ta sig igenom en depression med rätt hjälp och stöd.
Vad har man brist på om man är deprimerad?
Depression kan orsakas av flera faktorer, men en av de vanligaste är obalans i hjärnans signalsubstanser, särskilt brist på serotonin. Andra faktorer som kan spela in är ärftlighet, livssituationen man är i och tidigare traumatiska händelser. Vid depression kan det vara svårt att själv ta sig ur tillståndet och det är därför viktigt att söka hjälp. Behandling kan innefatta terapi, medicinering eller en kombination av båda. En läkare kan bedöma vilken behandling som är bäst lämpad för varje individ. Det är också viktigt att ta hand om sig själv genom regelbunden träning, sömn och att äta en hälsosam kost.
Kan man bota depression utan medicin?
Det är möjligt att behandla depression utan medicin, men det beror på graden av depression och orsaken till den. Vissa personer kan ha milda till måttliga former av depression som kan hanteras med livsstilsförändringar som regelbunden motion, en hälsosam kost, tillräckligt med sömn och regelbunden kontakt med vänner och familj. Andra kan ha en allvarligare form av depression och kan behöva en kombination av terapi och medicinering. Det är viktigt att rådgöra med en läkare eller psykolog för att bestämma vilken behandling som passar bäst för varje individ.
chevron-downarrow-right linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram