I skuggan av ett självmord, DEL 1
#

Den 20:e April 2018 blev det känt att världen berövats inte bara en stor artist och DJ, utan också väldigt fin människa. Artisten Avicii, Tim Bergling, kämpade enligt familjen med tankar om meningen, livet och lyckan. Tillslut orkade han inte längre.

I skuggan av denna stora förlust har vi fått många frågor om självmord och vad som gör att man tillslut når vägens ände där man inte kan se någon annan utväg. Vi har också fått många frågor om hur man som anhörig ska kunna tänka i dessa situationer, men också hur man ska orka gå vidare när man förlorat någon. Allt detta är stora och viktiga frågor och vi kommer i en serie med tre delar att försöka besvara dessa funderingar så gott det går.

Bakgrund

Enligt Folkhälsomyndigheten avled 1134 personer i Sverige år 2016 till följd av ett självmord. Av dessa var 783 män (69 procent) och 351 kvinnor (31 procent). Över tid så har antalet självmord i Sverige minskat (från 1980-talet), speciellt bland äldre män. Globalt sett avled år 2015 788 000 personer till följd av självmord, och per 100 000 invånare var siffran i snitt 10.7. I Sverige var  den motsvarande siffra 12.8 per 100 000 invånare. Dock så skiljer sig mönstret åt mellan höginkomstländer jämfört med långinkomstländer. I Sverige är det exempelvis flest människor över 70 som begår självmord och minst unga, medan det är tvärtom i långinkomstländer.

LÄS OCKSÅ: Är jag deprimerad?

Vad ligger bakom ett självmord?

Det kan finnas fler olika orsaker till självmord, eller suicid, som det också heter. Självmord kan ske som en följd av en tillfällighet, där tid, plats och mående synkat samman och stundens ingivelse lett fram till handlingen. T.ex. när man själv förlorat en nära anhörig och/eller hamnar i en akut krisreaktion till följd av en svår livshändelse (förluster, arbetslöshet, separationer etc). Det kan vara en följd av en ”olyckshändelse”, ibland utsätter sig människor för försök (riskabla beteenden) som inte menade att avsluta deras liv men där utfallet ändå blir så. Människor under drogpåverkan ta dessa beslut som de inte skulle tagit opåverkade. I andra fall kan det handla om ett beslut som är noggrant taget och där man planerat när, hur och var självmordet ska begås.

Många människor som begår självmord har en allvarlig psykisk sjukdom, som exempelvis psykossjukdomar och personlighetsstörningar. Där brottas människor med känslomässiga berg-och-dalbanor som blir för svåra att hantera eller hallucinationer och en totalt förvrängd verklighetsuppfattning.

Depression är kanske det som är mest allmänt känt för att leda till att människor avslutar sina liv. Ofta är det känslor av hopplöshet och uppgivenhet som leder till att man inte ser någon annan utväg. Och det är kanske inte helt ovanligt att det inte behöver handla om att dö utan att man inte orkar leva med all smärta. Det förekommer att människor med med depression tar sitt liv när de är på väg upp ur en djup svacka, om den kvarliggande orsaken till depressionen kvarstår, då man oftast inte förmår sig att ta sitt liv när man är djup deprimerad. Därför kan det vara en alarmsignal när någon som mått väldigt dåligt helst plötsligt verkar må mycket bättre. Det kan ibland betyda att personen känner sig lättad då den bestämt sig för att ta sitt liv. Antidepressiv medicin kan ibland öka risken för detta hos djup deprimerade personer.

Riskfaktorer

Även om man aldrig med säkerhet kan veta vem som kommer försöka ta sitt liv så finns det vissa saker som forskning identifierat som riskfaktorer (som innebär en förhöjd risk). Man kan skilja på riskfaktorer som beror på individen, faktorer som är socialt kopplade eller de som är mer samhällsbundna. Ett exempel på en individuell riskfaktorer är låg självkänsla. Låg självkänsla är förstås inte ovanligt förekommande och långt ifrån alla som har låg självkänsla tar sitt liv, men det kan finnas med som en riskfaktor. Andra sådana personrelaterade faktorer är om det finns problem med alkohol eller droger eller om man har tidigare självmordsförsök i bagaget (vilket är en av de större riskfaktorerna).

När det gäller sociala faktorer så kan relationsproblem av olika slag vara en sådan faktor, kanske framför allt de som är kopplade till familjen. På samma sätt kan ett dåligt socialt nätverk med stor ensamhet också vara något som kan påverkar. Personer som blivit utsatta för mobbning kan utveckla en negativ självbild och se sig själva som värdelösa och inte omtyckta vilket är något som kan spela in. En annan riskfaktor kan vara om det finns familj, vänner eller släktingar som själva lider av psykiska problem.

Samhällsfaktorer som kan påverka utgången kan exempelvis vara om man har svårigheter att få ett arbete eller bostad, vilket då kan leda till att man hamnar utanför samhället eller ett sammanhang. Just denna avsaknad av samhörighet och utanförskap kan vara en bidragande riskfaktor.

Ta hjälp
Om du eller någon du känner inte mår bra och har självmordstankar eller självmordsplaner är det väldigt viktigt att söka hjälp. Förutom att vända sig till din vårdcentral eller psykiatrin där du bor kan du också använda dig av självhjälpsorganisationer som exempelvis Mind eller Suicidezero.

Fler man kan vända sig till:

Vanliga myter om självmord
Det förekommer en rad olika myter eller falska påståenden om självmord. Här under hittar du påståendena och svaren till dem.

Falskt. De flesta som begått självmord har pratat om självmord tidigare. Däremot är det inte alltid omgivningen uppfattar detta, eftersom de som antyder detta inte är såpass tydliga som de tror.

Falskt. En del tror att om man börjar prata om självmord med en person som mår dåligt så skulle det kunna leda till att den kommer på att den kan ta sitt liv. Detta stämmer inte. Tvärtom kan det vara bra att ha någon att berätta för och desto fler personer som vet om detta desto större chans att få hjälp.

Falskt. När undersökningar gjorts av personer som begått självmord har det visat sig att de allra flesta gör detta under påverkan av psykisk störning eller missbruk. Dessutom är det i många fall en impulshandling där man inte alls tänkt igenom sitt beslut.

Falskt. Majoriteten av dem som försöker begå självmord (85-90%) avlider inte genom suicid utan dör en naturlig död. Allvarliga självmordstankar kan komma och gå och människor som vid en punkt i livet tänkt att det varit självklart att begå självmord, kan i ett annat skede inte alls förstå att de kunde tänka så då. Detta innebär att det absolut går att påverka och förhindra att självmord begås.

Falskt. Innan ett självmord blir aktuellt har det ofta funnits en lång tankeprocess bakom. Det kan börja med självmordstankar som blir allt allvarligare och så småningom leder till ett självmordsförsök. Det är inte ovanligt att detta kan pågå i flera år. Det innebär också att det finns all möjlighet att påverka och avleda ett kommande försök och ibland fullbordad självmord.

Sant. En anhörig till någon som begått självmord löper själva större risk att själv begå självmord. Behovet av hjälp, stöd och att få prata med någon om sin situation är därför mycket stort. Dessvärre kan omgivningens negativa och oförstående inställning göra det svårt att få prata öppet om detta.

Falskt. Det är förvisso sant att många som begår självmord har en psykisk störning, men det kan absolut röra sig om en normalt sett frisk person som till följd av en svår livskris utför denna handling. Exempelvis om någon anhörig begår självmord, man blir övergiven av någon som står en nära eller en naturkatastrof som förstör allt man äger.

Falskt. Den som berättar om sina tankar kring självmord gör det ofta för att de finns en stark ångest, smärta eller hopplöshet vilket gör att man har ett stort behov av hjälp. Om omgivningen inte tar detta på allvar, utan tvärtom påpekar detta som negativt, kan det få motsatt effekt. Det är av största vikt att alla försök till att påkalla uppmärksamhet kring sina självmordstankar tas på allvar.

Falskt. Om personen får rätt hjälp är det troligast att den inte kommer försöka ta sitt liv igen. De flesta som försöker begå självmord utan att slutföra sitt försök kommer att dö på ett naturligt sätt, snarare än genom en självmordshandling. Det finns däremot en ökad risk för nya självmordsförsök, t.ex. vid en svår livskris eller depression. Under dessa perioder bör anhöriga bevaka personen och extern hjälp sättas in.

Sant. Även om självmord är både en ålders- och klassöverskridande företeelse så finns det vissa som tenderar att ha en ökad risk, exempelvis HBTQ-personer och ensamkommande. Dessutom är det en mycket större andel män än kvinnor som begår självmord.

Falskt. Självmord är inget som ärvs genetiskt. Det som det kan finns en ärftlighet för är psykiska sjukdomar, t.ex. bipolaritet och schizofreni. Om man har någon av dessa diagnoser finns en högre risk att begå självmord. Det kan också finnas en inlärningsfaktor om någon i familjen löst/hanterat svårigheter genom att försöka ta sitt liv.

Falskt. Att människor som mår dåligt drar sig undan är ingenting konstigt, men det betyder inte att alla gör det. Vissa kan istället låtsas som ingenting, och ha en ”mask” bland andra människor. Sen finns det naturligtvis många människor som lever ensamma och isolerade utan att de försöker begå självmord.

För många människor handlar inte självmord om att man verkligen vill dö, utan snarare att man vill fly ifrån sina svårigheter. Den smärta eller ångest man upplever blir för kraftfull att man inte ser någon annan utväg. Det är viktigt att få stöd och hitta andra sätt att få hjälp med sina besvär än att behöva ta sitt liv. Ca 90% av dem som försökt ta sitt liv överlever och är i de allra flesta fall tacksamma för att de lever när de väl tagit sig ur sina svårigheter.it ur sin kris.

Related Posts

Leave a comment

nitton − 14 =