Om man upplever symptom som liknar PTSD fast det har gått kortare tid än en månad sedan händelsen, brukar detta klassas som akut stressyndrom. Symptom och diagnoser kan gå in i varandra och därför rekommenderar vi att du tar kontakt med en professionell behandlare som kan göra en bedömning av dina besvär, och vägleda dig kring vilken typ av behandling som kan hjälpa dig.
Det finns effektiv hjälp att få vid PTSD. Främst handlar det om psykologisk behandling i form av KBT (Kognitiv beteendeterapi), vilket också är Socialstyrelsens främsta rekommendation. Det vanligaste är samtalsterapi 10 till 20 gånger, men det varierar beroende på hur allvarliga problem man har. Socialstyrelsen rekommenderar också medicinering med antidepressiv medicin. Medicinbehandling medför dock risk för biverkningar och återfall är inte ovanligt när medicineringen avslutas. Ibland förekommer en kombinationsbehandling.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som uppstår till följd av trauma, antingen som en långvarig reaktion eller som en fördröjd reaktion. Trauma definieras som att du upplevt, bevittnat eller konfronterats med en eller flera situationer eller händelser som innebär något av detta:
Ett trauma är alltså en händelse där du reagerar med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Vanliga exempel på trauma kan vara tortyr, krigshändelser, misshandel, sexuella övergrepp, olyckor, naturkatastrofer, akuta sjukdomstillstånd, traumatiska operationer och förlossningar.
När man utsätts för trauma är det fullt naturligt att påverkas mycket starkt av det som hänt och att upplevelsen leder till en stressreaktion. För en del går stressreaktionen över efter en tid, men ibland kvarstår stressen och växer sig starkare över tid. En del personer upplever inte några reaktioner alls direkt efter den traumatiska händelsen, i stället uppstår reaktionen flera månader senare.
PTSD kan yttra sig på olika sätt. Det är vanligt att man “återupplever” traumat, men det är också vanligt att undvika situationer där man kan bli påmind om traumat och att ha svårt att komma ihåg det som hänt.
Återupplevande innebär att man har återkommande och ihållande minnesbilder från den traumatiska händelsen. Under en flashback spelar hjärnan upp traumat eller fragment av traumat, gång på gång, samtidigt som man upplever starkt obehag eller ångestkänslor. Känslorna kan vara så starka att de liknar själva händelsen, vilket gör att upplevelsen av en flashback blir som om man upplever traumat igen.
Det är vanligt att det som utlöser en flashback är något som är kopplat till traumat, exempelvis en specifik lukt eller ett visst ljud. Om du till exempel varit med om en bilolycka kan ljudet från skrikande bildäck vara något som sätter i gång en flashback.
Du kan också återuppleva traumat genom mardrömmar. Mardrömmarna kan utspela sig exakt så som det verkliga traumat gjorde, men också bestå av fragment som påminner om traumat, eller ha ett helt annorlunda innehåll men med liknande känsloupplevelser. Dessa drömmar kan bli väldigt smärtsamma och leda till en rädsla för att sova.
Undvikande innebär att man känslo- och tankemässigt eller rent fysiskt undviker situationer som påminner om traumat, till exempel vissa platser, ljud, dofter, saker eller människor. En person som blivit rånad vid en hamburgerrestaurang kanske undviker alla typer av hamburgerrestauranger, eller till och med blotta lukten av en hamburgare. Om du blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp kan det leda till att du undviker människor som påminner om förövaren.
Hjärnan ”stänger av” vid trauma Känslomässigt är det vanligt att känna sig avskuren eller frånkopplad från omgivningen. Under det pågående traumat är hjärnan utrustad med en funktion som “stänger av” det obehagliga. Syftet med det är att undvika att vi överbelastas psykiskt. Efter händelsen är det vanligt att avstängningen kvarstår och att du får någon form av minnessvårigheter. För att slippa ifrån de tankar och känslor som ändå uppstår är det vanligt att man försöker hålla sig ständigt sysselsatt eller självmedicinerar med alkohol eller droger.
Det är också vanligt att man upplever sig likgiltig eller avskuren känslomässigt i kontakten med andra människor. Detta kan göra att intresset och lusten för att umgås minskar. Det kan också bli svårare att känna kärlek och ömhet till andra, även till de som står dig riktigt nära. Det kan leda så långt att du isolerar dig från familj, vänner och arbetskamrater. Att undvika situationer, känslor eller saker som är förknippade med stark ångest och rädsla är fullt normalt. Det är så din kropp skyddar sig mot extremt påfrestande upplevelser, både under och efter traumat.
Vid PTSD förändras kroppens grundläggande stressnivå, vilket beror på att du återkommande upplever kopplingar till traumat i ditt vardagsliv. Exempelvis är det vanligt att man har en ökad vaksamhet för sådant som påminner om traumat, du är alltså ständigt på din vakt. Din hjärna tolkar vissa platser, ljud eller lukter som en potentiell fara, vilket är helt naturligt eftersom kroppens uppgift är att skydda dig.
När kroppen reagerar på det som påminner om traumat, men som egentligen inte utgör en fara för dig just nu, betyder det att kroppens försvarssystem ständigt är påkopplat. Det är vanligt att vara lättskrämd, till exempel av ljud eller beröring. Om någon knackar dig på ryggen kanske du hoppar till eller rent av agerar i försvar utan att först vända dig om och se vem det är.
Den förhöjda stressnivån påverkar även humöret. Du blir till exempel lättare arg och irriterad och får vredesutbrott. Du blir mer lättdistraherad och kan ha svårt att fokusera och koncentrera dig. En annan konsekvens av kroppens ständiga beredskap är sömnproblem.
Vid ångest- och stressrelaterade besvär uppstår olika fysiska reaktioner i kroppen. Hjärtat slår snabbare och du får en förhöjd puls. Andningen kan bli häftigare och du kan känna av yrsel, illamående, overklighetskänslor, skakningar och domningar. Alla dessa reaktioner är normala och tillhör kroppens försvarssystem.
Det är också vanligt att få sömnsvårigheter, huvudvärk och mag- och tarmbesvär, svårhanterbar aggressivitet och olika varianter av depressions- och ångestproblem och att falla in i missbruk av droger och alkohol.
Personer som har PTSD söker inte alltid hjälp för sina traumatiska upplevelser på grund av rädslan för att behöva prata om det smärtsamma. I stället är det vanligt att man söker hjälp för de fysiska symptom som traumat fört med sig.
Innan du påbörjar en behandling för dina besvär, t.ex. genom ett iKBT-program eller samtalsterapi, är det viktigt att utesluta eventuella medicinska orsaker. Därför är det bra att ha haft kontakt med en läkare.
Dessa råd, som utgår från KBT-terapi, kan hjälpa dig om du vill jobba med dina besvär på egen hand:
Skaffa kunskap om trauma och PTSD
Kunskap kan lugna och bidra till att symptom inte förvärras eftersom du med kunskap får förståelse för vad som händer och varför. Fakta är en bra start och kan vara tillräckligt för vissa, men ofta behöver man mer djupgående kunskap om hur mekanismerna bakom ens psykiska besvär fungerar.
Du hittar Bok- och lästips längre ner i menyn.
Bearbeta ditt trauma
Det är vanligt med minnesluckor från traumat och därför är det hjälpsamt att gå igenom händelsen eller händelserna för att återfå minnet och kunna minska den ångest som är kopplad till traumat. Du kan till exempel skriva ned din berättelse från traumat så detaljerat som möjligt och sedan läsa det högt för dig själv. I takt med att du minns mer, skriver du om din berättelse, vilket gör att den blir längre och ännu mer detaljerad. Om du upprepar detta flera gånger varje vecka tills du minns det mesta, kan du så småningom uppleva att obehaget som är kopplat till händelsen eller händelserna minskar markant.
OBS! Det är vanligt att uppleva starkt obehag vid dessa övningar. Om du tror att det blir övermäktigt för dig att hantera rekommenderar vi att du söker hjälp från en psykolog eller psykoterapeut som kan vägleda dig genom processen.
Det är också bra om du pratar med dina närmaste om upplevelsen så mycket det går.
Gör en målhierarki
För att arbeta med sin PTSD är det bra att göra en lista över de situationer eller saker som är ångestframkallande. Syftet är att förbereda din kommande exponeringsträning (se nedan). Skatta också hur obehaglig varje situation är genom att ange ångestnivå mellan 0 och 100, där 100 är maximalt obehag.
Träna på din andning
Inför nedanstående övning är det bra att träna på att andas kontrollerat, eftersom det kan underlätta för dig att genomföra övningarna om ångesten blir svårhanterlig. Träna på andning genom att andas in som vanligt och sedan andas ut långsamt samtidigt som du tänker ett lugnande ord, till exempel “slappna av”. När du andas ut luften tar du en paus på tre, fyra sekunder innan du andas in igen.
Om du övar ofta kommer din kropp till slut automatiskt förknippa utandning med avslappning. Detta är alltså ingen hjälp mot PTSD i sig, utan en strategi för att kunna genomföra svårare övningar.
Utsätt dig för det som väcker obehag
Exponering går ut på att man utsätter sig själv för situationer eller saker som är ångestframkallande med syftet att gradvis vänja sig så att ångesten eller obehaget minskar efterhand. Börja med de situationer eller saker som du har skattat runt 30, 40 och jobba dig uppåt. Det bästa är att ta en nivå åt gången och kanske tillsammans med någon närstående du litar på i början. När du genomför övningarna ska du stanna kvar i situationen, trots det obehag eller ångest du känner, tills ångesten minskat rejält. Det är viktigt att du övar regelbundet flera gånger i veckan under några månaders tid.
Artiklar från Pratamera:
Ångestens funktion – hjälp att förstå varför du upplever ångest
Kortare information om ångest och vad det har för funktion för dig. Används som regel alltid i en terapi och rekommenderas att du läser om du tänkt jobba med dina besvär på egen hand.
Övervinn din ångest
Information om hur du ska utsätta dig för din ångest på ett effektivt sätt samt undvika fallgropar. Bra att läsa om du vill jobba med dina besvär på egen hand.
Blogg och läsarfrågor från Pratamera:
Läsarfråga: Hur kommer jag över traumat efter min mammas död?
Läsarfråga: Hur blir jag fri från trauman utan att rota i det jobbiga?
Böcker:
Kroppen håller räkningen; hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma
av Bessel van der Kolk
PTSD: en handbok för Dig som drabbats av psykisk traumatisering som barn eller vuxen
av Anna Gerge, Kristina Lander
Fri från oro, ångest och fobier: råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi
av Maria Farm Larsson och Håkan Wisung
