"Hej! Jag har ett problem… när jag inte har något i tanken börjar jag  känna mig ensam och ledsen fast jag har fantastiska människor runt om  mig och en familj som jag älskar men det känns ändå som att det fattas något. Tycker känslan inte är så nice så har du/ni något tips om något som kan hjälpa att få bort känslan. När jag kollar på sociala medier så kommer det oftast upp om något om  relationer och det gör att jag känner mig ensam och ledsen också. Mitt liv har varit liksom jätte bra tills nu när jag känner såhär."

Hej!

Jag förstår det som att du hittills trivts bra med livet, men att det förändrats på senare tid. Du beskriver att när du inte har något i tanken börjar du känna dig ensam och ledsen. Menar du kanske när du har en stund av stillhet, när det inte är något inbokat utan du enbart är tillsammans med dig själv? Du skriver att samma känsla kommer när du är på sociala medier och ser inlägg på temat relationer, då kan du också känna dig ensam. Samtidigt beskriver du att du har ett fint socialt nätverk med goda relationer till familjemedlemmar och vänner.

Här kan en fundera på vad ensamhetskänslan kan komma ifrån? Du ser dig som välförsedd på relationsfronten men ändå kan stunder då du är ensam eller när du ser andras bilder och beskrivningar som har med relationer att göra, få dig att känna dig ledsen och som att något fattas. Vad kan det vara som triggar dessa tankar och känslor? Är det just att vara ensam för en stund, inte ständigt uppbokad och social? Är det den bild av andras relationer som de väljer att visa på sociala medier som får dina egna att kännas bleka i jämförelse? Eller är det faktiskt brister i dina relationer till familj och vänner som du tidigare försökt bortse ifrån? Går det att se tillbaka på ett sådant här tillfälle och fundera på vad som hände strax innan du fick tankar om ensamhet? Eller uppmärksamma när känslan kommer över dig nästa gång, stanna upp och försöka iaktta vad som kan ha dragit igång associationer som fick dig att uppleva att något fattas? Vad hände strax innan? Hur har dagen varit hittills? Vad är du i för känslomässigt skick? Kan du få syn på något där?

Du skriver också att du inte tycker om känslan och ber om tips för att få bort den. Där ger du uttryck för något som du troligen delar med större delen av mänskligheten, vi tycker inte om tankar/känslor/situationer som ger oss obehag och därför försöker vi undvika dem alternativt trycka undan dem när de tränger sig på. Problemet med det är att det fungerar ganska dåligt. Vår hjärna är toppen på att lägga till saker, men mycket dålig på att dra ifrån. Prova t ex att inte tänka på en rosa elefant. Omöjligt, eller hur? När vi försöker att inte tänka på något kräver det i sig att vi faktiskt tänker på det. Att saker väcker obehag kan vara en viktig information till oss, enkelt uttryckt är det ett försök att få oss att undkomma upplevda hot. Ibland är hoten verkliga och ibland existerar de främst i vårt huvud. Att försöka ignorera eller trycka bort de obehagliga tankarna och känslorna kommer att kräva mycket energi och att du på ett sätt är i ständig kontakt med dem. Dessutom fungerar det inte särskilt väl på längre sikt. Så frågan kvarstår: vad kan det vara som du upplever som hotfullt i situationerna du beskriver? Är det något du behöver åtgärda eller konfrontera?

Ett allt vanligare ämne i vardagliga samtal, i media och i forskning är hur vi påverkas av att ta del av ett mycket väl filtrerat och selekterat  urval av ögonblick i våra medmänniskors liv genom sociala medier. Vi väljer ofta noga ut vad vi visar upp för omvärlden och det är mer  sällsynt med beskrivningar av den vanliga, lite gråa vardagen där misstag och pinsamheter är ganska vanligt förekommande. Vad gör det med oss att ta emot ett flöde som präglas av vackra anletsdrag, enastående träningsrutiner och resultat, stiliga middagsbjudningar, lyckade presentationer och relationer som tycks enbart innehålla stormande kärlek och samförstånd? Nu överdriver jag naturligtvis, men det är mer sällan bränd blodpudding och förkylda, ensamma tisdagar i november som vi lägger ut. Vilka följer du på sociala medier och hur får de dig att känna inför dig själv? Behöver du rensa lite bland "vänner" och vilka du följer?

Jag uppfattar att det här är en relativt ny företeelse, tidigare har du inte känt på det här viset. Är det något som har hänt nyligen? Är det något som har förändrats? Känner du dig mer skör eller sårbar av någon anledning? Här finns det kanske ledtrådar till varför du plötsligt känner dig ledsen och ensam i vissa situationer.

Som du ser finns det inget enkelt svar på varför du upplever det du gör och hur du kan förändra det, men genom att vara din egen detektiv som beskrivs ovan, kan du skaffa mer information om vad som händer och hur du kan förhålla dig till det. Märker du att det är för svårt eller att du inte vet hur du ska komma vidare kan du få hjälp att sortera i situationen i en samtalskontakt.

Lycka till!