fbpx

DEPRESSION

Ledsenhet och nedstämdhet är en normal del av livet som t.ex. kan uppstå när du stöter på motgångar eller förlorar någon som står dig nära. Oftast tar du dig igenom dessa besvär men ibland kvarstår problemen, och då kan det handla om en depression. Vid en depression är det vanligt att uppleva döds- och självmordstankar. Att söka professionell hjälp vid depression är viktigt och de flesta som påbörjar en behandling mår bättre inom några veckor. Hos oss kan du få träffa en psykolog online för 250 kr per besök (frikort gäller och gratis under 20 år).

Dela denna sida:

När du råkar ut för svårigheter i ditt liv som att en närstående dör, att du blir arbetslös, en relation krånglar eller tar slut eller att ekonomin inte går ihop – då är det fullt naturligt att påverkas och reagera med ledsenhet men även andra känslor som oro, ångest, ilska och skuld. Känslorna du upplever är helt ofarliga och är ett system du är utrustad med för att hantera olika former av svårigheter.

Du kan också uppleva ledsenhet till och från utan att hitta någon speciell förklaring eller att något måste ha hänt. Det är inte ovanligt att det då hänger ihop med synen på dig själv och hur du tänker, många människor som upplever det brukar säga att de har “dålig självkänsla”.

Depression skiljer sig från nedstämdhet genom att det handlar om en mer varaktig ledsenhet. För att uppfylla kriterierna för depression ska du ha upplevt dig ledsen mer eller mindre hela dagen under två veckors tid. Nedstämdhet å andra sidan är vanligtvis av lättare karaktär, kan variera med förmåga att känna glädje, och går inte ut över livet som helhet på samma sätt som depression. Dock är inte alltid gränsen mellan nedstämdhet och depression tydlig.

Depression är huvudsakligen ett förstämningssyndrom, dvs. en åkomma som påverkar ditt mående. För de flesta innebär det en upplevelse av ledsenhet, hopplöshet och ensamhet. Till skillnad från människor med t.ex. ångestbesvär som oftast kan njuta av annat i det vardagliga livet trots sina besvär så försvinner den förmågan ofta helt för en deprimerad person. Aktiviteter som tidigare uppskattades och kändes glädjefyllda tappar sitt värde och känns tråkiga och ointressanta. Till och med biologisk sett viktiga funktioner som att äta och ha sex förlorar sin attraktionskraft. Dessutom är det vanligt att även drabbas av ångestrelaterade besvär.

Förutom den redan nämnda emotionella påverkan angriper depression dig på tre olika huvudområden; tankemässigt, fysiskt och din motivation. Exempelvis leder det till negativa tankebanor där du ofta ser dig som sämre än andra, otillräcklig och inkompetent, trots att så inte alls är fallet. Vid motgångar lägger du skulden på dig själv och om misslyckanden inte uppstått än så räknar du med att det kommer att inträffa förr eller senare till följd av den egna otillräckligheten. En deprimerad person tenderar att oftast se framtiden med stor pessimism och hopplöshet. Till tankemässiga svårigheter räknas också svårigheter att fatta beslut samt försämrad koncentrationsförmåga.

Vid depression uppstår också en brist på motivation och initiativförmåga. Det innebär i praktiken en oförmåga att komma igång med saker och genomföra handlingar som vanligtvis leder till att du upplever dig nöjd. En deprimerad person kan ha stora svårigheter att ta dig ur sängen, ta sig till jobbet eller ta dig an vardagssysslorna hemma. Allt upplevs som en stor kraftansträngning. Vid riktigt svåra depressioner kan du behöva fysisk hjälp för att ta dig ur sängen, bli påklädd och matad. I andra svårare fall kan rörelsemönster och motorik bli nedsatt, vilket kan visa sig genom att rörelser och tal blir långsammare.

När det gäller hur vår kropp påverkas så är minskade hungerkänslor och viktnedgång vanligt, främst vid medelsvår och svår depression. Vid lättare depression kan ibland en viktuppgång ske till följd av ökat ätande. Sömnstörningar är mycket vanligt förekommande och främst insomni. Sämre matlust och sömnsvårigheter kan i sin tur leda till orkeslöshet och svaghet vilket ökar den depressiva upplevelsen. Vanligt är också att sexlust minskar eller försvinner helt när du mår dåligt.

När du är deprimerad är det vanligt att det förekommer olika varianter av funderingar på att inte leva. Allt från lättare livsleda till att inte orka leva längre och mer aktiva funderingar på att faktiskt döden vore bästa utvägen. Det kan röra sig om enstaka tankar till mer frekventa funderingar beroende på hur allvarlig depressionen är. Att ha livsleda eller någon enstaka tanke på att inte vilja leva vid depression betyder inte att du är på väg att ta ditt liv, utan är oftast något som är ofarligt även om det kan upplevas väldigt obehagligt att ha den typen av tankar. Om du däremot börjar fundera på hur du skulle vilja ta ditt liv eller rent utav påbörjat någon form av planering är det väldigt viktigt att söka akut hjälp.

Det kan vara stor skillnad i mående mellan deprimerade personer och därför brukar depression delas in lätt, medelsvår och svår. En lätt depression kan innebära att personen klarar av det vardagliga livet med jobb, umgänge och andra åtaganden. Personen upplever dock att den mår dåligt och att det krävs en viss ansträngning för att genomföra de olika sakerna, eller att det görs med mindre lust eller glädje.

En medelsvår depression får oftast större inverkan på en individs liv vilket innebär att personen kanske inte klarar av att jobba, umgås eller att göra andra saker den brukar. Lusten och glädjen att göra saker som vanligtvis görs är borta eller minimal. De negativa tankar och pessimismen tar oftast stor plats och vanligt är att hamna i ett grubblade eller ältande – kanske över misslyckanden. Självmordstankar av olika grader förekommer vanligtvis, ibland bara som livsleda, ibland mer som funderingar hur livet skulle bli om livet tog slut.

Vid svår depression kan det var svårt att genomföra, i vanliga fall banala saker, som att äta mat eller att klä på sig. Det är inte ovanligt att självmordstankarna är av allvarlig karaktär vilket kan innebära allt från att person börjat planera hur ett självmord ska genomföras till att försök redan gjorts. Det är vanligt förekommande att det blir aktuellt med akutpsykiatri och i vissa fall inläggning på vårdavdelning.

Den vanligaste varianten av depression är den vi har beskrivit ovan och den kallas för egentlig depression. Om du har återkommande depressioner kallas detta för recidiverande depression. Dystymi är en annan variant av depression. Den liknar lättare egentlig depression men är mer långtgående och dessa besvär måste funnits i minst två år. I bipolär sjukdom ingår det ofta återkommande depressioner men till skillnad från vanlig depression så sker detta kombinerat med en mani eller extrem upprymdhet.

Ibland talas det om “utmattningsdepression” men det är egentligen två olika tillstånd, depression och utmattningssyndrom. Faktum är också att långt ifrån alla med utmattningssyndrom drabbas av depression.

  • Känslor av ledsamhet, hopplöshet, oro och ångest
  • Svårigheter att känna glädje
  • Ökad inaktivitet och passivitet, tex. umgås mindre eller slutat med fritidsaktiviter
  • Negativa tankar om sig själv och framtiden
  • Det är vanligt att grubbla över saker
  • Självmordstankar eller livsleda
  • Koncentrationssvårigheter
  • Minskad ork och energi
  • Minskad aptit
  • Sömnsvårigheter
  • Viktminskning eller viktökning
  • Sexlusten kan minska eller försvinna

Symptom och diagnoser kan gå in i varandra och därför bör du ta kontakt med en professionell behandlare för en bedömning om du upplever besvär.

Innan du beslutar dig om du ska jobba med dina besvär helt på egen hand, eller genom ett terapiprogram eller videoterapi, är det alltid viktigt att utesluta medicinska orsaker till besvären. Detta gäller oavsett om du ska gå i en psykologisk behandling eller inte och därför är det bra att ha haft kontakt med en läkare.

Konkreta råd som utgår från KBT-terapi och som kan hjälpa dig övervinna dina besvär:

Kunskap om depression
Kunskap är en viktig del som många gånger kan lugna och ibland göra att besvären inte förvärras då du får förståelse för vad som händer och vad som vidmakthåller dina besvär. Det handlar då inte om allmän kunskap om depression utan mer utifrån en behandlande perspektiv. Ska du jobba på egen hand med din depression bör du börja med detta.

Mer ingående kunskap om depression kan hittas på nätet men tyvärr av väldigt varierande kvalitet. Vi rekommenderar att du läser på mer om hur depression vidmakthålls och hur du övervinner det. Du hittar bra information om detta i böckerna under ”bok- och lästips”.

Aktivera dig!
Vid depression är det väldigt vanligt att inte göra saker utan att bli sittandes hemma själv. Det kan kännas som en klyscha att aktivera sig men det handlar inte bara om att motionerna även om det också bra. I terapi jobbar du med beteendeaktivering, dvs. alla former av aktivering, smått som stort.  Det kan handla om att umgås med vänner, motionera, gå på bio eller göra andra saker som brukade vara roligt. Det kan också handla om att ta sig an arbetsuppgifter eller saker hemma, skriva en inlämningsuppgift, städa, gå ut med soporna osv.

Det är  av största vikt att bryta denna passivitet trots att upplevelsen är att du inte har lust.Umgås med vänner och familj om så för korta stunder. Ta promenader eller träna – om så för små korta perioder. Gör saker som du normalt sett brukar tycka om. Även om det känns tungt och jobbigt så förvärrar inaktivitet och passivitet ditt mående!Börja smått och öka sedan på det vecka för vecka. Om det är svårt att genomföra detta på egen hand använd dig av någon som står dig nära. Be dem se till att du kommer iväg på saker och stöttar dig.

Ta reda på dina tankar, känslor och beteenden
Det första steget är att själv förstå hur du tänker och reagerar i olika situationer. När du är bättre införstådd med det kan du gå vidare och jobba med att förändra detta. Skriva ned alla situationer du kan komma på som är kopplade till situationer som blir jobbiga för dig. Skriv ned så många olika typer av situationer som du kan komma på.Skriv ned (1) vilken situation var. Vart var du och vad gjorde du när det inträffade? (2) Vilka tankar uppstod i situationen? Negativa tankar?  (3) Skriv ned de känslor som du upplevde. Ångest, skam, ledsenhet? (4) Hur hanterade du situationen? Vilka beteenden använde dig av?

Välj ut några få situationer och hitta alternativa perspektiv
Vid depression uppstår vanligen negativa tankar som “jag är värdelös”, “jag klarar ingenting” eller “det kommer aldrig bli bättre”. Det är svårt att förändra sina tankar men det går att förhålla sig till dem på olika sätt. Ett sätt är att undersöka och ifrågasätta dem. Du kan välja ut de situationer som är jobbigast eller som känns mest typiska för dina problem. Tanken är sedan att du ska skriva ned andra perspektiv än den eller de tankarna för just den situationen.För att hitta andra perspektiv kan du använda frågor som: hur vet jag att det just på det sättet? Blandar jag ihop tankar med fakta? Finns det några bevis som talar för och emot? Är min tanke enda förklaringen eller kan det finnas andra förklaringar? Hur skulle jag själv reagera om situationen var den motsatta? Drar jag förhastade slutsatser?

Genom att skriva ned och reflektera över de tankarna du har kan du också skapa en viss distans till dem och därmed minska deras kraft. Du kan också träna på att se tankar som tankar och inte som fakta. Förenklat kan sägas när du tror på tankarna så påverkar de dig och kan du då lära dig att distansera dig så kan du också påverka din upplevelse.

Träna på acceptans
Acceptans innebär att acceptera tankar, känslor och situationer exakt som de är. Du ska göra detta utan att ha en åsikt eller att värdera det du upplever. Genom att träna på att acceptera, eller snarare konstatera det du upplever, kan du minska den onda spiral som kan uppstå när du tänker negativt om det du upplever. Att acceptera innebär inte att du ska låta bli att hantera dina jobbiga tankar och känslor, eller acceptera vad som helst, men att kämpa emot leder ofta till än värre upplevelse. Det är ett mer långsiktigt jobb att förändra dessa tankar och känslor som kanske måste göras i en terapi.

Ångest är och kommer alltid vara en del av våra liv vilket innebär att du aldrig kommer bli av med den helt. Du kommer vara hjälpt av att träna på att acceptera dina besvär och se på det som t.ex. huvudvärk, något som du kan få ibland och ger en kortare period av obehag utan att det innebär en katastrof. Du kan själv träna på att stanna upp och observera det du tänker eller känner i olika situationer. Vad är det som händer hos dig just nu? Lägg märke till olika tankar, känslor eller kroppsliga fenomen. Försök att acceptera det du upplever oavsett vad det är.  Låt sedan tankarna passera och släpp taget om dem.Du hittar boktips på acceptans under bok- och lästips.

Upptäck undvikanden
När du hamnat i nedstämdhet eller depression tenderar du att fasta i olika varianter av undvikanden. Det innebär att du undviker olika saker för att livet känns väldigt motigt. Ett typiskt exempel är att när känslan är sådan att helt enkelt dra täcket över huvudet istället för att stiga upp. Du väljer helt enkelt att inte konfrontera det som känns jobbigt eller obehagligt vilket förstås känns skönt för stunden. I långa loppet kommer du dock bli allt mer deprimerad och dessutom kommer det bli fler och fler saker du undviker och det kommer kännas svårare och svårare att göra dessa saker.Om du skrivit ned olika situationer borde du redan fått med flera undvikanden. Om inte så börja med att identifiera när du undvika saker och se till att börja gå emot dessa undvikanden.

Bryt grubblande
Grubblande i syfte att nå en lösning eller förbättring är något som är bra och hjälpsamt men så är inte fallet vid depression. Det är som oftast ett scenario där du fastnar framför tvn i soffan eller i sängen och tänker negativa tankar – vilket förvärrar måendet och inaktiviteten. Ofta handlar det om att det blir negativa tankespiraler istället för någon som helst form av problemlösning. Även här handlar det om att identifiera när du hamnar i dessa negativa spiraler.Förhoppningsvis har du redan skrivit ned situationer där du använder dig av grubblande.

När du väl blivit medveten om när du grubblar så behöver du bryta det. Lättast görs detta genom någon annan form av aktivitet eller där du får fokusera på annat. Kanske har du en anhörig som kan hjälpa dig i dessa situationer. Du kan också se till att inte hamnat i dessa situationer. Om du vet med dig att du hamnar i grubblande på specifika platser eller efter vissa situationer så kan du på förhand undvika att hamna i dessa situationer.

Det finns effektiv hjälp att få vid depression och främst handlar det om psykologisk behandling i form av KBT (Kognitiv beteendeterapi). KBT-behandling är socialstyrelsens  främsta rekommendation vid lätt till måttlig egentlig depression. Vanligt är då att gå i samtal mellan 8 – 20 gånger. Socialstyrelsen rekommenderar i andra hand IPT (Interpersonell terapi) eller medicinering med antidepressiv medicin. Medicinbehandlingen medför dock risk för biverkningar samt ökad risk för att besvären kommer tillbaka efter du slutat medicinera. Ibland förekommer också kombinationsbehandling. Vid svår depression rekommenderas ECT (elektrokonvulsiv behandling) och antidepressiv medicin i första hand.

Pratamera.nu erbjuder både självhjälpsprogram och psykoterapi online för depression.

Ta makten över din depression: förändra dina vanor – förbättra ditt liv
Detta är en bra självhjälpsbok om du vill få mer kunskap men också jobba aktiv med dina besvär utifrån KBT.

Handbok för oglada
En bok som är ett fullständigt behandlingsprogram för depression och nedstämdhet.

2019-05-16

Om du har synpunkter på innehållet eller hittar någon form av fel är du välkommen att höra av dig till oss. Enklast gör du detta genom att använda vårt kontaktformulär.