Går det att komma tillbaka efter ett utmattningsyndrom?
#

FRÅGA:
Hej!

Ställer en fråga åt min bror som har utmattningssyndrom. Han är orolig och rädd för allt och han har tappat sitt korttidsminne. Han jobbade som chef i 6 månader. Även innan dess har han alltid varit högpresterande. Undrar om han någonsin kan bli bättre? Han får antipsykotiska läkemedel och försöker ha bra rutiner nu.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som uppstår till följd av höga nivåer av stresspåslag över längre tid med för få inslag av återhämtning. Vanligt är att det pågår under flera års tid men rent diagnostiskt bör det ha pågått minst sex månader. Exakt hur vi påverkas av utmattningssyndrom är väldigt individuellt men det finns förstås en rad med symptom som kännetecknar tillståndet. Utmattningssyndrom brukar leda till fysiska förändringar, känslomässiga förändringar och beteendemässiga förändringar.

Vanligt är t.ex. att hjärnans funktionsnivå påverkas med koncentrationssvårigheter och problem med beslutsfattning. Det kan visa sig om man ska ha flera bollar i luften samtidigt, ska läsa en bok eller bestämma något på jobbet. Många kan uppleva att de blir “tomma” i huvudet eller har svårt att tänka. Andra kan uppleva att tankarna är ostoppbara, att allt är ett kaos med tusentals olika tankar på en och samma gång. Ett annat vanligt tecken på hög stressbelastning är minnessvårigheter, vilket kan innebära att man kan glömma låsa huset, hämta barnen eller betala räkningarna.

Vanligt är att söka hjälp för de kroppsliga symptomen i första hand, t.ex. huvudvärk, olika former av magbesvär och infektioner (pga att immunförsvaret är nedsatt). Kanske upplever man en ökad nivå av smärta i axlar, nacke eller rygg. Ökad trötthet och sömnbesvär är andra vanliga symptom.

Utöver de fysiska bitarna påverkas man också känslomässigt. Ilska och irritation kan uppstå oftare. Många upplever oro, ångest och rädsla, både som en direkt reaktion på hur stress påverkar kroppen men också som en ökad känslighet i andra situationer. Det är inte ovanligt att drabbas av panikattacker. Nedstämdhet förekommer i många fall och ibland övergår det i en depression (vilket lite felaktigt brukar kallas för utmattningsdepression). T.ex. om du är en högpresterande person som inte kan acceptera att stressen leder till minskad förmåga att prestera. Att uppleva skuld och skam över att inte orka som förut, inte klara av saker eller för att ha hamnat i svår situation.

Ovanstående förändringar kan leda till ett förändrat beteendemönster. Exempelvis kan du bli passiv mot omgivningen och kanske isolera dig till följd av svårigheter att hantera olika intryck. Du kan försöka prestera mer, dvs.  ta på dig fler arbetsuppgifter, göra saker ännu fortare och kanske vara ännu mer perfektionistisk. Vid stress är det vanligt att uppleva kontrollförlust och till följd av det kan olika kontrollbeteenden ökar.

Andra beteendeförändringar är att du kan bli mer aggressiv vilket kanske innebär fler konflikter eller att du kör bil fortare. Det är vanligt att tänka mer negativt och att grubbla och älta saker i  större utsträckning. Sen tenderar vanorna att bli mer destruktiva. Du kan öka mängden alkohol du dricker, mängden nikotin och koffein du stoppar i dig. Även mat (skräpmat), godis och läsk ökar i intag.

Nu till din huvudsakliga fundering.  Jag är i dagsläget inte helt uppdaterad vad den allra senaste forskningen säger, men absolut att det går att bli återställd. Tidigare kunde man vara sjukskriven i upp mot 10 år men många repar sig på upp till 6 månader (även om det också kan ta längre tid). Kanske är det så i dag att vården är snabbare på att diagnostisera och att fånga upp tack vare bättre kunskap (även om det också finns brister förstås)?  Däremot är det viktigt att veta om att det tar tid för hjärnan att ”läka” och komma tillbaka. Fysiskt kroppsligt kan det gå hyfsat fort men det är inte alls säkert att hjärnan har lika snabb återgång, problemet där blir att våra jobb kräver att huvudet ska vara på topp vilket då blir en stor begränsning. Det är också viktigt att vara medveten om att det förmodligen kommer att kvarstå en känslighet för stress.

Hur vi återhämtar oss beror på en rad olika faktorer men basfunktioner som sömn, kost och motion är viktiga samtidigt som vi behöver få så mycket stöd som möjligt (från arbetsgivare, familj och vårdpersonal). Vi behöver få hjälp att skapa rätt balans mellan aktivitet och vila så att kroppen återhämtar sig på bästa sätt. Ibland behövs medicin för att få hjälp att hantera ångest, nedstämdhet och sömnbesvär.

Det är inte ovanligt att starka känsloreaktioner uppstår(både hos personen i fråga men också hos omgivningen) över frågan om man kommer att bli återställd eller inte. Många gånger kan just den oro förvärra och ställa till det, men kan man acceptera att detta är en process som kan ta tid för att bli återställd så kan det underlätta vägen tillbaka. Här kan också lite utbildning kring stress och utmattningssyndrom av t.ex. en psykolog eller kurator vara ett inslag som lugnar och skapar förståelse.

Stort lycka till

Related Posts

Leave a comment

2 × 1 =