Enligt en ny avhandling från Karlstad Universitet resulterar behandling med Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Mindfulness till mindre stress och ökad fysisk och psykisk hälsa hos föräldrar till svårt sjuka barn. Avhandlingen visar också att föräldrarna blir mer nöjda med livet som helhet och familjens relationer förbättras.
Föräldrar till svårt sjuka barn har många gånger mycket press på sig och den stress de utsätts för kan bli kronisk, varför behovet av hjälp är stor för att orka hantera situationen de befinner sig i och för att kunna må bra. Det är vanligt att det finns en stor rädsla för att barnen ska återfalla i sjukdom eller att de ska drabbas av komplikationer. Genom avhandlingen, som är gjord av Malin Anclair, forskare i klinisk psykologi vid Karlstads universitet och legitimerad psykoterapeut, har rädslor hos föräldrar till barn med hjärntumör och akut lymfatisk leukemi kartlagts. Man undersökte om den stress och utmattning som uppstår hos föräldrar till svårt sjuka barn kan minskas med hjälp av Mindfulness och KBT, men även om livskvaliteten som helhet kan förbättras.
Föräldrarnas rädslor har genom den första delstudien visat sig vara genomgående oavsett vilket sjukdom deras barn haft, där återfall och sena komplikationer är det som samtliga upplevt. De föräldrar med barn med hjärntumör visade sig vara något mer rädda än övriga och de hade också en större rädsla för att barnet inte skulle klara sig. Resultatet visar också att föräldrarna upplever en stor osäkerhet kring om barnet kommer bli friskt eller inte från sjukdomen – trots att behandlingen sedan en tid tillbaka har avslutats.
Den andra delstudien har undersökt om KBT och Mindfulness kan vara effektiva metoder för att minska stress och utmattningssymptom hos föräldrar till barn med kroniska sjukdomar som till exempel cancer eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrarna fick gruppbehandling, antingen genom KBT eller Mindfulness, under åtta veckors tid. Båda behandlingsalternativen visade sig minska stressnivåerna och symptom på utmattning men också öka livskvaliteten som helhet.
Den tredje delstudien undersökte hur föräldrarnas livskvalitet hade ökat efter gruppbehandlingen. Man gjorde mätningar av livskvaliteten genom skattningar av vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande – där båda gruppbehandlingarna visade sig ha effekt på livskvaliteten. Mindfulnessgruppen förbättrade även det fysiska välbefinnandet, med minskad upplevelse av fysisk smärta och en högre allmän hälsoupplvelse. Man kan också se att föräldrarnas upplevelse av livet som helhet förbättras, särskilt vad gäller egentid och relation med barnet och partner.
Resultaten visar vikten av att erbjuda föräldrar denna hjälp för de stress- och utmattningsrelaterade problem som kan uppstå när ett barn blir allvarligt sjukt. Föräldrarna får inte alltid bra evidensbaserad hjälp, även om barnet får det, och det kan leda till negativa konsekvenser för deras psykiska hälsa men också för barnets fortsatta utveckling.
