Kan man bli fri från ångest? Vi hör ofta talas om ångest i olika sammanhang; från rapporter om att problem med ångest ökar hos unga till att en vän berättar att den ”har ångest” över en situation. Att vi pratar mer om ångest kan bero på att psykisk ohälsa har blivit mer synliggjort i media och att människor kan sätta ord på sina erfarenheter. Det kan också vara så att vi använder ordet på ett mer generellt sätt i vårt vardagsspråk för att beskriva någon typ av obehag, som att vara ledsen eller orolig.
När vi pratar om ångest inom psykologin menar vi en upplevelse där personen har starka känslor av stress, oro och rädsla och samtidigt olika kroppsliga reaktioner som t. ex hjärtklappning eller illamående.
Självtest: Testa din psykiska hälsa
Ångest fyller i grunden en viktig överlevnadsfunktion, då den signalerar för oss att något är farligt. Kroppen blir då inställd på att fly, slåss eller spela död (fight/flight/freeze). Den reaktionen behöver gå snabbt och styrs därför av det autonoma nervsystemet, som fungerar automatiskt och utan att vi behöver styra detta med viljan. Några exempel på reaktioner vid stark rädsla är hög puls, hyperventilering, svettning, tunnelseende, pirrningar, yrsel och illamående. Reaktionerna ser olika ut hos olika individer och kan vara så kraftiga att man söker akutvård i tron att det rör sig om fysisk sjukdom.
Det kan vara bra att känna till att ångest i sig inte är farlig, även om den kan vara mycket obehaglig. Självklart skulle man kunna ramla och slå sig vid yrsel om man har otur, men själva upplevelsen av ångest är inte skadlig. I själva verket vore det nog farligare att sakna förmågan att känna ångest; vi behöver den på samma sätt som vi behöver kunna känna fysisk smärta för att undvika skada och hålla oss vid liv.
Det som blir problematiskt är när vi reagerar starkt på sådant som faktiskt inte är farligt och blir hindrade i vår vardag, t.ex. genom att undvika aktiviteter, situationer eller platser som blivit förknippade med ångest. Det beror på att det här primitiva överlevnadssystemet (fight/flight/freeze) kan triggas av våra tankar och föreställningar kring en situation. När det finns en stress- eller ångestproblematik kan personer reagera lika starkt på att närma sig en deadline eller att tala inför folk som om det fanns en verklig fysisk fara. Känslan och de fysiska reaktionerna blir desamma, fast man någonstans förstår att situationen inte handlar om liv eller död.
Om man har problem i sin vardag på grund av ångest kan det ibland räcka med kunskap och egen träning för att förändra situationen. Om ångesten tydligt hör ihop med t. ex sociala sammanhang så kan man öva på att ta ögonkontakt, uttrycka sina åsikter inför andra, eller kanske tala inför publik. Andra gånger kan professionell behandling behövas för att komma tillrätta med problemen. Psykoterapi för ångest handlar mycket om att lära sig att inte vara rädd för sin ångest, att våga vara kvar i den och att göra saker (eller avstå från ett beteende) trots att detta väcker ångest.
När det gäller ”vardagsångest”, som t. ex att vara skamsen och generad, nervös inför en muntlig redovisning eller ledsen över att en relation tagit slut, handlar det i grunden om normala känslor som signalerar vad som är viktigt för dig. Att kunna skämmas visar att du har en moralisk kompass och reglerar ditt beteende efter vad som är socialt accepterat. Att vara nervös inför redovisningen visar att du är mån om att göra bra ifrån dig och sorgen efter uppbrottet visar att personen var viktig för dig.
Den här typen av känslomässigt obehag hanterar vi bäst genom acceptans och genom att lära oss av det. Om det känns svårhanterligt i stunden kan det hjälpa att sätta situationen i perspektiv: hur skulle någon annan tänka om det här? Vad skulle jag tänka om en annan person som var i samma situation? Hur kommer jag att påverkas av detta om en månad, eller ett år?
Så länge det finns saker som är viktiga för oss i livet kommer vi att uppleva frustration och besvikelser – men också glädje och en upplevelse av meningsfullhet. Man kan säga att det är två sidor av samma mynt. Vi behöver ett visst mått av ångest för att navigera genom tillvaron, men om den känns övermäktig ska man inte tveka att söka hjälp.
Ta hand om dig!
